Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Alex Schulman

Dina populistiska spydigheter om IS-svenskar är inte värdiga

”Det är inte värdigt Sveriges migrationsminister att slänga sig med den typen av populistiska spydigheter”, skriver Alex Schulman. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
”Svenskarnas rättmätiga och rimliga hat mot IS-hemvändarna har gjort att politiker sträcker ett populistiskt finger i luften”, skriver Alex Schulman. Foto: UNCREDITED / AP MILITANT WEBSITE

De svenska IS-resenärernas förklaringsmodeller på vad de egentligen hållit på med i Syrien är fortsatt diffusa. Ingen av dem har åkt ner för att delta i några strider. De har kört ambulans. De har jobbat som kockar. De har varit bilmekaniker. Någon har haft ett kaffestånd.

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Av det brutala våldet har de inte sett nästan någonting. Okej, någon halshuggning på ett torg har siktats, erkänner en IS-resenär som utmärkta Cecilia Uddén på Sveriges radio pratar med, men det är allt. I övrigt har de kört ambulans. Lämnat blod. Bryggt kaffe. Och nu vill de här fridens medborgarna hem. De vill dra från Syrien, så fort som möjligt. De vill omfamnas av Sverige, det land de lämnat och svurit på att förgöra när kalifatet breder ut sig. Jag läser och lyssnar på intervjuerna av de här is-humanisterna som helt enkelt tycks ha hamnat väldigt fel, och samtidigt läser jag vittnesmålen om halshuggningarna, kvinnor som tvingats titta på när deras familjemedlemmar avrättas. 

Om de svenska IS-resenärerna, deras lögner och krav på hemfärd tänker jag: ni kan bli kvar där ni är. Ruttna i helvetet. Brinn. Och så vidare. 

Jag tänker - till en början - kort, dumt och låter känslorna styra, och det är väl mänskligt. Jag tycks inte heller vara ensam om det. Jag läser på sociala medier, på Twitter och i kommentarsfälten under nyhetsartiklarna hur svenskar kokar av vrede. Det är ingen vacker sida vi visar upp, oförsonligheten, men den går att förstå.

 

Det som däremot är illavarslande och ovärdigt är att detta känslomässiga, impulsiva kafferast-surr också har nått till instanser i samhället där man måste kräva mer av de som uttalar sig. 

SVT intervjuar en svensk IS-kvinna som vill åka hem. Hon säger: ”Jag tror på svenskarnas ödmjukhet. Jag tror på svenskarnas rättvisa. Och jag vet att svenskar är människor som tror på en andra chans.” Morgan Johansson svarar på uttalandet i medierna: ”Ja, nu passar Sverige plötsligt.” Det är inte värdigt Sveriges migrationsminister att slänga sig med den typen av populistiska spydigheter. Han uttalar sig som om han själv var ett anonymt äggkonto på Twitter. 

En populär åsikt på sociala medier är naturligtvis att IS-resenärerna inte bara ska förvägras rätten att komma hem. De ska också fråntas svenskt medborgarskap. Det är väl en helt rimlig åsikt för gemene man, och det är inte lätt att veta att det strider mot grundlagen. Man kan inte göra en människa statslös. Men det är när denna slängighet når myndighetsnivå som det blir obehagligt. Förra veckan föreslog polischefen i Göteborg, Erik Nord, att man skulle frånta de svenska IS-resenärerna sina medborgarskap. Det krävs lite eftertanke för att förstå hur sjukt det faktiskt är - att en polischef öppet vill avskaffa den grundlag han är anställd för att värna om och bevara.

Moderaternas toppnamn Johan Forssell ville häromveckan in i grundlagen och ändra. En terrorsvensk ska kunna fråntas medborgarskapet. Så går det alltså till när rättsstatens mest grundläggande fundament plötsligt hotas.

Det är ruskigt och läskigt. Svenskarnas rättmätiga och rimliga hat mot IS-hemvändarna har gjort att politiker sträcker ett populistiskt finger i luften och plötsligt kommer med förslag som riskerar att försvaga precis den demokrati som skiljer oss från IS. 

 

Fotnot: I en tidigare version stod det att en medborgare kunde bli statslös i M:s förslag, korrekt är att M vill kunna frånta medborgarskap från de som har dubbla.