Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer
Alex Schulman

Det finns en lösning på Sommar i P1s akuta kris

De sommarpratar i år.
Bibi Rödöö vid presentationen av sommmarpratarna 2016. Foto: MICHAELA HASANOVIC / MICHAELA HASANOVIC EXPRESSEN

Sveriges hemligaste rum har det kallats, den lilla kvarten på Sveriges Radio där Bibi Rödöö sitter och väljer ut vilka som ska få sommarprata år efter år. 

Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Persiennerna är ständigt neddragna så att inte förbipasserande Sveriges Radio-medarbetare ska kunna få någon onödig glimt av namnen som står på lappar där inne. Reglerna för dem som vistas i rummet är stenhårda. Inga får ta med sig anteckningar ut från rummet, detta för att minimera risken för läckage – om en liten lapp där det i ett hörn står antecknat typ ”Grynet Molvig” skulle hamna i fel händer skulle det kunna få ödesdigra konsekvense; världen skulle få veta – för tidigt. Bibi Rödöö själv säger att de arbetar mycket med pappersförstöring. Efter ett arbetspass ser man till att känslig information – kändisnamn, alltså – noga strimlas sönder. 

Bibi Rödöö står i mitten av rummet och blickar ut över det snillrika systemet av post it-lappar, namn med offentliga personer där blåa lappar är män och rosa lappar är kvinnor. Hon lägger pusslet, löser koden, Bibi rycker bort en post it-lapp och placerar den plötsligt någon helt annan stans! Balansen är viktig. ”Klistret på de där post-it lapparna kommer försvinna till slut”, säger Bibi Rödöö gravallvarligt. ”Så mycket flyttas runt tills vi är i hamn.” När en reporter får komma in till det allra heligaste, det hemliga rummet, så har Bibi gömt alla lappar bakom en trävägg. När reportern tar ett steg mot väggen kastar hon sig fram, skyddar hemligheten med sin egen kropp. 

Så här håller det på. Allt detta arbete för att hålla namnen hemliga. Och ingen i redaktionen, allra minst Bibi Rödöö själv, tycks vara medveten om att det här hysteriska hemlighetsmakeriet bygger på ett gigantiskt missförstånd. Bibi har av en för mig främmande anledning fått för sig att det finns någon som faktiskt bryr sig om de här namnen hon har på sina lappar. 

För att inte bli missförstådd; jag vet att människor bryr sig om Sommar i P1. Jag är medveten om att många lyssnar. Men missförståndet här är att Bibi Rödöö tycks tro att det har ett nyhetsvärde att skriva om vem som ska sommarprata innan namnen presenteras av Sveriges Radio. Jag har arbetat med kvällstidningsjournalistik i 10 år, jag törs lova att om en redaktion på Aftonbladet eller Expressen i förväg fick nys om att Isabella Löwengrip ska sommarprata i år, så är det inte något som någon skulle skriva om. Det är helt enkelt inte intressant nog. Så hemligt behöver det inte vara. Det är inte statshemligheter Bibi sitter och ruvar på där i sitt panic room. Det är inte kärnvapenkoderna hon beskyddar. Hon vakar inte över den heliga graalen. Det är en lista på kändisar. Som ska prata i radio.

Dessutom: det är inte svårt att gissa sig till vilka som ska sommarprata, eftersom formeln är så enkel. Här presenteras inga nya spännande namn, detta är inget forum där nya stjärnor brejkar. Här ger man plats till dem som gjorde nåt framgångsrikt - förra året. Björn Frantzén fick tre stjärnor i Guide Michelin 2018 – får sommarprata 2019. Jonas Hassen Khemiri skrev en fin bok 2018 – får sommarprata 2019. Och så vidare, och så vidare. Så ofattbart fantasilöst. Tänk om Bibi kunde ha modet och energin att inte bara ge plats till människor som redan slagit igenom, utan också till människor som kommer att göra det. Då skulle programmet få den tyngd som det i dag helt saknar. 

Jag tänker att Sommar i P1:s uselhet kanske har att göra med den förstockning som äger rum när en och samma person tillåts vara chef över något under så lång tid. En koncentrering av makten, bara en röst som tillåts i rummet. Sommar i P1 är sedan decennier färgad av endast en person och det är Bibi Rödöö. Hon tillåts styra över programmet på samma sätt som Christer Björkman tillåtits göra i Melodifestivalen. SVT avlar fram despoter. Det finns något unket här. Det finns ingen cirkulation, det kommer inte in luft. 

Jag slås plötsligt av att det finns en lösning på Sommar i P1:s akuta kris. Kanske har jag löst det här och nu. Bibi kunde härmed bli lugnad – hon behöver inte vara så orolig för läckage, med tanke på att ingen bryr sig. Det blir ju enklare för henne att arbeta då. Hon behöver inte längre gå omkring i denna skräck. Och all den tid hon tidigare lade på pappersförstöring kunde hon nu lägga på redaktionellt arbete.