Från vänster: Yaya, snart 5 år, halvsyster med Mira (samma australiensiska pappa) importerad från Finland. Mira 4 mån, född i senaste kullen, första avkomman som fått bo kvar hemma. Mira är dotter till Moa, drygt 6 1/2 år, som är mamma till tre av de fem ­kullarna. Dando, snart 10 år, är farbror till Moa. Foto: Theresia KhölinFrån vänster: Yaya, snart 5 år, halvsyster med Mira (samma australiensiska pappa) importerad från Finland. Mira 4 mån, född i senaste kullen, första avkomman som fått bo kvar hemma. Mira är dotter till Moa, drygt 6 1/2 år, som är mamma till tre av de fem ­kullarna. Dando, snart 10 år, är farbror till Moa. Foto: Theresia Khölin
Från vänster: Yaya, snart 5 år, halvsyster med Mira (samma australiensiska pappa) importerad från Finland. Mira 4 mån, född i senaste kullen, första avkomman som fått bo kvar hemma. Mira är dotter till Moa, drygt 6 1/2 år, som är mamma till tre av de fem ­kullarna. Dando, snart 10 år, är farbror till Moa. Foto: Theresia Khölin
Ny kull. Hittills har Karin fött upp fem valpkullar, där hennes tikar parats med svenska, kanadensiska och ­australiska hanar. Foto: Theresia KhölinNy kull. Hittills har Karin fött upp fem valpkullar, där hennes tikar parats med svenska, kanadensiska och ­australiska hanar. Foto: Theresia Khölin
Ny kull. Hittills har Karin fött upp fem valpkullar, där hennes tikar parats med svenska, kanadensiska och ­australiska hanar. Foto: Theresia Khölin
Nu jobbar Karin heltid med sina hundar. Foto: Theresia KhölinNu jobbar Karin heltid med sina hundar. Foto: Theresia Khölin
Nu jobbar Karin heltid med sina hundar. Foto: Theresia Khölin
Karin ger sig ut med hundarna för att aktiver dem och för att fostra valparna. Foto: Theresia KhölinKarin ger sig ut med hundarna för att aktiver dem och för att fostra valparna. Foto: Theresia Khölin
Karin ger sig ut med hundarna för att aktiver dem och för att fostra valparna. Foto: Theresia Khölin
Karins första kull föddes 2009, sedan dess ar ett 50-tal rhodesian ridgeback vuxit upp i Karins hem. Foto: Theresia KhölinKarins första kull föddes 2009, sedan dess ar ett 50-tal rhodesian ridgeback vuxit upp i Karins hem. Foto: Theresia Khölin
Karins första kull föddes 2009, sedan dess ar ett 50-tal rhodesian ridgeback vuxit upp i Karins hem. Foto: Theresia Khölin
Karin Fürst har fastnat för rhodesian ridgeback. Foto: Theresia KhölinKarin Fürst har fastnat för rhodesian ridgeback. Foto: Theresia Khölin
Karin Fürst har fastnat för rhodesian ridgeback. Foto: Theresia Khölin

Karin sade upp sig för att starta en kennel

Publicerad

För fem år sedan öppnade Karin Fürst kennel och sedan dess har ett 50-tal rhodesian ridgeback-valpar flyttat hem till lyckliga ägare runtom i Sverige.

Även om Karin inte blivit rik ångrar hon sig inte en sekund.

Karin Fürst tillhörde den skara som inte fick skaffa hund när hon var barn. Det har hon tagit igen med råge. Så fort hon flyttade hemifrån som 19-åring skaffade hon en rhodesian ridgeback hanne. Snart ­skaffade hon en tik, och sedan en till och sedan...

- Ja, beslutet att starta kennel växte fram. Jag hade en dröm om det, och bestämde mig för att meritera mina hundar så mycket det bara gick.

All ledig tid gick åt att träna och tävla i viltspår, lydnad, rallylydnad och åka på utställningar, samtidigt som ­kunskapen om rasen växte - liksom det brinnande intresset för hund i ­allmänhet.

Haft 50 valpar

För fem år sedan utbildade hon sig till hundinstruktör, och strax därpå ­registrerade hon kennelnamnet ­Kadamo. Första kullen föddes 2009, och därefter har nära 50 valpar tultat ut från hennes lägenhet.

- Min plan var att kombinera ­kennelverksamheten med hund­kurserna och en webbshop, och för två år sedan vågade jag säga upp mig från mitt heltidsjobb på en veterinärklinik för att satsa på det här på heltid, ­berättar Karin.

Karin har lagt ner mycket tid och pengar på att hitta hanhundar som hon vill avla vidare på. Hittills har det blivit fem valpkullar, där hennes tikar parats med svenska, kanadensiska och ­australiska hanar.

Håller kurser

- Mycket tid går åt till planering, för jag tänker långsiktigt, jag vill hela tiden tillföra rasen något. Jag följer också upp valparna för att se hur de utvecklas exteriört, i temperament och i hälsa. Jag håller kurser för mina valpar och hjälper till med träning inför utställningar och viltspår. För mig är jobbet som ­uppfödare inte slut bara för att valpen vuxit upp.

När Karin fürst startade sin kennel tog hon hjälp av andra, mer erfarna uppfödare, som fungerat som hennes mentorer. Det har hon haft stor nytta av.

Rik har Karin inte blivit. Men att få syssla med sin hobby på heltid är värt stora uppoffringar, menar hon. För henne har hundarna blivit en livsstil, och nästan all ledig tid går åt till att hålla kurser för nyblivna valpköpare och andra hundägare, åka på utställningar eller tävlingar.

- Samtidigt så gör jag ju precis det jag vill göra.

 

Av: Anna-Maria Stawreberg

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag