Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

"Hunden tvingas leva i en missbildad kropp"

Platt nos kan ge andningsproblem. Foto: Colourbox

Får man alltid rassjukdomar på köpet när man skaffar hund? Och vad görs för att våra hundar ska slippa dem?

– På rak arm känner jag inte till någon ras som är befriad från så kallade rassjukdomar, säger Eva Hertil, legitimerad veterinär.

Rasgrupper med hälsoproblem

Raser med platt nos 

Problem: Svårigheter att andas och föda ­naturligt.

"Andningsproblemen hos många av våra kortnosiga raser är oerhört handikappande för dem", säger Eva Hertil.

Terrierraser

Problem: Klåda och hudutslag.

Storvuxna raser

Problem: Ledsjukdomar och hjärtproblem.

Friskaste raserna?

Raser som liknar sin anfader vargen har en funktion och avlas därför inte på ­utseendet. Exempel på dessa raser är svenska ­ jakthundar och polishundar. (Förutsatt att de inte är inavlade.)

Eva Hertil har tagit strid mot rasaveln. Hon föreläser om när hundens utseende blir en hälsofara.

– Vi måste börja med ordet "ras" i själva ordet rassjukdom. Ras är ett kulturellt begrepp och inte ett biologiskt. Ras är människans påfund.

I sitt arbete ser hon ­dagligen hundar som har problem med bland annat ögon, hud och leder.

– Andningsproblemen hos många av våra kortnosiga raser är oerhört handikappande för dem. De korta nosarna medför ofta att de är mycket trånga i svalget. Tungan kan till exempel ha svårt att få plats, eftersom den är "normalstor".

Ingen annan förklaring

Eva anser att avelsarbetet är den stora boven i dramat.

– Det finns ingen annan förklaring bakom rassjukdomarna. Aveln har resulterat i svagheter som predisponerar för sjukdomar. I vissa raser är antalet individer som används i avel på tok för litet. Då blir det inavel, även om uppfödarna kallar det linje­avel för att det ska låta bättre.

Förr fanns funktionen som en viktig del av avelsarbetet, alltså att hundarna exempelvis skulle vakta, valla eller jaga. Numera föder vi ofta upp bara på utseende. Exempel på när utseendet styr och funktionen inte efterfrågas, är till exempel engelsk ­bulldogg och shar pei.

– Jag blir ledsen när jag tänker på den stackars fina hundsjälen som tvingas leva i en missbildad kropp som enbart är framavlad för våra egoistiska, mänskliga syften.

Utställningarnas bakgård

Svenska kennelklubben anser att de försöker ta tag i de här frågorna.

- De säger att de arbetar aktivt för att få ordning på detta. Men vi ska komma ihåg att SKK är en intresse­organisation för hundägarna, inte för hundarna, säger Eva.

Hon möter förstås också sunda och friska rashundar.

– Men ofta är det ­utställningarnas bakgård jag träffar. På utställningarna visas de bästa exemplaren av rasen, men jag möter både dem och deras avkommor när ­sjukdomarna visar sig.

Många tror att bland­rashundar är friskare.

– Det är en myt, för de kan ju inte vara friskare än sina föräldrar, säger Eva Hertil.

Hon upplever det här som ett svårt problem.

– Som veterinär ska jag ­naturligtvis hjälpa alla djur som är sjuka, oavsett orsak. Något annat finns inte, men om jag inte slår larm, så sviker jag hundarna. Ibland känns det som om vi ­veterinärer sysslar med sjuk djurvård, och inte ­djursjukvård.