Vill du bli av med
din dåliga hörsel?
Buller på arbetsplatser blir ett allt större problem - och det drabbar hörselskadade allra mest.
Ny forskning visar att de kan få fysiska och psykiska problem av den dåliga arbetsmiljön.
Men tekniska hjälpmedel och bättre planering av lokalerna hjälper många drabbade.
- Det blev en stor lättnad när jag fick ny utrustning, säger hörselskadade Lena Thorén.
Ljudmiljön blir allt sämre och över 1,4 miljoner svenskar har nedsatt hörsel. Mer än hälften av dem är ute i arbetslivet där även de med måttligt nedsatt hörsel drabbas.
Stress och oro
Arbetsplatser som restauranger, skolor, förskolor och många fabriker är hårt bullerstörda. Också i öppna kontorsmiljöer mår hörselskadade sämre både fysiskt och mentalt.
- Vi har studerat människor med lätt hörselnedsättning och som använder hörapparat. De är känsligare för buller än andra. De mår sämre och kan drabbas av stress, oro och känna sig socialt utsatta och osäkra, säger Håkan Hua, forskare vid Linköpings universitet, som nyss lade fram en avhandling om hörselskadade i arbetslivet.
- Det finns mycket att göra för att förbättra deras situation. Teleslingor, kommunikationssystem och andra tekniska hjälpmedel, säger han.
Ingvild Falkenhaug är chef för upplysningstjänsten Hörsellinjen på Hörselskadades riksförbund. Hon betonar att det är viktigt att testa sin hörsel.
- Många som har hörselproblem testar sig inte. De söker inte hjälp i tid. Det kan leda till svåra problem som utmattning, säger Ingvild Falkenhaug.
- Man ska ta reda på sina rättigheter på jobbet och inte vara rädd för att ställa krav. Det går att förbättra ljudmiljön genom att se anpassa lokaler och akustik, säger hon.
Anpassad arbetsplats
Lena Thorén i Uppsala har haft nedsatt hörsel hela livet. Hon klarade sig rätt bra i skolan och under de första åren av arbetslivet.
Men sedan fick hon ett arbete där hon måste träffa många människor på möten och konferenser - och då blev hörselskadan ett hinder.
- De första tio åren ville jag inte ha hörapparat för jag tyckte det var pinsamt. Sedan skaffade jag en hörapparat, men de var inte så bra på den tiden så jag använde den inte, säger Lena Thorén, biomedicinsk analytiker som arbetar med kvalitetskontroll.
- Först efter 20 år fick jag en hörapparat som fungerade väldigt bra. Efter några år med den nya apparaten sågs lokalerna över och jag fick arbetsplatsen hörsel- tekniskt anpassad.
- Då fick jag telefonförstärkare och kommunikationsutrustning som för tal rakt in i hörapparaten, men stänger ute det omgivande ljudet. Det betyder oerhört mycket att jag har tekniska hjälpmedel, säger hon.
