1 av 2 Foto: Shutterstock
Den grå hjärnsubstansen får ofta mest uppmärksamhet, men nu tittar forskare även på den vita massan.
2 av 2: Den grå hjärnsubstansen får ofta mest uppmärksamhet, men nu tittar forskare även på den vita massan. Foto: Shutterstock

Så kan raska promenader stärka din hjärna

Fysisk aktivitet är inte bara positivt för kroppen.

Ny forskning visar att några raska promenader i veckan kan stärka din hjärnhälsa markant.

Kopplingen mellan hjärnhälsa och motion är relativt ny.

Förr var de flesta överens om att hjärnan var ett ganska statiskt organ. Vi föddes med ett visst antal hjärnceller och kunde inte göra så mycket åt det.

Enligt New York Times var det först mot slutet av 1990-talet som forskare började förstå att vi faktiskt kan påverka vår hjärnhälsa och att fysisk aktivitet är en viktig nyckel.

Nutida forskning har främst fokuserat på den grå hjärnsubstansen, men har nu vänt blicken mot den vita.

LÄS OCKSÅ: Överläkaren: Träna rätt för hjärnan – och minska stressen

Skillnaden mellan vit och grå hjärnsubstans

Att grå hjärnsubstans blivit så upphöjt är inte så konstigt. Där återfinns nämligen de gråa hjärnceller som har ansvaret för tankar, minnen, känslor och andra typer av högre hjärnverksamhet. Men vit hjärnsubstans har också en viktig del i hjärnans funktion.

Om vi ser på den grå hjärnsubstansen som en dator så är den vita substansen kablarna som får datorn att fungera.

När vi blir äldre tunnas den vita massan ut och kan drabbas av vävnadsskador.

Den vita hjärnsubstansen har fortsatt setts på som relativt statisk, men enligt professor Agnieszka Burzynska vid Colorado State University är det en underskattning.

– Vit hjärnsubstans är som den fula, försummade styvsystern. Ständigt ignorerad och felbedömd., säger hon enligt New York Times. 

Burzynskas tror nämligen att vit hjärnsubstans är minst lika formbar som sin gråa granne och därmed mottaglig för alla fördelar som motion för med sig.

LÄS OCKSÅ: Så lite träning behövs för att motverka depression

Dans, promenader och stretching

Tillsammans med sina kolleger rekryterade Burzynska nästan 250 äldre män och kvinnor för en ny studie. Samtliga levde ett stillasittande liv men var i övrigt hälsosamma.

Innan själva experimentet drog i gång testades deltagarnas aerobiska och kognitiva förmåga. Dessutom skannades deras hjärnor varpå forskarna bedömde hur bra deras vita hjärnmassa mådde och hur väl den fungerade.

Rekryterna delades därefter in i grupper. En grupp fokuserade på dansträning tre gånger i veckan. En annan på raska promenader med samma intervall där varje promenad tog omkring 40 minuter. Den tredje gruppen, som agerade kontrollgrupp, fick i uppdrag att stretcha och balansträna tre gånger i veckan.

Studien sträckte sig över sammanlagt sex månader. Därefter återvände deltagarna till labbet för nya tester.

Förbättrade kognitiv förmåga

Enligt Burzynska är resultaten väldigt lovande.

Många deltagare hade inte bara blivit fysiskt mer välmående, även deras hjärnor upplevde positiva förändringar.

Nervfibrer i den vita hjärnsubstansen hade växt medan eventuella vävnadsskador hade krympt. Förändringen var extra tydlig i promenadgruppen som dessutom fick bättre resultat på sina minnestest jämfört med tidigare.

Kontrollgruppen, som inte ägnat sig åt aerobisk träning, upplevde en nedåtgående trend. Den vita hjärnsubstansen mådde sämre och deltagarna fick också sämre resultat på sina kognitiva tester.

Forskarna själva blev förvånade över att just promenader gav så potenta resultat. Från början sågs dans som den givna vinnaren eftersom det kräver mer inlärning och övning. Men resultatet tyder på att det är rörelse som är det viktiga för den vita hjärnsubstansen.

– Under varje session ägnade dansarna tid åt att titta på instruktören utan att röra sig. Det påverkade sannolikt deras resultat, säger Burzynska.

LÄS OCKSÅ: Kickstart! Expertens enkla promenadschema 

Fysisk aktivitet är positivt – oavsett ålder

Huruvida yngre och mer vältränade personer kan påverka sin vita hjärnsubstans på samma sätt är fortfarande inte kartlagt. Samtliga deltagare i studien var över 60 år och relativt stillasittande innan studien påbörjades, det är med andra ord för tidigt för att dra slutsatser.

Det råder emellertid ingen tvekan om att fysisk aktivitet är positivt för hjärnan, oavsett ålder. Överläkaren och hjärnforskaren Anders Hansen har tidigare berättat för Hälsoliv hur regelbunden träning, framför allt konditionsträning, kan lindra och förebygga både stress och ångest samt stärka hjärnan på sikt.

– Jag tror att effekten av fysisk aktivitet på hjärnan kommer vara huvudanledningen till att folk tränar om 20 år

Studien publicerades i tidskriften NeuroImage i juni 2021.

Andra har också läst

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 1 månad fri digital provläsning av Topphälsa här!