Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE

Publicerad 24 jul 2013 12:21

Uppdaterad 10 jul 2018 12:58

Svar på 14 vanligaste frågorna till läkaren

Ont i bröstet beror oftast på muskelvärk.

Ont i bröstet beror oftast på muskelvärk.

Varför har jag ont i bröstet? Hur kan jag minska min huvudvärk? Varför är jag jämt trött?

Det är några av de vanligaste frågorna kvinnor ställer till sin husläkare.

Jörgen Månsson, specialist i allmänmedicin, svarar på 14 vanliga hälsofrågor och reder ut när du behöver vård och vad du kan göra själv.

1. Jag har ont i bröstet. Vad kan det bero på?

Orsak: Vanligaste orsaken är muskelvärk i bröstkorgen, antingen från musklerna utanpå eller mellan revbenen. Om musklerna är spända kan det trycka på nerver. Det kan stråla ut i en arm eller ge tryckkänsla över bröstet.
Behandling: Har du utan tänkbar anledning ont i vänster sida av bröstkorgen kan det vara bra att undersöka, för att utesluta hjärtinfarkt. Annars kan stress vara en orsak till värk, försöka att minska den. Halsbränna eller gallproblem kan göra ont i bröstkorgen, behandla i så fall dessa besvär.

LÄKARHJÄLP DIREKT I MOBILEN. Med KRY kan du snabbt komma i kontakt med en läkare och få diagnos, recept eller remiss. Ladda ner appen nu. (ANNONS)

2. Jag har så ont i ryggen. Vad kan det bero på?

Orsak: Det är vanligt om du har statiskt sittande jobb, särskilt i övre delen av ryggen. Smärta i axlar och nacke kan bero på stress eller felaktig arbetsställning. Problem med ländryggen och ryggskott kan bero på tyngre fysisk ansträngning som musklerna inte klarar av. Diskbråck är också en relativt vanlig ryggåkomma.
Behandling: Fokusera först på att avlasta det område som gör ont, sedan bygger du upp muskulaturen så att du ej får besvär igen. Minska på stress och se över din arbetsställning. Besök läkare om du behöver sjukskrivning eller läkemedel, annars kan en sjukgymnast ge mer hjälp för spända muskler som leder till smärta. Diskbråck kan opereras, men prognosen är generellt inte bättre än för ickeopererade.

LÄS OCKSÅ: 7 saker som ditt bajs säger om hur du mår

3. Jag har ofta huvudvärk. Hur blir jag av med den?

Orsak: Det är oftast spänningshuvudvärk som beror på att musklerna drar ihop sig runt det hårda kraniet, det trycker på nerverna och leder till smärta. Ont i huvudet beror nästan aldrig på hjärntumör eller en stroke. Migrän är ofta en karaktäristisk huvudvärk, den är mer bultande, ofta halvsidig och du kan bli illamående och ljuskänslig.
Behandling: Identifiera vad som kan orsaka värken, det kan vara både fysiska och psykiska orsaker som stela muskler eller stress. Mot migrän finns effektiva läkemedel som tabletter och nässpray. Du kan också undvika rödvin och ostar som kan bidra till migrän. Stressminskning och motion kan hjälpa.

LÄS OCKSÅ: 11 husmorsknepen som håller dig frisk

4. Varför kan jag sova hur mycket som helst men ändå vara trött?

Orsak: Det finns flera sjukdomar som kan orsaka stor trötthet. Oftast rör det sig om psykiska sjukdomar eller andra orsaker, men diabetes, blodbrist, hypotyreos eller för låg ämnesomsättning, sömnapné, tumörer i mag-tarmkanalen och inflammatoriska magsjukdomar kan också vara orsaken.
Behandling: Besök läkaren för att ta reda på vad din trötthet beror på. Är du deprimerad kan du behöva medicin eller terapibehandling. Mot diabetes finns behandling med insulin och för hypotyreos tar man levaxin. Sömnapné kan avhjälpas med syrgasmask. Blodbrist kan bero på många saker, som blödning i tarmen eller dåligt upptag av B-vitamin eller järn.

LÄS OCKSÅ: Matvarorna som ger dig cancer

5. Jag känner mig ledsen hela tiden, har inte lust att göra något och inget känns kul. Vad kan jag göra åt det?

Orsak: Du har antagligen drabbats av depression. För att det ska räknas som en depression ska du ha flera symtom, som trötthet, sömnstörningar, initiativlöshet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och känner ibland av en ökad stress men har ingen kraft att ta tag i saker.
Behandling: En depression kan vara reaktiv, orsakad av något, eller komma inifrån. Om man hårdrar det är en depression inifrån, till exempel på grund av obalans i signalsubstanser, mer mottaglig för medicinering. Mot en reaktiv depression kan psykoterapi eller kognitiv beteendeterapi ha bättre effekt. En kombination av både terapi och medicin är vanligt, behandlingen anpassas efter individen.

LÄS OCKSÅ: Professorn: här är 6 myter om din hälsa

6. Varför får jag ont i magen mellan måltiderna?

Orsak: Det beror oftast på magkatarr och i enstaka fall på magsår. Att du får ont beror på att magsyran fräter på slemhinnan. Bakterier orsakar en del magsår. Stress, matvanor och vad du äter kan också påverka. Har du halsbränna, reflux, så beror det på att magmunnen är förslappad eller drabbad av bråck. Då åker magsyran uppåt, ofta när du har ätit mycket eller lägger dig.
Behandling: Magsyraminskande medicin och antibiotika kan göra att ditt magsår läker. Det finns receptfria medel mot halsbränna, ät också mindre portioner och oftare, eller testa att sova med huvudet högre upp.

7. Jag får ont i ena sidan av magen, under revbenen en stund efter jag har ätit. Särskilt om jag ätit fettrika måltider. Vad kan det bero på?

Orsak: Du kan ha drabbats av gallsten. Efter maten töms gallblåsan på galla som ska hjälpa till att bryta ner maten. När du får gallsten ligger de och täpper till i gallgången och det gör ont.
Behandling: Större gallstenar kan ligga i gallblåsan utan att orsaka besvär. Har du stora besvär av stenar som täpper till eller ligger i gallgången och gör ont så kan de enkelt opereras ut med en titthålsoperation.

8. Vad ska jag göra åt min oroliga mage?

Orsak: Vanliga problem med magen är förstoppning, diarré, uppblåsthet och gaser. Förstoppning hos äldre kan bero på för lite motion eller vätska, eller orsakas av mediciner. Diarré och uppblåsthet kan bero på laktos- eller glutenintolerans. Omväxlande besvär kan också bero på den funktionella magsjukdomen IBS, Irritable Bowel Syndrome.
Behandling: Sök alltid läkare om du får ändrade avföringsvanor eller blod i avföringen och om du misstänker att du är intolerant mot gluten eller laktos. Mot förstoppning kan mer motion och vätska, linfrön och psylliumfrön eller fibertillskott hjälpa. Undvik laxeringsmedel, tarmen vänjer sig vid dessa. Har du IBS får du prova dig fram med egenvård. Mer motion, minskad stress och regelbundna matvanor kan hjälpa.

9. Varför har jag ont i kroppen när jag rör mig?

Orsak: Ledvärk är väldigt vanligt bland kvinnor, speciellt efter menopausen. Ofta vet man inte vad orsaken är, det kan vara hormonellt eller psykiskt. Hypotyreos kan ge ledvärk. Det kan också vara artros, det syns i så fall på röntgen. En liten andel har inflammatoriska sjukdomar som reumatism eller SLE.
Behandling: Artros kan dämpas med inflammationshämmande mediciner, sjukgymnastik och hjälpmedel som avlastar. Mot SLE och reumatism finns bra bromsmediciner.

10. Jag känner att hjärtat bankar snabbt, hårt eller rusar. Är det farligt?

Orsak: Hjärtklappning kan vara helt ofarligt, det kan till exempel triggas av rökning, stress, ångest, alkohol och kaffe. Är du äldre kan det också bero på förmaksflimmer, då är signalerna svagare, förmaken flimrar och pumpar därför aktivt mindre blod till hjärtkammaren och cirkulationen till kroppen minskar något.
Behandling: Försök minska på det som kan bidra till hjärtklappning. Hjälper inte det och symtomen är besvärande kan betablockerare hjälpa till att bromsa hjärtat. Om du har stora problem finns det också operationer man kan göra. Förmaksflimmer behandlas med elkonvertering och/eller blodförtunnande läkemedel för att förhindra att blodproppar bildas.

11. Vad kan jag göra för att bli frisk från halsfluss?

Orsak: Halsinfektioner orsakas av virus eller bakterier i halsmandlarna, de vanligaste bakterierna är streptokockbakterier.
Behandling: Antibiotika verkar mot halsfluss som beror på bakterier, men undersökningar visar att man bara förkortar sjukdomstiden med i genomsnitt en dag. Istället slår antibiotikan ut bra bakterier, det kan öka risken för att bli sjuk igen. Ta det lugnt i stället och låt det ta den tid det tar för sjukdomen att läka ut.

12. Varför gör det ont när jag kissar?

Orsak: Urinvägsinfektion är väldigt vanligt hos kvinnor. Nästan alla får det någon gång. Orsakas av bakterier som tränger in i urinröret och vidare upp i urinblåsan.
Behandling: Urinvägsinfektion kan läka ut av sig själv. Gör den inte det, eller om du har svåra besvär, kan du ta antibiotika. Känner du igen besvären kan din läkare skriva ut antibiotika utan undersökning. Kontakta också läkare om du är gravid.

13. Vad kan jag göra åt mina sår på benen som inte läker?

Orsak: Bensår och hudinfektioner kan bero på många olika saker, som att huden är skör, svullnader eller att kärlen påverkats av hjärtsvikt.

Behandling: Antibiotika har dålig eller minimal effekt. Omläggningar som kryper såren och/eller komprimerande förband som dämpar svullnaden kan hjälpa.

14. Varför har jag klåda i underlivet och vitaktiga, gryniga flytningar?

Orsak: Det är klassiska symtom på en svampinfektion. Diagnos kan oftast ställas via sjukvårdsupplysningen.
Behandling: Testa de råd om egenvård som ges för svampinfektion. Det finns också receptfria läkemedel på apotek. Sök vård om du har långvariga besvär, då kan du få kraftfullare läkemedel utskrivna på recept.