Studie: Längden ett mått på hur vi mår
Att vikten är kopplad till hur vi mår är välkänt. Men även längden är ett starkt hälsomått, med tydliga samband till utbildning och inkomst.
Nu tyder mycket på att skillnaderna ökar – och att samhället delas upp i en grupp långa och smala, och en grupp korta och tjocka.
Trenden är inte unik för Sverige. Längd har länge använts som ett av de bästa måtten på hur en befolkning har haft det. I goda tider har människor blivit längre och under kärvare perioder har vi krympt.
Medellängd: Som en färdskrivare
– Längden är en färdskrivare för vad en person har gått igenom från födelsen och framåt, för näringsupptag och sjukdomar, kärlek och omvårdnad, både fysisk och psykisk, säger Kerstin Albertsson-Wikland, överläkare och professor i pediatrisk tillväxtforskning vid Göteborgs universitet.
– Rent konkret handlar det om att den som inte får växa hela sin potential under de första två åren aldrig kan ta igen det senare, hur bra man än får det.
En studie gjord på personer födda 1990 i Göteborg ska bli ny referens för BVC och skolor. Enligt preliminära siffror är dagens svenska män i genomsnitt 181,5 centimeter, kvinnorna 167,7 centimeter.
Blev längre
Ekonomisk tillväxt och dramatiskt förbättrad allmän hälsa gjorde att de europeiska befolkningarna blev 11 centimeter längre mellan 1870 och 1970, visar en studie på hundratusentals män som precis publicerats i Oxford Economic Papers.
– I mitten av 1950-talet ser man en tydlig utplaning av tillväxtkurvan i de nordiska länderna. Man har börjat nå något slags optimum.
Samtidigt har vi blivit betydligt tjockare – en utveckling som har skett på bara något decennium. Och även om den svenska levnadsstandarden är hög och klasskillnaderna relativt små, så varierar vår fysik med de ekonomiska förhållanden vi har växt upp under.
– Medelvärdet påverkas inte så mycket, men vi kan se att det håller på att bli en större spridning i längd och vikt, att vi har fler långa och fler korta.
