Foto: Thinkstock
Foto: Thinkstock Foto: Nataliya Lukhanina

Sötsugen..? Så blir du fri från sockerbegäret

Att vara sockerberoende är en ständig kamp mot suget efter sött. Det går inte att bara äta några rutor choklad eller en macka, du vill alltid ha mer. Men det går att bli så gott som fri från ­begäret.

Det första steget är att lägga om till ­lågkolhydratkost.

Att vara socker­beroende innebär att du har ett enormt sug efter sött och snabba kolhydrater. För att dämpa suget äter du allt mer sötsaker, mackor, pasta och annat som ger dig den kick du behöver.

- Kännetecknande för att du har blivit beroende är att du tappar kontrollen. Du försöker dra ner, men i stället börjar du ljuga, gömma och smyga. Det får också konsekvenser för dig, säger Bitten Jonsson som är sjuk­sköterska och beroende­expert som specialiserat sig på just sockerberoende.

Vem som blir socker­beroende beror på biokemin. Enligt Bitten har ­socker­beroende en känsligare hjärna: hjärnans belöningssystem reagerar starkare på det söta.

 

När du äter något sött utsöndras dopamin, en signalsubstans som gör att du ­känner upprymdhet och välbehag. Det är därför vi gärna tar till något sött när vi känner oss trötta eller nere. Det är också samma mekanismer som gör att man kan bli beroende av alkohol.

Sockerberoende är dock än så länge inte en godkänd medicinsk ­diagnos i Sverige. Men de ­klienter som Bitten träffar ­beskriver ofta symtom som liknar de vid ­alkoholberoende.

- Humörsvängningar är ett av de första tecknen. Många upplever att de är deprimerade. Du är inte lika ­intresserad av riktig mat utan vill ha snabba kolhydrater. Det blir en ond cirkel, du äter socker för att må bra och gör det en stund, men sen mår du sämre.

Oftast blir det värre och värre, du vill hela tiden ha mer sötsaker. Det påverkar din kropp, du kan få problem med magen, sömnen och gå upp i vikt. Du kan också känna dig deppig och orkeslös.

Ångest och skam är vanligt, ­tillsammans med känslan av att man tappat kontrollen.

Just kontrollförlust är en av de saker som definierar att du är socker­beroende, då kan du behöva hjälp menar Bitten Jonsson.

- Det är svårt att bli frisk själv, att behandlas i grupp ger mycket bättre behandlingsresultat.

För att bli frisk behöver du ändra din kost och ta bort allt som innehåller socker eller sötningsmedel, och alla kolhydrater från till exempel pasta, ris och bröd. LCHF-kost kan funka, men det är inte säkert att den är optimal.

- Det går inte att säga att LCHF ­funkar rakt av. Alla ska ha bränsle, men vi behöver olika sorts bränsleblandning. Det är bra att LCHF är glutenfritt, men den innehåller en del mejeriprodukter som grädde och crème fraiche. Det funkar inte för alla sockerberoende.

En del sockerberoende kan till och med må bättre med en liten mängd högkvalitativa kolhydrater i kosten.

Vad som funkar för dig beror på flera faktorer, som ålder, motionsvanor och fysiska besvär.

Men att satsa på rena råvaror, mycket grönsaker och se till att få i dig omega 3-fett är några generella råd. Det gäller att ha tålamod och prova sig fram, för det går absolut att bli bättre med tiden.

SÅ PÅVERKAS DU AV SOCKER

Foto: Denis Tabler

Socker påverkar ­hjärnans ­belöningssystem - dopamin­systemet - vilket har en lugnande och smärtstillande effekt.

Ett högt sockerintag minskar känsligheten för socker i blodet, cellernas förmåga att reagera på hormonet insulin och förmågan att ta upp socker ur blodet försämras. Då ökar kroppens egen insulinproduktion, vilket i kombination med högt ­blodsocker leder till att ­fett­förbränningen avtar.

 

Skillnad på bruk och beroende
Normalbruk: Du har ett socialt bruk och kan njuta av sött, pasta och bröd utan att hela tiden vilja ha mer. Du kan tycka att du äter för mycket ­ibland, men ditt bruk har inga ­skadliga konsekvenser.
Skadligt bruk: Du är en över­användare. Du faller ofta för ­frestelsen, kanske fikar du ofta eller åker på semester i två veckor och tillåter dig då att äta allt och mycket under den tiden. Men det handlar mer om vanor än ett beroende. Det är ofta personer med skadligt bruk som testar GI- eller LCHF-kost och mår väldigt bra av det.
Beroende: Du kan falla för ­bantningsindustrins alla galna dieter och produkter, du provar gärna piller och pulver om du vill gå ner i vikt. Du kan vara strikt en period och gå ner i vikt, men sen ta en glass och falla tillbaka i frossande av sötsaker. Du har inte bara ett vanligt sug, du kan triggas i gång av bara en syn, lukt eller tanke på något sött. En tugga kan vara för mycket, men samtidigt är inte tusen nog för dig.

EXPERTENS 13 TIPS MOT SÖTSUGET

1 Ta bort allt med socker, sötnings­medel eller mjöl i.
2 Var försiktig med frukt, det är sött. Välj hellre bär och ät dem helst som dessert.
3 En del kan äta rotfrukter, för andra triggar det ­sötsuget. Prova dig fram.
4 Undvik allt med ­konstiga ingredienser och tillsatser med konstiga uttal. Ät sådant som du vet vad det är.
5 Ät kött, fisk, fågel, ägg och ­mycket grönsaker.
6 Var försiktig med mjölkprodukter, en del har svårt för mjölksockret. Ät med måtta och prova dig fram. Produkter gjorda på får- eller getmjölk går oftast bättre.
7 Ta gärna tillskott i form av en bra probiotika, eller ät mjölksyrade grönsaker.
8 Känner du sug ­mellan måltiderna? Testa att ta en blandning av glutamin­pulver och kokosfett.
9 Ät gärna kött från ­frigående, gräsbetande djur.
10 Ta gärna tillskott med omega 3-fett, välj en bra, animalisk fiskolja.
11 Ett tillskott med D-vitamin kan vara bra, det kan dessutom hjälpa dig om du vill gå ner i vikt.
12 Gurkmeja är bra eftersom det är ­antiinflammatoriskt.

13 Du kan äta måttliga ­mängder osaltade ­nötter. Se upp med saltade jordnötter, de kan innehålla transfetter och tillsats­ämnen som triggar igång suget.

SÅ MYCKET SOCKER ÄTER VI

* Enligt Jordbruksverket har ­sockerkonsumtionen legat på ungefär samma nivå de senaste 50 åren, mellan 40-45 kilo per person varje år. Men hur vi får i oss sockret och vilka kolhydrater vi äter har förändrats.
* Vi använder allt mindre socker i hemmet, vi gör mindre egen sylt och saft till exempel. I stället får vi i oss mer socker från färdiga ­produkter. Vi äter mer glass och godis. På 50 år har choklad- och konfektyrkonsumtionen ökat med 10 kilo per person och år, från sju kilo till 17 kilo. Vi dricker också väldigt mycket mer läsk och cider. 1960 drack vi 22 liter per person och år, 2006 drack vi 90 liter.
* Generellt äter vi betydligt mer ­färdigmat, till exempel köper vi mer bröd i butik och bakar ­mindre själva. Det innebär att vi får i oss mer och fler sockerarter.
"Det som oroar mig är ­modifierad majsstärkelse. I USA säger experter att vi får i oss ­nästan lika mycket majsstärkelse som socker. En del hävdar att majsstärkelse till och med har värre effekt på hälsan än socker", säger ­Bitten Jonsson.
Vilka kolhydratrika produkter vi väljer har förändrats. Vi äter mindre färsk potatis och mer processade produkter som pommes frites.
* Vår riskonsumtion har fördubblats de senaste 30 åren och vi äter fyra gånger så mycket pasta i dag jämfört med 1980. Dessutom äter vi sju gånger så mycket majsflingor, ­ostbågar och chips.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + härlig hudvård för 199 kr. Köp nu!