Tommy Nilsson: ”I dag ångrar jag ingenting”
När Tommy var i tioårsåldern kom ett brev. Det var från en bror han inte visste att han hade, samtidigt visade det sig att hans biologiska pappa tagit livet av sig.
Tommy hade inte ens vetat att pappan fanns.
– Men jag har aldrig känt att det har varit synd om mig, säger Tommy som släpper den djupt ärliga självbiografin ”Om” på sin 60-årsdag den 11 mars.
Tommy Nilsson har levt ett händelserikt liv. Den 11 mars fyllde han 60 år. Samtidigt släpps hans självbiografi ”Om”.
Boken handlar om det som varit, om livet, om kärleken, fram tills nu.
– I dag ångrar jag ingenting. Det har hänt att jag gjort fel mot någon och det var dumt. Men det var då. Jag har gjort upp med mig själv och det är bland det svåraste. Man kan inte räkna med att alla ska förlåta en eller applådera allt man gör.
I självbiografin skriver Tommy, som har fem barn med fyra kvinnor, om mammorna.
– Ser man bakåt kan man se det som ett misslyckande att familjegrejen, som jag alltid velat ha, inte fungerat. Att sitta med barnet mellan sig, titta på tv och äta godis. Ofta har det varit mitt fel, kanske på grund av min destruktiva läggning.
Sabbat både karriär och relationer
Vad säger din sambo Linda om självbiografin?
– Hon har inte hunnit läsa den än. Jag har förklarat vad den handlar om och hon är okej med det.
I ”Om” skriver du att du har en destruktiv känsla. Att du inte är värd att ha det bra och har ett osunt bekräftelsebehov.
Tommy tystnar.
– Jag har försökt skapa uppmärksamhet för att någon ska bry sig om att jag finns. På fyllan kunde jag säga sådant som: ”Du tycker inte om mig ändå, jag kan lika gärna gå nu.”
Han säger att han har förstört karriären och framför allt förhållanden.
– Jag lämnar innan jag blir lämnad. Nu är det så himla bra, nu måste det komma en smäll snart. Det finns något destruktivt i att välja alkohol och partaj före familjen. En möjlig förklaring är att jag vill bestämma själv.
Kanske beror det på att Tommy var ensam med sin mamma under barndomen och ibland blev bortlämnad för att hon skulle ordna upp tillvaron. I terapin, som Tommy gått för sin egen skull, har han inte tagit tag i just det.
LÄS OCKSÅ: Eric Ericson om stora kärleksbeslutet
Träffade aldrig sin biologiska pappa
Tommys mamma var 16 år när hon fick hans storebror, och 18 när Tommy föddes. Föräldrarna skildes så tidigt att Tommy inte har något minne av det. I samband med skilsmässan delade föräldrarna också på syskonen. Länge trodde han att styvfadern Boris var hans pappa.
När Tommy var i tioårsåldern kom ett brev. Mamma och Boris tittade spänt på Tommy när han öppnade det. Brevet var skrivet av hans storebror Peter.
– Inuti låg ett skolfoto. Brevet började med: ”Hej! Jag är Peter och jag är din bror...” Det är svårt att återskapa känslan. Jag hade ingen aning om hans existens. Det var ju stort, för mig var det skitcool att få en storebrorsa.
Tommy Nilsson
Ålder: 60 år.
Gör: Artist och författare.
Familj: Sambon Linda Olsson, 40, musikalartist, dansare, skådespelare, som han har sonen Tim, 8, med. Barnen Angelica, 39, Kalle, 27, Linn, 24, och Isak, 17 från tidigare relationer.
Bor: Hus på landet i Roslagen.
Aktuell: Självbiografin ”Om” släpptes den 11 mars. Ger sig snart ut på kyrkoturné
Peter flyttade till familjen, men det fungerade inte.
Men det stannade inte där – Tommy hade en pappa också.
– Min biologiska pappa kom ju till mig när han gick bort. Han hade tagit livet av sig. Det är jättesvårt att komma ihåg hur jag kände. Någon gång tänkte jag: Varför träffades vi inte? Varför hörde han inte av sig en enda gång på alla år? Men jag har aldrig känt att det har varit synd om mig. Jag har inte heller varit arg på honom, för jag hade det bra. Jag har alltid sett Boris som min pappa.
Det var en väldigt stark känsla av förståelse och förlåtelse
Omständigheterna kring Tommys familjeförhållanden är oklara, minnena vaga.
– Långt senare har jag fått reda på att pappa aldrig ville att jag och min bror skulle dela på oss. Det är inget som har förändrat mig, men är ändå skönt att veta. Jag kan inte skylla på någon dålig barndom. Jag har haft det bra och har alltid sett Boris som min pappa.
När Tommy spelade in ett tv-program med mediet Lena Ranehag på Bogesunds slott, tyckte han att han fick kontakt med sin biologiska pappa.
– Det var en väldigt stark känsla av förståelse och förlåtelse. Efteråt kom tvivlet. Hade det verkligen hänt? Snabbt kom jag fram till att det spelar ingen roll. Min känsla var så himla stark.
När Tommy var i 30-årsåldern knackade det på dörren och där stod en främmande kille, som också visade sig vara hans bror, Per. De hade samma mamma, men hur det hade gått till minns inte Tommy. Det var inget hans mamma ville prata om.
– Ibland kan man dammsuga och det är bra. Men man behöver inte hälla ut allt och se vad man har dammsugit upp. Man behöver inte titta i skiten. Man släpper, inte förtränger.
LÄS OCKSÅ: Sofia Wistam: ”Jag har alltid lite dåligt samvete”
Bett om förlåtelse
I boken skriver Tommy också om hur han bad om förlåtelse till sina barns mammor, Susanne, Catherine och Malin. Under en reunion med Björn Skifs klassiker Badrock för några år sedan stod han som vanligt i slottsruinen i Borgholm och tittade ut innan konserten.
– Jag och Catherine hade vår bröllopsfest i den slottsruinen. När jag stod där igen kom allting tillbaka. Jag började med att säga förlåt till Susanne. För att jag inte fanns där, svek henne och valde mig själv. Och så sa jag förlåt till Catherine och till Malin.
Tommy och Susanne var i sena tonåren. När han var 19 år blev hon gravid. De första åren i dotterns Angelicas liv bodde Tommy i Frankrike.
– Det var ingen bra tid. När jag fick Angelica var jag väldigt ung, ansvarslös och valde karriären. Jag tror inte att vi kommer komma överens någonsin. Vi lever inte på samma breddgrad.
När Tommy träffade Catherine var han fortfarande ganska ung och rotlös.
– Det var en blixtförälskelse. Vi gjorde det klassiska felet att skaffa hus och barn när det började kännas svajigt. Men vi hade också en fin tid och fick en fin son, Kalle.
LÄS OCKSÅ: Johan Ulveson om stora kärleken till hustrun
Tommy om livet med Malin Berghagen
För några år sedan gick Catherine bort i cancer.
Hann du och Catherine försonas?
– Ja, faktiskt. Hon var arg, ledsen och besviken på mig länge efter att jag klivit av. Senare fick hon det bra med sin nya man och en son till. När Catherine blev sjuk pratade vi och försonades framför allt över Kalle. Hon visste att hon skulle gå bort och jag lovade att ta hand om honom. Det kändes bra.
Malin Berghagen mötte Tommy i Kilafors under en turné.
– Vi träffades när mitt och Catherines äktenskap var på upphällningen. Det var en himlastormande förälskelse, som inte gick att stoppa. Vi träffades efter en konsert och sedan var vi tillsammans varje dag i flera år.
De fick 15 år och barnen Lill och Isak ihop. De första tio åren var fantastiska, tycker han.
– Sedan blev det väl si och så, mycket på grund av att jag festade och drack så mycket. Malin ville något annat med sitt liv. Hon hade fått upp ögonen för ett självförverkligande i yogan. Jag tyckte att det var konstigt att man inte kan förverkliga sig själv i tvåsamhet, men jag kanske inte gjorde tillräckligt?
I boken beskriver han sig och Malin som två lite trasiga själar. Tommy kom från två spruckna förhållanden med barn, han drack och karriären gick upp och ner.
Hitta sitt livs kärlek i Linda
Malin föddes in i ett kändisskap i en familj som ständigt var påpassad. I dag har han och Malin försonats, säger han.
– Malin lämnade mig. Jag har bett om ursäkt för hur jag betedde mig när jag festade för mycket. Det kanske gjorde att det blev som det blev. I efterhand kan jag se att vi var tillsammans några år för länge. Jag ville så gärna hålla ihop vår relation. Men det var absolut rätt som det blev.
Malin och Tommy skilde sig år 2007.
I samband med det medverkade Tommy i ”Sound of Music” på Göta Lejon, där de hade eftersändning av Melodifestivalen.
– En kväll kom Linda uppför trappan. Vi hade träffats två gånger innan, då hon dansat bakom mig. Jag tyckte att hon var en vacker kvinna, men mer än så var det inte.
När de sågs igen klickade det till, men Linda hade ett förhållande med en annan man. Någon gång pratade de i telefon eller tog en kaffe, men först när Linda separerade blev de ett par. Hon är den första kvinna han aldrig satt upp en fasad inför. Tommy hyrde en andrahandslägenhet på Kungsholmen och hade hus i Färila. Var han skulle bo eller göra visste han inte.
– Jag var lite trasig och tilltufsad och ekonomiskt var det inte så kul heller. När vi träffades la jag korten på bordet. Hon var dum nog att säga ja ändå. Det gick inte heller att stoppa. Hon lyfte upp mig med den där fantastiska energin som hon har.
Tommy ler.
Du skriver att Linda är som en fullt utslagen blomma varje dag?
– Så är det. Det finns vissa människor som får alla att le när de kommer in i ett rum. Linda har den där energin. Det är väldigt svårt att inte tycka om Linda. En gång i veckan frågar jag henne vad fan hon ska med mig till, men hon envisas med att stanna kvar, säger Tommy med ett skratt.
Hans plan var egentligen att träffa en kvinna som redan hade barn. I stället träffade han Linda som då var 28 – ett år äldre än hans äldsta dotter.
Tommy Nilsson om…
…ärligheten:
– Jag vet inte hur jag skulle göra annars? Jag tror att jag är ganska ärlig
i det jag skriver överhuvudtaget. Om jag skriver texter, gör en intervju eller vad det nu kan vara. Det kanske har funnits tillfällen tidigt i karriären att man haft någon liten fasad eller hållit upp något sken, men inte nuförtiden. Det är länge sedan jag kände att jag behövde dölja något.
– Ibland behöver man inte berätta allt förstås. Efter att jag gått ut med vissa saker har jag inte vetat hur det ska tas emot. I bland, till exempel med alkoholen, har det blivit väldigt tjatigt med åren. I nästan varenda intervju ska det pratas om hur det var när jag drack så mycket.
I stället för att fråga hur jag mår nu. Det blir så sunkigt att gå tillbaka och berätta.
…att leva i bonusfamilj:
– Att ha styvbarn är inte lätt. Blod är tjockare än vatten. Det finns ingen konstig förklaring på det, det bara är så. Jag träffar mina egna styvbarn väldigt sällan sedan jag skilde mig från Malin. Christoffer och Love har ju i mångt och mycket vuxit upp med mig. Att vi sällan träffas är något som bara sker. Däremot träffas syskonen och har broar mellan varandra. Det är fint att se och höra. Mina barn, Malins barn, våra barn. Jag kommer ihåg att jag ibland ansträngde mig mer för hennes barn än för mina egna. Jag vet att hon har sagt samma sak. Det kan vara något bekräftelsebehov, att de ska känna att man älskar dem också.
…att säga ja:
– Efter skilsmässan från Malin för tio år sedan gjorde jag upp en tioårsplan. Hur jag skulle gå från att vara betraktare till att bli deltagare. Jag sa ofta nej till saker för att jag inte ville vara i ett visst sammanhang. Ett år blev jag erbjuden tre jobb: Medverka i ”Sound of Music”, spela med Christer Sjögren och medverka i schlagerfestivalen. Inget av det var något jag skulle säga ja till på en gång. När jag frågade min kompis sa han: ”Vad fan, du säger alltid nej till all- ting. Pröva att säga ja.” Då sa jag ja till alla tre sakerna och det blev jättebra. När jag slutat dricka fick jag så småningom vara med i olika sammanhang igen. Plötsligt medverkade jag i allt från humorprogram till musikprogram och det ledde fram till ”Så mycket bättre”. Allt i livet blev ljusare. Nu är tioårsplanen slut och jag måste snart göra en ny.
…andliga upplevelser
– Jag har haft många upplevelser som jag inte kan förklara på annat sätt än att det
finns något annat. Mamma gick bort när jag var 34. Hon var bara 52. Några dagar efteråt tyckte jag mig ha kontakt med henne. På kvällen tände jag ett ljus för mamma och gick och la mig och sov. När jag vaknade hade ljuset inte brunnit ner någonting. Det var nytänt, trots att det hade gått sju, åtta timmar. På natten hade jag också en känsla av att jag skulle gå till ett rum, där jag brukade sitta och jobba. Där skulle jag få träffa henne och säga hej då. Jag vågade inte gör det, men det är ingenting jag ångrar i dag.
…sin intuition
– Jag har övat upp och lärt mig att lyssna på min intuition. Jag väljer själv
vad jag vill göra. Konkret kan det handla om låtar som andra har sagt att jag måste släppa. De låtarna har aldrig blivit bra. Att leva i andlighet är att lita på sin intuition i vad som är rätt och fel, mot andra människor, djur, natur och världsaltet. Titta upp
i rymden och undra lite.
Linda längtade efter att bli mamma, men Tommy var osäker tills frågan ställdes på sin spets.
– Jag skulle släppa av henne i stan och då dröjde hon två sekunder extra. Jag kände i hela kroppen att nu kommer det. ”Ja Tommy, du vet ju att jag vill ha barn”. Då hade jag hunnit bearbeta det. Jag ville vara med Linda och ganska fort fick vi Tim. Han blev till på alla hjärtans dag.
Slutade dricka alkohol
Under den här perioden frågade en kompis om Tommy ville följa med på ett AA-möte. Samma dag lade han av med alkoholen.
– Sedan dess har jag inte druckit en lättöl en gång. Det var som att jag hade väntat på den här chansen.
Ska du och Linda gifta er?
– Vi är förlovade, men vi har inte hittat tid på grund av jobbet. Jag skulle kunna gå upp till Rådhuset i morgon, men Linda vill ha ett stort bröllop och en fest med kompisar.
I dag är han övertygad om att det bästa ligger framför honom.
– För mig är framgång inte bara att ligga etta på en lista längre. I dag är det att se någon bli upplyft under en konsert. Framgång kan också vara att ha en bra dag. Kliva upp på morgonen i huset i Roslagen och gå ut i studion.
– Det är också att se Tim komma hem från skolan. Han är glad, har klarat av ett prov och vill ut och spela fotboll.
Hur är det att bli pappa igen?
– Underbart förstås. Jag tror att jag har blivit en bättre pappa för varje gång. Alla barnen är unika, men jag tror att jag är närmare Tim än jag någonsin varit med de andra. Vi lever ihop och jag är inte lika mycket uppe i mig själv längre.