Sanna Nielsen har en stor tv-publik, som troget följer Allsång på Skansen samtidigt som de äter dessert eller grillar.
I år har hon inte träffat så mycket publik, eftersom hon knappt är ute och försöker sköta sig så gott hon kan i coronatider.
”Annars åker jag ofta buss eller tunnelbana. Det händer att folk kommer fram och frågar: ”Är det Sanna Nielsen? Hon åker väl bara taxi?” Så är det inte. Jag blir glad när människor vågar sig fram. Bara de har något trevligt att säga”, säger Sanna med ett skratt.
Sanna Nielsen har en stor tv-publik, som troget följer Allsång på Skansen samtidigt som de äter dessert eller grillar. I år har hon inte träffat så mycket publik, eftersom hon knappt är ute och försöker sköta sig så gott hon kan i coronatider. ”Annars åker jag ofta buss eller tunnelbana. Det händer att folk kommer fram och frågar: ”Är det Sanna Nielsen? Hon åker väl bara taxi?” Så är det inte. Jag blir glad när människor vågar sig fram. Bara de har något trevligt att säga”, säger Sanna med ett skratt. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

Sanna Nielsen: ”I sommar är det tolv år för mig och Jocke”

Sanna Nielsen firar femårsjubileum med Allsång på Skansen. När programledaren inte jobbar i sommar hittar man henne och sambon Jocke hemma i trädgården. Som nybliven husägare njuter hon på hemmaplan i år.

KÄRLEKEN: ”Jocke är väldigt jordnära, grundad och lugn, precis som jag”

– Den mår så fint så. Inga konstigheter. I sommar är det tolv år för mig och Jocke. På många plan har kärleken blivit djupare. Det är trygghet, stor kärlek och respekt.

– Vi kan varandra till 100 procent och känner varandra till 99 procent. Det finns fortfarande en nyfikenhet och något nytt att lära känna. Vi är lika, men kompletterar också varandra. Jocke är väldigt jordnära, grundad och lugn, precis som jag. Han är bekräftande och otroligt bra på att ge kritik: ”Vilken jättefin låt, men tänk om du skulle göra så här i stället?” Han säger vad han tycker på ett varmt sätt.

– Jag är superglad att få dela vardagen och livet med honom. Allt började med att vi jobbade tillsammans. Vi har hela tiden hängt och levererat ihop. För oss är det 100 procent vardag. Det funkar kanon och vi trivs väldigt fint tillsammans.

ARBETE: ”Det är för fasen jubileum för mig”

– Allsången går bra, men det är en speciell sommar utan publik. Samtidigt har vi en jättefin säsong med riktigt härliga artister. Det är allt från Eva Dahlgren, Lena Philipsson, Rickard Söderberg och Victor Leksell till nyare namn som Blenda. Det finns något för de flesta.

– Även om vi saknar publiken oerhört, får vi inte glömma att det också finns en tv-publik. Vi hoppas att de står och hoppar i sofforna eller sitter på en filt och följer programmet.

– Folk jag möter på promenaden eller i stan tycker att det är härligt att Allsången i alla fall sänds som vanligt. Jag tror att vi alla är svältfödda på social gemenskap. När vi inte kan ses kan vi mötas i musiken. Gemenskapen är Allsångens grundkärna. Programmet är en trygghet och där och då finns inga bekymmer.

– Det är ju mitt femte år. Jag skämtade på redaktionen och sa att det är för fasen jubileum för mig. Jag är så himla stolt över att få vara en del av det och föra det vidare.

– Som liten följde jag alltid programmet hemma hos mamma och pappa eller mormor och morfar. Klockan 20 ropade de: ”Nu är det Allsång och äppelkaka med vaniljsås!” Vi satt ute på den inglasade altanen i Edenryd framför en liten tv-burk. Där käkade vi till Lasse Berghagen. En supermysig tradition.

– I september har jag premiär med min drömroll i Funny Girl på Malmöoperan. Jag ska spela Fanny Brice, en ikonisk, humoristisk roll, som Barbra Streisand gjorde i filmversionen. Det känns spännande, roligt, läskigt och fruktansvärt svårt på samma gång.

– Varje gång jag slänger mig ut tar jag tar mig över någon liten skyddsmur jag haft. Kan jag det här? Bit för bit har jag börjat tro mer på mig själv och slutat ursäkta mig hela tiden. Det är befriande. Jag är inte rädd för att stå på scen, utan ”rädslan” är utmaningen i sig. Då kan jag bli lite osäker, men den känslan är också ett bra driv. När jag väl börjar jobba tillsammans med andra brukar jag tänka: ”Vänta lite, det går ju bra. You can do it.”

Sanna Nielsen med sin sambo Jocke. Foto: PELLE T NILSSON / SPA

HÄLSA: ”Nu hoppas jag få ta på mig löparskorna igen”

– Jag tror att jag klarat mig från corona och förutom att jag varit förkyld har jag hållit mig frisk. Även om jag inte kunnat träffa min familj, har vi varit vid gott mod och facetajmat. Vi är vana vid att inte ses så ofta, eftersom jag bor i Stockholm och de i Edenryd.

– Annars mår jag bra och försöker ta hand om min hälsa till kropp och själ. Eftersom vi flyttat har jag inte varit på gymmet, men varenda dag tar jag promenader.

– De senaste två åren har jag inte kunnat springa. Jag har haft en inflammation i höften, då höftböjaren varit överansträngd. Nu hoppas jag få ta på mig löparskorna igen. Det är en av de skönaste träningsformer som finns.

– Hemma gör jag allt från situps till armhävningar, knäböjningar och rörlighet. Jag märker att jag fyllt 35 och blir allt stelare, så det är mycket stretching och yoga. Jag behöver bygga upp musklerna i höften. Eftersom jag är 180 centimeter lång och går i klackar måste jag också träna ryggen och axlarna för att inte börja kuta. Jag gillar att känna mig stark, men försöker att inte lägga press på mig. Träning ska vara kul.

– Det inre tar jag hand om när jag är ute och går. Då får jag en egen stund och rensar huvudet. Jag kan sätta mig och titta ut mot sjön. Där är det tyst och det enda som hörs är fågelkvitter. På kvällarna är vi ute i trädgården. Vi sitter på altanen och lär oss om fåglarna som passerar. Jättemysigt!

Sanna Nielsen

Namn: Sanna Nielsen.

Ålder: 35 år.

Familj: Sambon Joakim Ramsell, 47.

Bor: Villa utanför Stockholm.

Gör: Artist och programledare.

Aktuell: Firar femårsjubileum som programledare för Allsång på Skansen. Programmen sänds på tisdagar kl 20 i SVT1 och SVT Play till och med 11 augusti. Efter Allsången den 4 augusti sänds även Allsångsscenen är din med Lena Philipsson.

Gör huvudrollen i Broadwaymusikalen Funny Girl på Malmö Opera. Premiär 4 september.

PERSONLIG UTVECKLING: ”Jag tar livet som det kommer år för år”

– Ju äldre jag blir, desto mer harmonisk blir jag. Även om jag kanske känt stress, har jag aldrig varit en sådan som måste bocka av olika saker innan 40. Jag tar livet som det kommer år för år.

– När det gäller min personliga utveckling har jag blivit lite lugnare. Jag är mer grundad och bryr mig mindre om vad andra tycker och tänker. Många kan nog känna igen sig i känslan ”vad ska mamma tycka?”. Eller vad ska fansen tycka om min nya musikstil?

FAMILJ OCH VÄNNER: ”Skulle det vara något kan jag ringa dem mitt i natten”

– Många av mina kollegor är också mina vänner. Utanför jobbet hinner jag inte med så mycket, men när jag gör det är det underbart att bara sitta hemma, prata och käka middag.

– Jag har gymnasiekompisar som är mina absolut bästa vänner. Vi hörs på What´s up, men ses max en gång om året. Det är tråkigt, men vi har en väldigt fin vänskap och följer varandra på avstånd genom livet. Skulle det vara något kan jag ringa dem mitt i natten och de kan göra likadant med mig. Bara den vetskapen gör att jag inte känner mig ensam, även om vi inte ses.

– Jag kommer från ett väldigt kärleksfullt hem, där vi är snälla mot varandra. Jag har alltid älskat att vara med mina föräldrar, även som tonåring. Då jag blev offentlig så tidigt, var jag lite rädd för världen och kände trygghet hemma. Att kunna ta hem kompisar var skönt. Mina föräldrar var så välkomnande och dörren stod alltid öppen för dem. Sedan lämnade de oss i fred.

– Min revolt gjorde jag långt senare när jag flyttade till Stockholm. Då klippte jag navelsträngen.

FRITID: ”Jag har inte gröna fingrar, men en gulgrön känsla”

– Förutom att sjunga har jag ingen direkt hobby. Vi kommer göra om ett rum i huset till studio, där jag kan sjunga Céline Dion och Whitney Houston utan att störa några lägenhetsgrannar.

– Att ta hand om huset och lära sig det tar också lite tid. I trädgården odlar jag jordgubbar i en stor urna. Potatisen har jag i två pallkragar, som jag satt ihop. Jag kan inget om trädgård och ringer mamma dag ut och dag in. Att få blommorna att överleva är min mission. Nu försöker jag lära mig vad som är ogräs och inte. Och vad gör man om det sitter myror på pionknoppen?

– I rabatten har jag planterat en massa lavendel, margeriter och lobelior. Nu har jag lärt mig att de inte kommer tillbaka nästa sommar. När jag köper blommor ska det stå att de är perenna.

–Mina pelargoner har jag haft i två säsonger och orkidéerna i fyra, fem år. De mår jättebra. Jag har inte gröna fingrar, men en gulgrön känsla. Det här gör jag tillsammans med Jocke. Han har ett litet lantställe och kan mer än jag. Men jag är på gång.

BOSTAD: ”Vi köpte verkligen huset på känsla”

– Vi har hittat ett jättemysigt hus utanför stan, eller på landet, som vi själva säger. Det var bara så rätt för oss med altan, lite utsikt över vatten, lugnt och skönt. Vi köpte verkligen huset på känsla. Det gick jättesnabbt och nu har vi bott här i ett halvår.

– Jag trivs med att vara husägare. Det är mycket att hålla koll på för att huset ska må bra, men man lär sig.

– Den stora skillnaden är avstånden. Det är inte bara att gå till mataffären på två minuter, planeringen är en annan.

EKONOMI: ”Min ekonomi är verkligen min egen”

– Jag uttalar mig aldrig någonsin om ekonomi. Jag brukar inte ge något svar alls. Min ekonomi är verkligen min egen.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 5 nr av ToppHälsa + handkräm för 199 kr. Läs mer!