”Plötsligt stod min gifta kollega utanför dörren”

Erica, 46, hade alltid haft ett gott öga till sin kollega Anders. 

Men när han en kväll i advent plötsligt ringde på dörren hemma hos henne förstod hon inte först: ”Stötte Anders på mig? Han var ju gift”. 

Här är hennes berättelse om hur kvällen utvecklade sig och vad den betydde för henne. 

För precis ett år sedan stod jag och bakade på första advent. Jag kände mig lite ensam, då barnen var hos sin pappa och hans nya fru. Att vi inte längre var en familj blev så påtagligt när det närmade sig jul och jag inte hade döttrarna hos mig.

För att trösta mig hade jag dragit i gång ett riktigt storbak. Egentligen hade döttrarna velat vara med, men det skulle hinnas med fler julbak. Dessutom skulle vi koka kola och göra knäck helgen därpå.

På spisen hade jag en liten kastrull med vinglögg, som jag köpt på Systemet. Överallt brann det stearinljus och i fönstren började hyacinterna slå ut. För att ytterligare förhöja julstämningen spelade jag klassisk julmusik. Trots att jag var ensam var det ändå lite härligt. 

Plötsligt ringde det på lägenhetsdörren. Jag väntade ingen och förstod inte vem det kunde vara? 

”Lite märkligt var det”

När jag tittade genom kikhålet stod en kollega där. Vad gjorde Anders här? Första reaktionen var att inte öppna. Jag hade på mig ett par mjukisbyxor och svettades i mitt urtvättade, mjöliga linne. Håret var uppsatt i en slarvig knut och jag var osminkad. Långt ifrån den piffiga Erika jag brukade vara på jobbet. Ja, ja, det var väl bara att ta tjuren vid hornen. Någonting måste han ju vilja, eftersom han ringde på en lördag? 

Anders log stort och räckte fram en bunt papper. Det var en lång lista med nya kunder som jag hade tagit över från honom.

”Tänkte att du ville ha de här?”

Jag log tveksamt.

”Tack, men kunde det inte ha väntat till på måndag?” frågade jag.

”Det kändes bättre att göra överlämningen så här”, sa Anders med ett brett leende.

Jag blev förvånad och la ifrån mig pappersbunten på hallbordet. Anders undrade vad jag höll på med och jag förklarade att jag var mitt upp i ett julbak. 

”Bjuder du på en lussebulle?” frågade han. 

Tveksamt bjöd jag in honom. Vi kände inte varandra så väl, men jag hade alltid haft ett gott öga till honom. Han var attraktiv, det hade jag alltid tyckt. Det var något med hans blick som aldrig väjde undan och hans öppna sätt. Han tog för sig.

Anders slog sig ned vid mitt kladdiga köksbord med en kopp glögg. Vi skålade och snart fyllde jag på mer. Lite märkligt var det allt. Han berättade att familjen var hos svärföräldrarna över helgen och han hade inte haft någonting för sig, så han kunde lika göra svänga förbi. Det lät inte trovärdigt, tänkte jag. Att bara komma över så där?

Satt i timmar och pratade

Anders strök med fingrarna över min kind, där det fastnat lite mjöl. Jag kände hur jag började blossa på ett sätt jag inte gjort på flera år. 

”Du är otroligt söt när du bakar. Faktiskt ännu sötare än på jobbet, hur nu det kan vara möjligt.”

Jag blev generad och kände att glöggen och uppmärksamheten började påverka mig. Stötte Anders på mig? Han var ju gift. Jag slog bort tanken. I stället bestämde mig för att njuta av hans sällskap. Sedan skilsmässan hade jag inte velat träffa någon ny man. Jag hade bara velat vara i fred och sörja att det inte längre var jag och min make.

För första gången kände jag nu ett pirr. I ett par timmar satt vi och pratade om jobbet och relationer. Jag berättade om min skilsmässa och Anders om frun som inte längre ville ha sex med honom. 

Efter flera muggar glögg sa jag till honom att jag måste baka ut lussedegen. Jag var inte längre kapabel att baka fina lussekatter och gjorde snabbt en längd. När jag stod där och knådade ställde sig Anders tätt bakom mig. Jag kände hans andedräkt mot nacken och rös av välbehag. Hans händer smekte min midja och letade sig ner mot min bak. Det var så härligt och han väckte en lust som jag inte ens visste att jag hade längre. Jag vände mig om och upptäckte att han var fantastisk på att kyssas. Innan vi nådde min säng hade han fått av mig alla mina mjöliga plagg. Han hann knappt komma in i mig förrän jag fick orgasm. Det var så länge sedan för oss båda. 

Efteråt låg vi i sängen och höll om varandra. Vad hände? 

”Kvällen skulle förbli vår hemlighet”

När saffransbrödet var färdiggräddat älskade vi hungrigt igen. Det var som att vi inte kunde få nog av varandra. Han var en skicklig älskare, som kände av mig och fick mig att ge mig hän. Den kvällen existerade ingenting annat än han och jag. Allt annat släppte jag och det var så skönt och sorglöst. 

För första gången på flera år kände jag mig som en kvinna igen. Jag som trott att jag aldrig skulle kunna känna lust igen, hade älskat flera gånger med en man jag nästan inte kände. 

Sent på kvällen åkte Anders hem. Den natten sov jag riktigt gott. 

På måndagen såg vi på varandra och log. Vår passionerade kväll skulle förbli vår hemlighet. Vi har inte setts igen, men vem vet vem som ringer på dörren i år. Och blir det inte han, träffar jag säkert en annan man framöver. 

Nu vet jag i alla fall att jag kan njuta av att ha sex igen.

Erika, 46, berättar för Åsa Görnerup

LÄS OCKSÅ: Tre svenska kvinnor berättar om sin ofrivilliga ensamhet 

LÄS OCKSÅ: ”Jag följde efter och såg hur hon kysste en annan” 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + hårvård från Antonio Axu för 199 kr. Köp nu!