Peter, 47: ”Hantverkarna bara försvann”

Det skulle vara snabbt gjort, men hantverkarna kom och gick som de ville. Obs! Genrebild.

Foto: Shutterstock

Det skulle vara snabbt gjort, men hantverkarna kom och gick som de ville. Obs! Genrebild.

Husdrömmarna tog en trist vändning när hantverkarna försvann. 

Läs hans egna ord om händelsen i ”Läsarna berättar: Ur verkliga livet”.

Ämnen i artikel:

Andra har också läst

Efter att sparat i flera år hade jag och frugan fått ihop pengar till vår stugdröm. Ett falurött torp med vita knutar, snickarglädje på farstukvisten och gammal ytterdörr i guldockra. Här skulle vi sitta i syrenbersån eller ta en kaffe på stentrappan med vidsträckt utsikt över de oändliga småländska fälten. 

Tidigare hade ett äldre par bott i stugan. Den hade varit i familjens ägo sedan 20-talet och det var inte mycket som hade gjorts med den sedan dess. Vi var väl medvetna om att vi hade köpt ett renoveringsobjekt. Vår tanke var att vi skulle renovera huset på vårt sätt. Samtidigt som vi ville modernisera och fräscha till, ville vi behålla så mycket som möjligt av det gamla. 

Mest akut var taket. På flera ställen i huset regnade det in på övervåningen och det var fula bruna fläckar där vatten runnit in.

Jag vet inte hur länge sedan det var sedan de fixade taket, men det måste ha gått många decennier sedan dess. 

Ville att det skulle bli ordentligt gjort

Via nätet fick jag tag i en hantverksfirma som snabbt skulle byta taket åt oss. Jag ville att det skulle bli ordentligt gjort och de kunde börja direkt. Det skulle vara klart innan semestern, lovade de. Firmans ägare Stefan kom ut och kikade på taket. Det skulle inte bli några problem. Det här var ett standardjobb, sa han. 

Samtidigt skulle de tapetsera om och måla om snickerierna invändigt i huset. 

Veckan därpå började de plocka ned de gamla takpannorna, som skulle sparas. Stefan själv var inte med och de två hantverkarna var ganska ovarsamma. Flera av de gamla pannorna gick sönder, när de nästan kastade ned dem från taket. Det här var en sort som inte var helt lätt att få tag i. Bakom vedboden hade de förra ägarna lagt några få extra takpannor som blivit över en gång i tiden. 

Hantverkarna tog en halvtimmes fikapaus och åkte sedan på lunch i en och en halv timme. Vid 15.30 drog de. Det retade mig.

Hantverkarna tog en halvtimmes fikapaus och åkte sedan på lunch i en och en halv timme. Vid 15.30 drog de. Det retade mig. 

Nästa dag var det samma sak. Som tur var hade vi bestämt ett helhetspris för jobbet. När alla takpannorna var nedplockade slet de bort takpappen och sponten. Innanför låg den gamla isoleringen. Nu gällde det att hålla tempo, så att de blev klara innan det började regna. Innan de åkte hem sa de att de skulle komma senare dagen därpå. De skulle ut på ett annat jobb, som det var bråttom med.

Killarna dök inte upp på hela dagen. Jag hade inget telefonnummer till dem och sökte Stefan på mobilen. Det var ingen fara, sa han. Killarna skulle komma dagen därpå. De hade fått lite att göra.

LÄS OCKSÅ: 6 bråk som kan vara slutet för er relation

Dagarna gick – utan framsteg

Två dagar gick och de dök inte upp. Jag ringde Stefan, som tryckte bort mig på mobilen. ”Ringer senare”, skrev han. Sedan blev det tyst.

Helgen kom och fortfarande hade hantverkarna inte kommit tillbaka. Jag och frugan tittade oroligt på väderleksrapporten. I helgen skulle det vara uppehåll, men veckan därpå skulle det hällregna. 

På en bygghandel köpte vi enorma presenningar, som vi spände upp över taket. Spöregnet kom och jag hoppades verkligen att inget vatten rann in i isoleringen. Säker var jag inte och i flera veckor hände ingenting med renoveringen. 

Dagen innan midsommar dök en av hantverkarna upp. Han hade haft sjukdomsfall i familjen, sa han. Jag bestämde mig för att inte säga något, bara han fick klart taket. Killen klev omkring uppe på taket och drog undan en del av presenningen. När han gick för dagen vet jag inte vad han hade gjort. Inga framsteg syntes, men äntligen var de i gång igen.

Berätta din historia

Varje människa bär på en historia.

Vi vill höra din historia. Du kan berätta om vad som helst, om ett förhållande som inte riktigt blivit som du hoppats, om hur sjukdomen förändrat livet, om dina möten med det övernaturliga, om dagen du hade änglavakt, om kärlek och otrohet, kanske om den bästa dagen i ditt liv när det där speciella hände.

Och det behöver heller inte vara så där väldigt speciellt, kanske bara en liten solskenshistoria om hur ni möttes en gång eller om den där härliga semestern, eller mötet ni aldrig glömmer.

Du får naturligtvis vara helt anonym. Men vi behöver ändå ditt namn och ett telefonnummer för att kunna nå dig. Det kommer dock aldrig att visas för någon annan.

Skriv till oss på adressen:

Läsarberättelser

Söndag, Expressen

105 16 STOCKHOLM

Vill du skicka ett mejl så går det också bra. Du kan skriva till: lasarberattelser@expressen.se

Morgonen därpå ställde frugan ut en termos med kaffe, inga hantverkare kom. Jag försökte ringa Stefan, men han svarade inte. Jag messade och utan framgång försökte jag hitta en adress till firman. Nu var det mitten av juli och vi blev allt mer frustrerade. När skolan började i augusti hade jag fortfarande inte fått tag på Stefan.

Ett lyckligt slut

Jag var rejält förbannad och frustrerad. Hela sommaren hade gått medan renoveringen stått still. Ett par hus bort bodde ett pensionärspar. När jag snackade med mannen berättade han att hans son var snickare. Han skulle kunna ta jobbet. 

En vecka senare var det full fart. På någon månad var isoleringen bytt och takpannorna på plats igen. Parallellt jobbade ett par målare inomhus. Det blev så fint med nymålade vita snickerier och tapeter i gammal stil. Det här var stolta hantverkare som kunde sina grejer. 

LÄS OCKSÅ: Maria, 46: Jag är otrogen med en 19-åring

När de var klara skickade jag bara ett mess till Stefan, där jag förklarade att jag anlitat ett annat hantverksföretag. Jag hade ingen som helst avsikt att betala för jobbet de gjort – eller rättare sagt inte gjort. Tvärtom var det tur för honom att vi fått upp presenningarna på taket. Det räddade vårt hus. Precis som förväntat svarade aldrig Stefan på mitt meddelande. 

I dag stortrivs vi i vårt hus och snart ska snickarna hjälpa oss att renovera köket.

Berättat av Peter, 47, för Åsa Görnerup

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer