”När jag hade klurat ut att det är polyamorös jag är, att det fanns ett ord för det kändes stort.”
1 av 2: ”När jag hade klurat ut att det är polyamorös jag är, att det fanns ett ord för det kändes stort.” Foto: Shutterstock
”Vi har aldrig haft sex alla tre, även om jag skulle vilja, men de vill inte det och jag respekterar det.”
2 av 2: ”Vi har aldrig haft sex alla tre, även om jag skulle vilja, men de vill inte det och jag respekterar det.” Foto: Shutterstock

Pernilla, 36: ”Jag lever med två män”

36-åriga Pernilla trivdes aldrig i tvåsamhet.

Först när hon insåg att hon var polyamorös kunde hon hitta lycka – med två olika män.

Här är hennes historia.

Jag kom underfund med att jag är polyamorös för fyra år sedan, men jag har under hela mitt vuxna liv till och från varit förtjust och förälskad i flera personer samtidigt. Mina tidigare relationer, som varit monogama har varit för korta för att jag skulle märka av att jag är ”poly” och sen är man ju uppväxt med att normen är att vara med en person och får du känslor för någon annan än din partner, så älskar du honom eller henne inte längre.

Med min exman blev det stiltje, särskilt sexuellt och jag började intressera mig för andra män. Vi kom då överens, efter många och långa diskussioner, att jag rent sexuellt fick vara med andra. Efter ett tag gick vi ändå isär av olika anledningar.

LÄS OCKSÅ: Martina, 48, väljer att leva med två män - varannan vecka

Upptäckte BDSM

En tid efter träffade jag mannen som kom att bli min första sambo och vi var monogama i flera år, tills jag träffade en man i BDSM-världen som jag tyckte mycket om.

Jag har varit i BDSM-världen sedan tonåren och eftersom min första sambo inte var intresserad av det så gick jag med vänner på olika events. Jag berättade för min sambo om den här nya mannen. Öppet och ärligt förklarade jag att jag saknade BDSM-världen och hade träffat en man jag skulle vilja ”leka” med. Först blev han lite ledsen och orolig för at jag hade tappat känslorna för honom, men sen fick jag ett okej, så länge vi hela tiden hade en öppen och tydlig kommunikation.

Till en början lekte vi bara, den nya mannen och jag, men så småningom fördjupades känslorna och vi började ha sex. Vi bodde alla tre i samma stad så det var ganska enkelt att träffas och jag fördelade kvällarna mellan dem. Ibland sov jag över hos den nya mannen, men ringde alltid och frågade om det var okej. Min sambo var min prioritering hela tiden och vetskapen gjorde honom lugn och trygg.

LÄS OCKSÅ: ”Vi fick fin kontakt men något kändes fel”

Flyttade ihop – alla tre

Jag märkte efter ett tag att jag blev lugnare som person. Den irritation som byggts upp under avsaknaden av BDSM släppte och jag var mycket gladare och mer lättsam till vardags.

Ett år efter att jag träffat den andra mannen uppstod en situation som gjorde att han inte hade någonstans att bo.

Vi hyrde ett hus och hade en hel del yta över och kom fram till att han kunde flytta in hos oss, till ett rum i källaren. Så vi blev sambos alla tre och det har gått över förväntan.

De hade träffats några gånger och hade börjat etablera en vänskapsrelation. Jag minns att jag i början tänkte mig mycket för, och satt inte och höll om den ena framför den andra, av respekt för att det kanske skulle bli en jobbig stämning. Med tiden blev det lättare och vi umgicks alla tre mer och mer avslappnat. Vi har aldrig haft sex alla tre, även om jag skulle vilja, men de vill inte det och jag respekterar det. Jag går undan och har sex med den som för tillfället har lust och det fungerar bra.

LÄS OCKSÅ: Louise: Skilsmässan kom som en total chock

Fick barn tillsammans

Nu har vi bott tillsammans i nästan tre år och för två år sedan fick vi vårt första barn. Vem som är den biologiska pappan är ointressant, de är båda pappor till barnet i våra ögon. Jag ser det som en stor fördel att vi är tre vuxna, alltid är det någon som är utvilad och tillgänglig. En del vänner, och min mamma har haft svårt att förstå vårt sätt att leva. Min mamma var rädd att jag skulle förlora min första sambo, vilket jag också var om jag ska erkänna och hade han bett mig avsluta relationen hade jag gjort det. Det var ett viktigt löfte jag gav honom direkt.

Vi har fått mer stöttning och positivt bemötande ändå, det är bara några få som inte är helt bekväma med det här. Jag är glad att jag får ha båda mina älskade män i mitt liv och just nu har ingen av oss varken tid eller intresse av att ha flera relationer, vi är så nöjda som det är och någon svartsjuka är det inte tal om, det har vi vår öppna kommunikation att tacka för.

Dessutom har jag dubbelt så mycket kärlek, och det kan väl aldrig vara fel?

För mig har det varit ännu viktigare att lägga tyngd på att prata och var öppen, det har jag insett när jag är i en flersam relation. Jag är faktiskt förvånad över hur positivt inställt samhället är överlag, vi har mött mycket förståelse och många som i alla fall försöker förstå. Det enda som är problematiskt är det juridiska, då det allra mesta är anpassat till två föräldrar och barn. Om jag och den biologiska pappan skulle avlida är det inte alls säkert att den andra pappan får vårdnaden, utan barnet kan placeras hos någon helt okänd person. Att det juridiska kring den här typen av frågor skulle ändras ligger nog tyvärr långt bort än.

Dela med dig av din historia

Varje människa bär på en historia. Det är ett känt uttryck och det tänker vi ta fasta på.

Vi vill höra din historia.

Du kan berätta om vad som helst, om ett förhållande som inte riktigt blivit som du hoppats, om hur sjukdomen förändrat livet, om dina möten med det övernaturliga, om dagen du hade änglavakt, om kärlek och otrohet, kanske om den bästa dagen i ditt liv när det där speciella hände.

Och det behöver heller inte vara så där väldigt speciellt, kanske bara en liten solskenshistoria om hur ni möttes en gång eller om den där härliga semestern, eller mötet ni aldrig glömmer.

Du får naturligtvis vara anonym. Men vi behöver ändå ditt namn och ett telefonnummer för att kunna nå dig. Det kommer dock aldrig att visas för någon annan.

Skriv till oss på adressen:

Läsarberättelser Söndag,

Expressen

105 16 Stockholm

Vill du skicka ett mejl så går det också bra. Du kan skriva till: lasarberattelser @expressen.se

Jag hoppas att man i framtiden över hela samhället ska acceptera och underlätta för normbrytande relationer, bara för att man inte är som alla andra så betyder det inte att det är dåligt.

När jag hade klurat ut att det är polyamorös jag är, att det fanns ett ord för det kändes stort. Det var viktigt för mig att landa i att det är okej att älska fler. Jag har funnit en viss frid inom mig och stillat det som ofta skavt genom åren.

Dessutom har jag dubbelt så mycket kärlek, och det kan väl aldrig vara fel? 

Pernilla, 36, berättat för Anne Haavisto

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + varma tights från Röhnisch. Köp nu!