”Efter 2020 inser man att det viktiga i livet är att man själv och familjen får vara frisk”, säger Jessica Andersson.
1 av 2: ”Efter 2020 inser man att det viktiga i livet är att man själv och familjen får vara frisk”, säger Jessica Andersson.
2003 vann Jessica Andersson och Magnus Bäcklund Melodifestivalen. I år deltog Jessica i första deltävlingen med bidraget ”Horizon” som inte gick vidare.
2 av 2: 2003 vann Jessica Andersson och Magnus Bäcklund Melodifestivalen. I år deltog Jessica i första deltävlingen med bidraget ”Horizon” som inte gick vidare. Foto: KARIN TÖRNBLOM, OLLE SPORRONG

”Jag kan inte prata om mamma utan att börja gråta”

När hon var liten kunde hon stänga in sig på rummet, sätta på ett kasettband och vara i sin egen värld. Drömmen var att sjunga i Melodifestivalen - och det har hon gjort, inte mindre är åtta gånger! 2003 blev det vinst, denna gången räckte det inte ända fram, Jessica åkte ut i första omgången.

– Jag är inte alls besviken, utan det känns mer tomt efteråt, säger Jessica. 

Hemmalivet och kärleken till Johan är trygga för Jessica, som börjat med en ny hobby: att måla tavlor. 

1. Vad betyder ”Melodifestivalen” för dig?

– Känslan att vara med i ”Melodifestivalen” igen var positiv. Det var som att få ”komma hem” när jag äntligen fick stå på scenen igen. I stort var veckan positiv och härlig på alla sätt. Sedan är det det där med tävlingsmomentet. Man vill mycket och denna gång räckte det inte riktigt. Jag är inte alls besviken, utan det känns mer tomt efteråt. Jag är genuint glad för dem som tog sig vidare, och vilar i att jag gjorde det jag kunde och gjorde det hyfsat bra. 

– Innan jag hittade låten ”Horizon”, som jag tävlade med i år, var jag osäker på om jag skulle medverka. Jag ville inte att folk ska tröttna på mig och i så fall måste det vara med en låt som träffar rätt i hjärtat. Ingen jag lyssnade på gjorde det, men så kom ”Horizon”. Den handlar om att befinna sig på en mörk plats, sträva mot ljuset vid horisonten och känna hopp inför framtiden. Texten tar mig tillbaka till min bakgrund. Jag hade lätt kunnat bli kvar där, om jag inte haft styrka att ta mig framåt. 

– Musiken har alltid varit en skön tillflyktsort och tröst för mig, som växt upp som jag gjort med en mamma som haft problem med alkohol. Som liten kunde jag gå in i mitt rum, sätta på ett kassettband med fina låtar och drömma mig bort. 

2. Vilket är ditt bästa Mello-minne?

– Vinsten 2003 var en barndomsdröm som gick i uppfyllelse. Hela barndomen hade jag suttit och tittat på ”Melodifestivalen”, drömt och haft Carola som största idol. Nästan på dagen 20 år efter att hon vunnit med ”Främling”, vann vi och Carola var programledare. Känslan var lite att det var meningen.

– Det var som att jag satt i en stor glasbubbla och bara iakttog. Jag kommer ihåg att Lasse Holm satt i greenroom med mig och Magnus Bäcklund, som jag sjöng med i Fame. Då jag såg Lasse hoppa upp och ner förstod jag att vi vunnit med ”Give your love”. Jag var så tagen att jag knappt hörde. 

JESSICA ANDERSSON

Ålder: 47.

Familj: Sambon Johan Malm, fyller 37 år den 12 mars. Sonen Liam, 18. Labradortiken Tigra, 11.

Bor: Villa i Gottskär, Onsala. 

Gör: Sångerska, artist.

Aktuell: Nya låten ”Horizon”, som hon tävlade med i Melodifestivalens första deltävling. Konstutställningar framöver.  

3. Hur har du det med hälsan?

– Det är bra, peppar, peppar. Jag har inte corona-testat mig, men inte heller haft några symptom på covid-19. 

– Det har varit ett prövande år och jag har inte kunnat utöva mitt jobb. Ekonomiskt har det varit påfrestande. Genom åren har jag sparat pengar, men det kan inte hålla på hur länge som helst.  Jag har börjat fundera på att kanske göra något annat. Det känns som jag har tappat min identitet och ett tag brakade allt och jag orkade inte göra något. I perioder har jag deppat och allt känns meningslöst. 

– Jag har försökt vara kreativ och har börjat måla tavlor i akryl. Målningen är ett väldigt skönt sätt att få utlopp för hur jag känner. I somras var tavlorna ljusa och härliga med mycket färg. Min man surfar, så jag målade surfmotiv och mycket ansikten. Under hösten blev målningarna mer abstrakta, mörka och dystra med en färgskala i grått, svart och brunt. 

Jessica känner att hon får utlopp för kämslorna i konsten: ”I somras var tavlorna ljusa och härliga med mycket färg ... Under hösten blev målningarna mer abstrakta, mörka och dystra”, säger hon. Foto: BILD FRÅN INSTAGRAM @JESSICA_ ANDERS

4. Hur går det med fastan?

– Första gången jag fastade var i somras. Nu har jag har kört i tre dagar och är inne på sista dagen. Jag dricker dagsfärska pressade juicer från ett juiceri i Göteborg. Under juicefastan boostar jag mitt immunförsvar med vitaminer och mineraler och rensar ut systemet. 

– Jag lever med en kock och är van att unna mig. Först hamnar kroppen i ett vad–är–det–som–händer–stadium. Jag blir hungrig och trött. Dag två vaknar jag med kraftig huvudvärk, då har jag fått i mig för lite vatten. Tredje dagen känns det jättebra. I somras tappade jag nog något kilo, men vi äger ingen våg och räknar inte kilon. Som alla andra pendlar jag upp och ner i vikt och går efter hur jag känner mig. Att juicefasta ibland gör gott. 

5. Hur är det med kärleken?

– Det är så bra så. Där har det inte skett någon större förändring och jag och Johan lever ihop. 

– Han har fått lägga ner sin ena restaurang i Feskekörka, som ska renoveras. Den andra restaurangen som han är delägare i har tillfälligt stängt. Johan låter sig inte påverkas på samma sätt som jag. Han skulle aldrig lägga sig på soffan och deppa. Hela hösten och vintern har han kitesurfat och nu är han ute och jagar. Att göra det han älskar gör honom gladare. Johan tycker att det ordnar sig, men själv har jag lättare för att oroa mig. Det är skönt att ha den motpolen. 

– En anledning till att vår relation funkar så bra är att den bygger på att han gör sina grejer och jag mina. Det är normalt för oss att vara ifrån varandra tre, fyra dagar i veckan. 

”Jag är 47 och han är tio år yngre. Det är inte självklart att det ska fungera med ålders- skillnad, men för mig känns det som att jag är färdig. Jag behöver aldrig mer söka leta och kan se mig och Johan under resten av mitt liv.” Foto: Olle Sporrong

6. Vilket är ditt finaste kärleksminne?

– När jag precis träffat Johan visste jag vad jag ville, men var osäker på honom. När vi reste till Badgastein för att åka skidor, sjöng jag på hotellet. Min pianist ställde frågan rätt ut: ”Är ni ihop nu eller vad händer?” Jag såg ut som Lady i ”Lady och Lufsen”. Generad, röd och hjärtat slog. Johan svarade: ”Jag vet inte” och pillade på sin telefon. Jag tänkte: ”Vad är det för fel på människan?” Då fick jag en notis på mobilen. Han hade ändrat sin relationsstatus på Facebook och skrivit att han var i relation med mig. Det var härligt, då visste jag att det var vi. Det låter säkert fånigt, men för mig var det ett stort ögonblick. Sedan dess har vi varit i 100 procent kärlek. 

– Jag är 47 och han är tio år yngre. Det är inte självklart att det ska fungera med åldersskillnad, men för mig känns det som att jag är färdig. Jag behöver aldrig mer söka leta och kan se mig och Johan under resten av mitt liv. 

–Jag bryr mig inte vad andra människor tycker, men på sociala medier är det tydligt vad folk anser om en tjej som är med en tio år yngre kille. Jag har kommit till en punkt där jag låter det passera och orkar inte bry mig. Men när någon går till personangrepp är jag inte mer än människa och tar åt mig, men det rinner lättare av mig nu än för tio år sedan. 

7. När grät du senast?

– Häromdagen när jag var hos designern Thomas Malmros, som gör mina scenkläder. När vi satt och pratade sa jag att jag längtar efter mamma varje dag, men är så glad att hon hann gå bort i ALS innan pandemin slog till. Jag kan inte prata om mamma utan att börja gråta. Det känns så sorgligt att vi inte fick mer tid, när vi hittade tillbaka till varandra. 

– Varje morgon samtalar jag med mamma. Jag har en koltrast här som jag inbillar mig är hon. I Trollhättan bodde den i min trädgård. När jag flyttade hit till Gottskär undrade jag vart den tog vägen, men den dök upp igen. För mig är det en tröst att mamma följt med hit. Jag är inte alls religiös men spirituell. Ibland känner jag hennes närvaro. Jag kan höra henne säga något och är så tacksam att jag kommer ihåg hennes vackra röst. 

”Jag längtar efter mamma varje dag, men är så glad att hon hann gå bort i ALS innan pandemin slog till.” Foto: Olle Sporrong

8. När skrattade du senast?

– Jag skrattar varje dag. Vi bor ganska isolerat, men har fantastiska grannar som vi umgås med. I går var jag ute med vovven och tog en kaffe och skrattade med en granne. 

9. Vad gör du helst en ledig söndag?

– Jag älskar att pyssla hemma. En perfekt söndag dammsuger jag och torkar de vita golven. Vi har en svart labrador och jag älskar känslan när det blir rent och fräscht. Sedan kan jag måla en tavla. På kvällen tänder vi ljus och Johan och jag äter gott. 

10. Vad är det absolut godaste du vet?

– Jag lever med en kock. Vår gemensamma favoriträtt är stuvade makaroner och falukorv, trots att hela frysen är full fina råvaror och viltkött. Det är enkelt och inte så pretentiöst som maten man lagar på restaurang.

– Får jag välja äter jag italienskt och älskar pasta. En viltfärs adderar god smak till en spicy pasta bolognese, min favoriträtt. 

– Någon finsmakare är jag inte och äter gärna salt och fet mat. Det är därför jag fastar i tre dagar. För några år sedan gick jag på en kolhydratfri diet. I stället för pasta strimlade jag vitkål och kokade. Det var lika gott. 

LÄS OCKSÅ: Folkkära Jessica Andersson vågar tro på kärleken igen 

LÄS OCKSÅ: Shirley Clamp, 48 om att vara kär igen – och våga satsa fullt ut 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + härlig hudvård för 199 kr. Köp nu!