Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>SEX & RELATIONER

Publicerad 20 feb 2016 19:00

"Jag älskar flera män och kvinnor samtidigt"

<span>&quot;Även fast min sambo inte är bisexuell så har jag tyckt att det varit jättemysigt att ha två killar hos mig i soffan&quot;.</span>

"Även fast min sambo inte är bisexuell så har jag tyckt att det varit jättemysigt att ha två killar hos mig i soffan".

Foto: iStock

Jag upptäckte redan när jag var 13 år att jag var polyamorös. Jag fick känslor för två av mina grannpojkar ute på vårt lantställe. Vi träffades ofta alla tre och vi satt och höll varandras händer när vi såg på film. Då visste jag förstås varken att det hette polyamorös eller vad det egentligen innebar. Men det var en intressant och härlig upplevelse som jag minns väldigt starkt.

I gymnasiet, när jag var 16 år, hade jag min första riktiga polyamorösa relation. Jag blev tillsammans med två killar på skolan. Det var en jobbig tid faktiskt, och jag fick många elaka kommentarer och gliringar. Folk hävdade att jag var otrogen och undrade hur jag kunde vara med två killar samtidigt. Och även om jag tyckte om att vara med de där två killarna så var jag väldigt förvirrad och orolig.

Jag började leta information, men på den tiden fanns inte så mycket skrivet. Det var väldigt mycket tabun kring ämnet, för normen är ju att man ska leva i tvåsamhet. Jag hittade en del amerikanska sidor, men de som skrev där var så mycket äldre än jag, så jag kunde inte riktigt identifiera mig med dem.

Jag funderade vem jag hade mest känslor för. Vem skulle jag välja? Måste jag välja? Tyvärr höll inte relationen då den ena killen blev mer och mer svartsjuk.

LÄS MER: Erik, Linda & Hampus: "Vi älskar varandra alla tre"

"Sen växte känslorna och vi blev kära"

Sedan hade jag monogama förhållanden i många år. Det var jobbigt för jag kände mig instängd och kunde inte vara mig själv. Varje gång jag flörtade med andra fick jag skuldkänslor och kände mig som en dålig person. Det kändes som jag stängde in en stor del av mig själv. Jag ville ju inte såra någon!

Min nuvarande sambo träffade jag för ett och ett halvt år sedan. Vi spelade World of Warcraft på internet och gick på en träff och blev först kompisar, men sen växte känslorna och vi blev kära. Jag berättade tidigt om mina polyamorösa erfarenheter och drömmar. Det visade sig att han hade liknande erfarenheter där han haft känslor för flera personer, vilket var fantastiskt, så klart.

Jag upplevde att han, precis som jag, kände ett slags lättnad över att ha träffat en person som hade samma drömmar och förhoppningar.

Vi har tillsammans tagit reda på fakta om att leva som polyamorös. Vi läste boken "More than two" och kände igen oss otroligt mycket. Det var underbart! Vi har en väldigt bra kommunikation, för det är så viktigt om det blir flera personer inblandade. Man måste vara rak och ärlig, sätta gränser som passar båda och vara lyhörd - annars fungerar det inte. Vi har också träffat andra personer som lever på samma sätt som vi. Vi utforskar det här tillsammans, helt utan skuld- och skamkänslor.

"Vi fick båda känslor för henne"

En period dejtade vi en tjej i några månader. Vi fick båda känslor för henne och det var otroligt pirrigt och spännande. Då kom jag också på att jag är bisexuell och var verkligen kär i henne och vi hade jättebra sex alla tre. Tyvärr höll inte relationen så länge, jag kände att vi inte var på samma plan riktigt, men vi är vänner nu.

De allra flesta i vår omgivning är positiva till vårt sätt att leva. Min mamma vet lite grann och säger skämtsamt att hon visste väl att jag var så här, med tanke på hur jag var som barn. Men min pappa vet inget än.

Visst kan det finnas svartsjuka i sådana här relationer, jag tror att svartsjuka är en del av den mänskliga naturen. Men är jag delaktig från första början när han träffar någon ny så är det massor med positiva känslor. Även om det inte innebär att jag också ska dejta den personen. Jag tycker det är pirrigt och roligt när min sambo har varit ute på dejt. Jag blir nyfiken och glad!

"Skönt att äntligen kunna vara mig själv"

Och även fast min sambo inte är bisexuell så har jag tyckt att det varit jättemysigt att ha två killar hos mig i soffan. Jag tror lite på något som kallas för "kitchen table polyamory". Det innebär att flera partners kan träffas och umgås och liksom "sitta vid samma bord" även om inte alla dejtar varandra. Till exempel när jag haft hem en dejt, och killarna har lagat mat tillsammans och sedan har vi haft filmkväll och gosat tillsammans. Jag skulle kunna tänka mig att träffa min sambos dejter på samma sätt, även om jag inte blir kär i tjejen i fråga. Skulle jag bli det vore det så klart toppen.

Jag är väldigt lycklig med min sambo och glad för den öppna kommunikationen vi har. Det är skönt att äntligen kunna vara mig själv och vara tillsammans med någon som accepterar min läggning och slippa dölja sidor hos mig själv som betyder så mycket. Men vi har vissa bestämmelser; vi ska berätta för varandra om vi träffat någon vi är intresserad av, så att vi båda känner oss delaktiga. Vi vet att vi älskar varandra så det handlar inte om att vi är missnöjda och vill träffa någon ny. Vi vill inte byta ut en person, utan lägga till en.

/Maria, 32

 

Berättat för Anne Haavisto