Helena känner att hon är i ett bra läge i livet.      
”Jag har ett väldigt bra liv med mycket kärlek, jobb, vänner och ett kärleksfullt hem med mina barn.”
Helena känner att hon är i ett bra läge i livet. ”Jag har ett väldigt bra liv med mycket kärlek, jobb, vänner och ett kärleksfullt hem med mina barn.” Foto: CORNELIA NORDSTRÖM

”Det gäller att ha tur med sina exmän”

I ”Bröllop, begravning och dop” spelar Helena af Sandeberg en mångbottnad femme fatale. Privat är det stor kärlek – eller ingenting – som gäller för henne.

– Att vara lagom är jag väldigt dålig på, säger hon. 

Så här får Helena ihop livets alla delar.

Kärlek: ”Det gäller att ha tur med sina exmän”

– Den är typ ”non existent”. Nej, jag har inte träffat någon som varit rätt sedan jag skilde mig. Jag har ett väldigt bra liv med mycket kärlek, jobb, vänner och ett kärleksfullt hem med mina barn. Det ska mycket till för att jag ska vara villig att rubba balansen och de fina vibbarna som finns i vårt hem.

– Jag har aldrig varit en dejtingtjej. Du kommer aldrig hitta mig på Tinder, aldrig! Det är inte så bra att vara där om man är känd. Det finns tillräckligt många dårar ändå. Jag är väldigt försiktig och skulle aldrig gå ut med någon jag inte vet vem det är. Det är stor kärlek eller ingenting som gäller för mig. Att vara lagom är jag väldigt dålig på. Det är klart att jag kan längta efter den rätte, men inget mindre än det.

– Relationen till mina två exmän, som jag har barn med, är mycket bra. Den är jag otroligt glad och stolt över. Vi umgås alla födelsedagar och våra nya barn är vänner. Vi känns som en familj och det är otroligt värdefullt för barnen. Det gäller att ha tur med sina exmän. Jag har lärt mig stora läxor genom mina relationer. Enkel är jag inte, och jag har haft ett stort behov av att hela tiden känna livet. Mitt yrke är så fullt av kickar och livet utanför räckte inte till tidigare. Det kan bli slitsamt i relationer. Nu har jag lugnat ner mig och uppskattar vardagen.

Arbete: ”Colin Nutley är ett geni, jag tycker väldigt mycket om honom”

Linus Wahlgren spelar robotpappan i ”Robssons”. ”Han är typ den enda människa förutom mina barn som jag kramat under coronapandemin.” Foto: TV4/CMORE

– Jag har varit väldigt lyckligt lottad under många år och har haft många stora, roliga jobb. Att till exempel spela i ”Bröllop, begravning och dop” var fantastiskt. Helena Bergström och jag träffades när hon regisserade mig på Stadsteatern. Allt i kemin klickade och vi blev omedelbart vänner. Vi är lika ofiltrerade och rakt på sak och hon har blivit lite som en storasyrra.

– Det ledde till att Colin Nutley såg mig och frågade om jag ville göra en roll i andra säsongen. Colin Nutley är ett geni, jag tycker väldigt mycket om honom. Han arbetar med improvisation och man måste våga kasta sig ut. Jag kände mig så trygg med Colin och kan hylla honom i timmar. Min karaktär är lurig. Den flickan har många agendor. Jag skulle inte vilja ha henne som bästa kompis, men jag förstår henne.

– I sommar har jag också spelat in en robcom, en robotkomedi där jag spelar roboten Roberta Robsson. När jag fick frågan av Fredde Granberg frågade jag om jag fick trilla mycket. I samma veva undrade min sexåriga dotter om jag inte kunde göra något som hon kan se. I familjekomedin kommer en robotfamilj till jorden för att ta reda på hur människan är. Roberta är uppdragets ledare och väldigt smart, men sedan kraschar hon. Hennes känslocentrum går sönder och det gör att hon får konstiga utbrott. Den roligaste kommentaren fick jag av min son: ”Men mamma, det är ju precis som du!”

– I augusti började jag filma mitt livs drömroll. Jag och Bianca Kronlöf ska göra huvudrollerna i ”Deg”, en stor SVT-serie som regisseras av hyllade Levan Akin. När de skrev rollen hade de mig i åtanke. Otroligt! Jag spelar Malou, en skild, ensamstående mamma, som lever på Lidingö och håller fasaden. När allt håller på att rämna hittar hon 47 miljoner i skogen, ett rånbyte. Hon behåller dem och öppnar ett bageri, där hon tvättar pengar. Att få spela komplexa kvinnoroller är som en liten present. Kvinnor över 40 är inte alltid så heta på skådespelarmarknaden, men förändringens vindar blåser.

Hälsa: ”Corona har varit tufft för oss alla”

– Fysiskt mår jag bra, men corona har varit tufft för oss alla psykiskt. Tidigare har jag varit hypokondrisk, men det har lagt sig lite. Jag har en historia med en mamma som blev väldigt sjuk och är rädd för att jag och mina nära ska bli svårt sjuka. Under coronan är jag väldigt noggrann, tvättar händerna, spritar mig och har lite umgänge. Linus Wahlgren, robotpappan i ”Robssons”, är typ den enda människa förutom mina barn som jag kramat.

– Jag har handlat klockan åtta på morgonen och trängs inte vid övergångsställen. Runt Hornstull i Stockholm är det svårt att hålla avstånd. Folk är så själviska och när jag bett personer hålla avstånd har jag blivit utskälld. ”Sluta vara så hysterisk.” Sedan i våras har jag inte varit i närheten av mitt gym. Det finns inget i helsike som kan få mig att svettas med främlingar. Högst motvilligt åker jag kollektivtrafik. I stället har jag gått. När jag skulle ha kostymprov i Frihamnen gick jag i två timmar från Hornstull och sedan hem igen.

Helena af Sandeberg

Ålder: 48 år.

Familj: Barnen Alfred, 15, och Ava, 6.

Bor: Hornstull på Södermalm i Stockholm.

Aktuell: I andra säsongen av ”Bröllop, begravning och dop”, som är tillbaka på C More 14 september och i TV4 den 27 september.

Spelar roboten Roberta i ”Robssons”, Sveriges första robotkomedi i TV4 och C More. Premiär hösten 2020.

Spelar in dramaserien ”Deg” för SVT, som sänds hösten 2021.

Personlig utveckling: ”Jag har gått alla terapier som finns för min oro”

– Herregud så svårt att uttala sig om. Man lever på och lär sig förhoppningsvis medan man lever, men ibland får man gå igenom samma upplevelser 30 gånger. Jag tror mindre och mindre på självhjälpsböcker. I stället har jag fått erfarenhet. Saker blir inte som man tänkt sig, men det kan bli väldigt bra ändå. Man får ta det som det kommer.

– De senaste åren har jag lite tappat intresset för mig själv. Det är sunt, tror jag. Trots att jag har gått alla terapier som finns för min oro, får jag inte bukt med den. Jag har gjort alla misstag hundra gånger och haft tusen miljoner katastroftankar. Till slut är det bara acceptans och att flytta fokus som hjälper. Att ta reda på varför är inte lika spännande längre. Det vet jag redan. Man får gilla läget, sänka axlarna och acceptera.

”Hela tiden måste jag jobba med att jag inte kan kontrollera världen”

– Min ursprungsknut är att jag inte kunde rädda min mamma. Hon blev sjuk när jag var tolv och dog när jag var 18. Därför vill jag hela tiden ligga före, innan något händer min son eller dotter. Att släppa taget är det svåraste för mig. Hela tiden måste jag jobba med att jag inte kan kontrollera världen. Hör jag ambulansen kan jag få en sådan panik att jag ringer min son för att höra att han mår bra.

– Katastroftankarna har funnits med sedan min barndom, redan innan min mamma blev sjuk. Jag har alltid haft alldeles för livlig fantasi. I kombination med min mammas död föddes min oro. Nu försöker jag göra så att mina barn inte ska få samma världsbild och berättar att det är min grej att allting känns farligt.

Fritid: ”Bästa botemedlet mot ångest är att kuta”

– Vad är det för något? Jag har inga hobbies. Mitt jobb är en stor passion. Den andra är mina barn. I sommar har jag och min dotter nästan bott på Långholmen, där vi haft picknick och klättrat i berg. Sedan jag tröttnade på terapisoffan har jag börjat springa. Bästa botemedlet mot ångest är att kuta.

Familj: ”Jag står väldigt nära min pappa och min syster”

Helena var tidigare gift med skåde- spelaren och sångaren Fredrik Lycke. De har dottern Ava tillsammans. ”Relationen till mina två exmän är mycket bra. Det är jag otroligt glad och stolt över.” Foto: Karin Törnblom/TT / KARIN TÖRNBLOM

– Min familj är stor och består av både min familj och mina närmsta vänner. Jag står väldigt nära min pappa och min syster. De är mitt fundament. Barnen är mitt allt och jag har så roligt med dem. Med 15-åriga Alfred är jag fotbollsmorsa. Sexåriga Ava är en pysseldrottning. Det är en ynnest att få vara i deras liv, se vilka de blir och dela tillvaron med dem. Barnen är det bästa som hänt mig.

– Sedan har jag ett gäng nära vänner, som är min vänfamilj. Till exempel Rebecka Hemse, Lovisa Bergenstråhle, Sara Heldt, Johannes Bah Kuhnke, Helena Bergström, Morgan Sundberg och många fler. Jag och Rebecka träffades i en kortfilm. Vi bär varandras historia. Det är skönt med vänner som varit med genom alla förändringar och äktenskap.

Bostad: ”Nu längtar jag bara efter träd”

– I höst är det stambyte och jag bävar för flytta ut ur lägenheten i Hornstull. Även om jag trivs jättebra är det inte omöjligt att jag snart drar mig utåt. Det trodde jag aldrig skulle hända. Jag kommer från förorten och när jag bodde i Rotebro fanns en längtan bort, till New York. Nu längtar jag bara efter träd, vara i skogen, lugn och ro.

Ekonomi: ”Jag är lyckligt lottad”

– Den är god och det är jag tacksam för. I tre år har jag varit tjänstledig och filmat. Det är betydligt bättre betalt, vilket gör att jag kan ta längre pauser. Att vara anställd på Stadsteatern är dock en trygghet. Jag är lyckligt lottad, så jag säger tack och bock.

– Trots att min far är ekonom är jag inte alls bra på pengar och siffror. Därför har jag hjälp av en underbar kvinna som är värd att hyllas: Lena Wilhelmsson som varit med mig sedan jag var 25. Hon tar hand om min ekonomi, men hon är mycket mer än så. Jag brukar säga att hon är revisor/psykolog/mamma.

LÄS OCKSÅ: Bornebusch: ”Jag har aldrig haft ett fast jobb” 

LÄS OCKSÅ: Alexander Karim, 44: ”Jag kan bli gränslös” 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + varma tights från Röhnisch. Köp nu!