Sant & falskt om tarmsköljning

Tarmsköljning innebär att man antingen dricker stora mängder saltvatten eller tar in saltvatten som lavemang i ändtarmen för att göra tarmen ren från tänkta avlagringar, slaggprodukter och gifter.

Myt 1:

Tarmen innehåller massor av bakterier, 1,5 kilo. Vi har tio gånger fler bakterier i tjocktarmen än celler i hela kroppen.

Ja.

Myt 2:

Tarmsköljning rensar bort bakterier.

Ja, men det är bara tillfälligt. Inom ett dygn är den normala bakteriefloran delvis återställd, efter tre - fyra dagar har hela bakterie-floran blivit normal igen.

Myt 3:

Tarmsköljning tar bort slaggprodukter som samlats i tarmen.

Nej, det finns inga "slaggprodukter" eller gifter i tarmen annat än de växtrester vi inte kan använda och som följer med avföringen ut.

Myt 4:

Med tarmsköljning blir insidan av tarmen helt ren.

Nej. Bakterier på tjocktarmens vägg går inte att skölja bort. De är fästa i slemhinnan. Bakterier inuti tarmen kan man ta bort tillfälligt.

Myt 5:

Med ett speciellt medel kan man få tarmen helt ren.

Ja, och det kan behövas vid en tarmoperation, till exempel, men inte annars.

Myt 6:

Tarmsköljning är under alla förhållanden riskfritt.

Nej. Det finns många risker. Man ska vara fullt frisk och dessutom veta vad man gör, använda saltat vatten med samma saltkoncentration som kroppen, 0,9 procent.

Myt 7:

Tarmsköljning kan vara farligt för människor med högt blodtryck.

Ja, den kan höja trycket ytterligare om saltbalansen i kroppen rubbas.

Myt 8:

Det är farligt att dricka stora mängder vanligt vatten.

Ja, man kan i värsta fall bli vattenförgiftad.

Myt 9:

För mycket salt i vattnet är också farligt.

Ja, salt drar vätska ur kroppen och rubbar också balansen.

Myt 10:

En frisk tarm sköter sig själv.

Ja, den säger till när den vill ha mat eller bli tömd. I övrigt behöver vi inte bry oss om den.

Myt 11:

En ren tarm är sunt.

Nej, om du kunde få bort alla bakterier skulle du dö. Redan vid för få bakterier ökar risken för infektioner, både i tarmen och i resten av kroppen, eftersom bakterierna stimulerar och underhåller kroppens immunförsvar.

Myt 12:

Det går också att skölja magsäcken via saltvatten som man kräks upp.

Varning! Att framkalla kräkningar är aldrig ofarligt. Magmunnen kan skadas och under alla förhållanden förlorar kroppen kloridjoner och blir för basisk om man kräks upp vatten.

Myt 13:

Med olika kroppsrörelser kan man påverka tarmen och förbättra både matsmältningen och rengöring vid tarmsköljning.

Nej. Tarmen vindlar fram och påverkas inte av rörelser utifrån mer än av tyngdlagen.

Myt 14:

Vid fickbildning i tarmen, divertikulos, är det bra med lavemang.

Nej, mjukgörande medel är bättre.

Myt 15:

Vid vissa sjukdomar kan tarmsköljning vara nödvändig.

Ja, vid cystisk fibros, då sekretbildningen minskar, vilket gör att tarmen fungerar dåligt.

Myt 16:

Lavemang fungerar vid tillfällig förstoppning.

Ja.

Myt 17:

Alla har vi samma tarmflora.

Nej, vi har sannolikt lika olika bakterieuppsättningar som fingeravtryck.

Myt 18:

Det kan finnas sexuellt inslag i bruket av tarmsköljningar.

Ja, förmodligen, liksom en hel del vanföreställningar om hur kroppen fungerar. Fakta: Greger Lindberg, magdoktor på Karolinska sjukhuset.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

ToppHälsa – 100 % pepp & inspiration! Se erbjudande