Så vet du om du lider av fibromyalgi

Fibromyalgi är en mardrömsdiagnos som drabbar mellan två och fyra procent av världens befolkning. I Sverige lever nästan en kvarts miljon människor med den obotliga sjukdomen som många gånger avfärdas som inbillning.

– En del menar att psykiskt svaga människor lättare får de här värksyndromen, men det kan mycket väl vara tvärtom: att man är en fullt frisk människa, både fysiskt och psykiskt, som får värk som inte går över trots otaliga behandlingsförsök, varefter man tillslut mår psykiskt dåligt, säger läkaren Johan Armfelt. 

LÄS MER: Daniella: 13 saker vi med fibromyalgi vill att du vet

Symtom vid fibromyalgi

Tillståndet är vanligast bland kvinnor i åldrarna 40 till 55 – och kan vandra mellan olika kroppsdelar, från dag till dag. Enkelt uttryck handlar det om återkommande intensiv värk, inte sällan i nacken, axlarna och ryggslutet.

Förutom värk är följande vanliga symtom vid fibromyalgi:

• Onormal trötthet och sömnssvårigheter

• Mag- och tarmbesvär

• Morgonstelhet och stickningar samt domningar i händerna

• Oro, depression och sömnsvårigheter

Många med sjukdomen lider även av stela muskler, framför allt på morgonen och kan ha svårt att genomföra enkla vardagssysslor som att gå i trappor och lyfta tunga saker. Andra symtom är bland annat huvudvärk, yrsel, illamående och kalla fingrar och tår. Det är viktigt att komma ihåg att smärtan kan variera från person till person. En del upplever en konstant ström av svåra symtom medan andra mår bättre i perioder.

Fler symtom att vara uppmärksam på hittar du på Fibromyalgiförbundet.

LÄS MER: Här är 8 diagnoser doktorn ofta missar

Triggerpunkter kan ställa diagnos

Diagnosen fibromyalgi är ofta svår att fastställa, eftersom det kan vara knepigt både för den drabbade och läkaren att lokalisera exakt var smärtan sitter. Smärtan är ofta diffus och det finns exempelvis inga blodprover som kan styrka diagnos.

Däremot finns det två internationellt godkända kriterier som måste uppfyllas. För det första ska man ha haft utbredd smärta i minst 3 månader och smärtan ska ha manifesterat sig på båda sidorna av kroppen,ovan och under midjan samt längs ryggraden.

Det andra kriteriet handlar om så kallade "triggerpunkter".

Läkare brukar undersöka 18 triggerpunkter på kroppen som smärtar när man trycker på dem – och för att få diagnosen fibromyalgi ska personen i fråga ha ont i 11 av dessa.

Den direkta orsaken till fibromyalgi är okänd, men studier har visat att stress och psykisk överbelastning kan trigga i gång smärttillståndet.

Kolla om du ligger i riskzonen med hjälp av Hälsolivs kroppskarta ovan.

LÄS MER: 5 diagnoser som ofta avfärdas som inbillning

Behandling vid fibromyalgi

Någon effektiv och definitiv behandling för fibromyalgi finns i dag inte, utan patienten får lära sig att leva med sjukdomen i många år, ibland hela livet.

Men symtomen går att lindra, så därför är det viktigt att härleda den kroniska värken så tidigt som möjligt. Fibromyalgi är ingen dödsdom och det går att leva ett bra liv smärtan till trots.

Nedan hittar du några viktiga punkter för att få bukt med problemen:

• Fysisk aktivitet

• Bra sömn

• KBT

• Sjukgymnastik & "Tens"

Den kanske viktigaste punkten hittar du längst upp. Lider du av långvarig värk är det nämligen lätt att bli stillasittande. Vi blir helt enkelt rädda för att röra oss och på lång sikt försvagas både musklerna och konditionen - vilket ofta förvärrar symtomen.

Även om det gör ont är det viktigt att röra på sig. Det kan handla om kortare promenader eller enklare fysisk aktivitet. Lite är bättre än inget. Lättare träning som vattengympa och simning brukar också passa bra.

Att vända sig till en sjukgymnast är en god idé. Där kan du bland annat få hjälp med olika avslappningsövningar som lindrar smärtan.

Fibromyalgi innebär bland annat kronisk värk vilket lätt leder till ett stillasittande liv - något som kan förvärra symtomen. Foto: Shutterstock

En annan metod för att lindra är något som går under namnet Tens -  transakutan nervstimulering. Behandlingen går ut på att nerverna under huden stimuleras av elektriska strömmar. För att uppnå detta kopplar man en liten tensapparat till kroppen som ofta finns att hyra eller att låna via ditt landsting.

En annan viktig faktor är hur man hanterar sin situation. Enligt 1177 har KBT (kognitiv beteendeterapi) visat sig vara mycket nyttigt för människor som lider av fibromyalgi.

LÄS MER: Magnesium viktigare att få i sig än du tror

Medicin och smärtstillande medel

Eftersom många med diagnosen har svårt att sova kan sömntabletter vara ett nödvändigt alternativ. Några läkemedel som botar sjukdomen finns däremot inte. I stället är det smärtstillande medel som gäller.

För vissa kan värken delvis lindras av läkemedel som innehåller ämnet paracetamol som Panodil och Alvedon. Man kan även testa antiinflammatoriska läkemedel som innehåller ibuprofen eller naproxen.

Det går också att få receptbelagda läkemedel som bland annat används mot nervskador. Ofta används så kallade tricykliska antidepressiva såsom Anafranil.

Eftersom smärtan är kronisk bör man dock se till att vara försiktig med hur mycket läkemedel man knaprar.

LÄS OCKSÅ: Artros - så minskar du smärtorna i lederna

Lotta, 47, lindrade besvären med rätt mat

Lotta Ahlén, 47: "Jag har inte lika stora skov av fibromyalgin och återhämtar mig snabbare när de kommer."

För 17 år sedan blev Lotta Ahlén sjukpensionär till följd av svår fibromyalgi. Det var en lättnad att äntligen få en diagnos på smärtorna som hemsökt henne hela livet.

Men behandlingarna ledde inte till några varaktiga förbättringar.
– Jag har nog provat alla mediciner, både smärtstillande och antidepressiva. Varje gång jag var hos läkaren fick jag ett recept och blev hemskickad, säger Lotta.

Medicinerna kunde dämpa besvären något, men gjorde henne trött och hängig. Hon testade att vara utan medicin, men fick börja igen på vintern när smärtorna blev för svåra.

Först 2012 kom vändpunkten.

Började träna regelbundet

På våren 2012 fick Lotta akut ont i ryggen, av skolios som hon hade sedan tidigare men inte hade besvärats av. Hon gick först hos sjukgymnast men på hösten 2012 köpte hon kort på ett gym, där hennes dotter är instruktör.
– Folk hade sagt till mig att träning var bra mot fibromyalgi, men jag tänkte att hur ska jag som har så ont kunna lyfta något. Det var fruktansvärt tufft i början när jag fick mer ont, men sen upptäckte jag att träningen faktiskt hjälpte.
Hon bestämde sig för att gå till gymmet sex dagar i veckan och att se det som sitt jobb. Det var hennes jag-projekt. Långsamt orkade hon mer och mer.

LÄS MER: Kan jag ändra kosten för att minska värk?

La om kosten till LCHF

Att Lotta dessutom började äta LCHF-kost innebar ett stort lyft.

– Sen har jag tur som har en man och en dotter som har stöttat mig.
Stegvis har Lotta blivit allt bättre. Kosten och träningen har gjort att hon har gått ner hela 40 kilo i vikt. Hon känner att LCHF har hjälpt henne otroligt mycket.
- Jag har inte lika stora skov av fibromyalgin och återhämtar mig snabbare när de kommer. I somras slappade jag till mig och gick tillbaka till mer vanlig kost, då blev jag jättedålig. Jag ser absolut en koppling mellan maten och smärtan.

I höstas kunde Lotta börja arbeta igen - som timanställd habiliteringspersonal på ett gruppboende.
– Jag har inte vetat vart detta jag-projekt skulle leda, men det vet jag nu när jag har kunnat börja jobba igen.
Målet är att kunna jobba 100 procent och det tror hon är fullt genomförbart. Helt frisk tror hon aldrig att hon blir, men för Lotta är det en stor vinst att må så pass bra som hon gör i dag.

Källor: 1177, Fibromyalgiförbundet, Reumatikerförbundet.