Så pressas vårdanställda i semestertider: ”Ohållbart”

I fjol fick Elin Karlsson en veckas ledighet samtidigt som sin make, som också är kirurg. I år har de lyckats kämpa sig till två veckors gemensam semester. Resten av sommarledigheten turas makarna om att vara ensam hemma med de tre barnen. 

– Och inför och efter semestern får många läkare köra tunga jourpass för att andra ska kunna få ledigt, så den första semesterveckan kan gå åt till att landa.

Elin Karlsson berättar att många sjukhusläkare mår dåligt av såväl den etiska stressen över att tvingas skriva ut patienter som egentligen är för sjuka för att skickas hem och för att de måste göra väldigt många uppgifter samtidigt.

– Våra medlemmar beskriver att de ligger på gränsen till att gå in i väggen och att de överväger om de verkligen vill fortsätta i yrket när det är så här pass jobbigt även i vardagen, förklarar Elin Karlsson. 

Hon fortsätter:

– Vi ser sjukhus som helt går på knäna, jag har fått larm från flera sjukhus där man sommartid stänger ner sin kirurgiska verksamhet nästan helt. Det är skrämmande att många sjukhus inte ens klarar av det mest basala.

Anställda får inte vara lediga när barnen har sommarlov

I Region Jämtland Härjedalen är det flera anställda på medicin-, kirurg-, psykiatri- och ortopedavdelningar som kommer få ha semester på egen hand i flera veckor före och efter barnens sommarlov. Anledningen är att arbetsgivaren har infört tre semesterperioder i stället för två för att det saknas både ordinarie personal och vikarier, berättar Helena Palm som är ordförande för Kommunals sektion där.

– Det är inget nytt problem för arbetsgivaren för i år. Både tidigare år och nu så har man lockat med ersättning för olika yrkesgrupper, däribland undersköterskor, om de flyttar sin semester till i höst, men det kan vara svårt att få ledigt då också, säger Helena Palm.

Till henne kommer medlemmar som är slitna efter pandemiåren, men som går på knäna ekonomiskt och som beskriver det som enda chansen att klara hushållsekonomin och kanske ha råd att hitta på något med barnen alternativt försöka bidra lite grann till ungdomarnas körkort att ta på sig extrapass. 

– Med de här räntorna, matpriserna och el- och bränslekostnaderna känner många en enorm press, samtidigt som man vill vara solidarisk och ställa upp när det är kort om folk så att kollegerna kan få semester. Men det är en ohållbar arbetssituation med en arbetsmiljö under all kritik och vi ser att korttidsfrånvaron ökar när folk inte orkar, får förslitningsskador eller i värsta fall går in i väggen, säger Helena Palm.

Elisabeth Lindblad företräder Vårdförbundets medlemmar i Region Norrbotten, där barnmorskor och sjuksköterskor i slutenvården erbjudits 25 000 kronor per vecka om de tar semester utanför ordinarie semesterperiod. Även hon beskriver en stark lojalitets- och solidaritetskänsla som gör att kolleger hoppar in och täcker upp med extrapass och är beredda att flytta sin ledighet. 

– Förr talade man om sommarbemanning, men nu har vi en sådan minimibemanning året om. 

Få sjuksköterskor mäktar med heltid

Hon påpekar att en av tre sjuksköterskor i landet arbetar deltid.

– Och det beror inte på att vi kan leva gott på våra låga löner utan på att arbetsbelastningen är så hög att man är så pressad att man upplever att det inte går att jobba mer än så. 

– Här i Norrbotten är kollektivtrafiken inte så väl utbyggd. En del av våra medlemmar kan åka bil åtta-tio mil enkel riktning till jobbet. Vi har tappat många anställda till den gröna revolutionen inom industrin här i norr, som lockar med mycket högre löner, säger Elisabeth Lindblad.

I Sveriges Radio Ekots enkät till landets 21 regioner svarar hälften att det kommer att bli lika svårt som förra sommaren att bemanna i vården. De avdelningar som har svårast att hitta personal är akuten och förlossningen.

Lars Rocksén är överläkare i anestesi och intensivvård på Örnsköldsviks sjukhus och förste vice ordförande i Sveriges läkarförbund. 

– På Örnsköldsviks sjukhus får vi stänga ner mycket av den planerade verksamheten under semesterperioden och vi får brottas med att hinna med den akuta verksamheten, säger han.

Det tär att tvingas fatta beslut som är riktigt svåra etiskt, uppger Lars Rocksén, och sommartid tvingas läkarna också arbeta mer jour- och nattetid. 

– Det är mer regel än undantag att man i bästa fall hinner kasta i sig lunchen på stående fot och du måste hela tiden vara beredd att gå ifrån och vara behjälplig med annat. Det finns sällan möjlighet att sätta sig några minuter och vila och du ska under så här pressade villkor göra svåra medicinska avvägningar, säger Lars Rocksén.

Alla är slitna efter pandemin

Ett av grundproblemen är att regionerna inte har utbildat tillräckligt många specialistläkare, menar han och Sveriges läkarförbund. 

– Då kan man inte avlasta som det behövs sommartid. Vi har också problem med att många arbetat extremt hårt under pandemin och att vi har en massa uppskjuten vård för exempelvis cancerpatienter som väntar på utredning, behandling eller uppföljning, framhåller Lars Rocksén. 

Överläkaren Elin Karlsson berättar att flera läkare glömmer bort att äta och dricka och att hon och andra svarar i telefon även om man sitter på toaletten.

– Men om jag ska säga något som är positivt så är det att vi har lite mer fokus på kärnverksamheten på somrarna och att beslutsvägarna då är något kortare.

LÄS MER: Fyra kvinnor berättar: Så olika är vården där vi bor

LÄS MER: Bodens drag för att lösa krisen: Spansk personal

LÄS MER: Vårdpersonal kan visst jobba snabbare