ANNONS
X
EXPRESSEN.SE

Så här tar du makten över ditt blodsocker

En skål jordgubbar, 2tsk.

En skål jordgubbar, 2tsk.

1/27

Päron, 3 tsk

Päron, 3 tsk

2/27

Croissant, 2 tsk.

Croissant, 2 tsk.

3/27

En skål blåbär, 2 tsk.

En skål blåbär, 2 tsk.

4/27

En choklad muffin, 6 tsk.

En choklad muffin, 6 tsk.

5/27

Grapefrukt, 2 tsk.

Grapefrukt, 2 tsk.

6/27

Foto: Valentyn Volkov

1 dl fruktmüsli, 3 tsk.

1 dl fruktmüsli, 3 tsk.

7/27

Foto: Zoonar Rf

Stort glas rött vin, 0,25 tsk.

Stort glas rött vin, 0,25 tsk.

8/27

Foto: Thomas Northcut

Ett stort glas apelsinjuice, 5 tsk.

Ett stort glas apelsinjuice, 5 tsk.

9/27

Foto: Sam Stadener

5 bitar sushi, 5 tsk.

5 bitar sushi, 5 tsk.

10/27

En mediumstor potatis, 0,25 tsk.

En mediumstor potatis, 0,25 tsk.

11/27

Foto: Andrjuss Soldatovs

Avokado, 0,25 tsk.

Avokado, 0,25 tsk.

12/27

Morot 0,25 tsk.

Morot 0,25 tsk.

13/27

Foto: Eva-Lisa Svensson

33 cl öl, 1,5 tsk.

33 cl öl, 1,5 tsk.

14/27

En burk Coca Cola, 7 tsk.

En burk Coca Cola, 7 tsk.

15/27

Äppeljuice 250 ml, 6,5 tsk.

Äppeljuice 250 ml, 6,5 tsk.

16/27

Foto: Evgeny Karandaev

Kellogs Special K 50 gr, 2 tsk.

Kellogs Special K 50 gr, 2 tsk.

17/27

Ett stort glas torrt vitt vin, 0,25 tsk.

Ett stort glas torrt vitt vin, 0,25 tsk.

18/27

Foto: Evgeny Karandaev

En matsked HP-sås, 1 tsk.

En matsked HP-sås, 1 tsk.

19/27

1 mars 51 gr, 8 tsk.

1 mars 51 gr, 8 tsk.

20/27

3 dl fruktyoghurt, 2-3 tsk.

3 dl fruktyoghurt, 2-3 tsk.

21/27

Foto: Rolf Hanning

Kiwi, 1,5 tsk.

Kiwi, 1,5 tsk.

22/27

En matsked ketchup, 1 tsk.

En matsked ketchup, 1 tsk.

23/27

Foto: Anna Hållams

En skiva matbröd, 0,25 tsk.

En skiva matbröd, 0,25 tsk.

24/27

Banan, 7 tsk.

Banan, 7 tsk.

25/27

Foto: Isabelle Rozenbaum

5 dl mjölk, 2,5 tsk.

5 dl mjölk, 2,5 tsk.

26/27

Foto: Roger Vikström

En portion pasta, 1,5 tsk.

En portion pasta, 1,5 tsk.

27/27

Foto: George Doyle

Så här tar du makten över ditt blodsocker

Mycket av det vi äter innehåller socker utan att vi tänker på det. Och ett högt sockerintag leder till högt blodsocker, vilket är riktigt dåligt för vikten och hälsan.

Läs om hur du tar kontrollen på ditt blodsocker och slipper sjukdomar och mediciner.

Se bildspecialet hur mycket socker som finns i det du äter.

 

LÄS MER OM DIABETES HÄR!

Allt fler insjuknar i diabetes typ 2. Det är en ärftlig sjukdom, men om man drabbas eller inte beror mycket på livsstilen. Kost och motionsvanor är några faktorer som påverkar.

Träffa experten Anders Tengblad
Anders Tengblad är distriktsläkare och specialist i allmänmedicin och har disputerat på en avhandling om diabetes.

- Den ökning som man ser beror inte på ändrade gener, utan på ändrade miljöfaktorer. Motionen spelar roll, som jag uppfattar det är det allt färre som har ett arbete där de rör på sig. En del tränar på fritiden men långt ifrån alla. Men min uppfattning är att maten spelar störst roll, säger Anders Tengblad, distriktsläkare och specialist i allmänmedicin som har disputerat på en avhandling om diabetes i primärvården. Han intresserar sig för kost vid diabetes och bloggar på diabetesdoc.bloggsida.se.

Vår kost har förändrats, vi äter allt mer snabba kolhydrater från till exempel pasta, bröd, ris, snacks, godis och läsk. En kost med mycket snabba kolhydrater och socker gör att ditt blodsocker ofta blir högt. Mat med mindre kolhydrater, eller mer protein eller fett har inte samma effekt på blodsockret.

 

När du äter socker eller snabba kolhydrater blir ditt blodsocker högt, då utsöndras hormonet insulin. Insulin är även ett fettinlagrande hormon. När kroppen utsätts för denna trestegsraket bidrar den både till övervikt och till nedsatt glukostolerans, ett förstadie till diabetes typ 2.

Varför en del får diabetes vid övervikt medan andra klarar sig vet man ännu inte, andra hormoner spelar också in. Men den som har ärftlighet för typ 2 diabetes och blir överviktig kommer förr eller senare att drabbas av diabetes.

Ett högt blodsocker har dessutom kopplats till ökad risk för en mängd sjukdomar och besvär, som högt blodtryck, cancer och alzheimer. Men både du som är i riskzonen för att få diabetes och du som redan har fått en diagnos kan vända den nedåtgående spiralen. Det viktigaste är att sänka blodsockret och gå ner i vikt. Det kan du göra genom mer motion och en kostomläggning.

 

- Du kan påverka din diabetes, särskilt när du precis har insjuknat. Men den går att mildra även efter många år med sjukdomen. En mängd olika studier har visat att lågkolhydratkost är mest effektivt för de som har diabetes.

Två andra fördelar med att ta kontroll över blodsockret är att du kan dra ner på din medicinering och att du minskar risken för följdsjukdomar, som ögonpåverkan och njurkomplikationer.

- Den största anledningen till att behandla diabetes typ 2 är risken för hjärt-kärlsjukdom. Små blodkärl och nerver påverkas först efter många år med diabetes, men större blodkärl påverkas tidigare. Speciellt om du dessutom har högt blodtryck, höga blodfetter eller röker.

 

LÄS MER FAKTA NEDAN