Så här tar du makten över ditt blodsocker

En skål jordgubbar, 2tsk.

1 av 27: En skål jordgubbar, 2tsk.

Päron, 3 tsk

2 av 27: Päron, 3 tsk

Croissant, 2 tsk.

3 av 27: Croissant, 2 tsk.

En skål blåbär, 2 tsk.

4 av 27: En skål blåbär, 2 tsk.

En choklad muffin, 6 tsk.

5 av 27: En choklad muffin, 6 tsk.

Grapefrukt, 2 tsk.

Foto: Valentyn Volkov

6 av 27: Grapefrukt, 2 tsk.

1 dl fruktmüsli, 3 tsk.

Foto: Zoonar Rf

7 av 27: 1 dl fruktmüsli, 3 tsk.

Stort glas rött vin, 0,25 tsk.

Foto: Thomas Northcut

8 av 27: Stort glas rött vin, 0,25 tsk.

Ett stort glas apelsinjuice, 5 tsk.

Foto: Sam Stadener

9 av 27: Ett stort glas apelsinjuice, 5 tsk.

5 bitar sushi, 5 tsk.

10 av 27: 5 bitar sushi, 5 tsk.

En mediumstor potatis, 0,25 tsk.

Foto: Andrjuss Soldatovs

11 av 27: En mediumstor potatis, 0,25 tsk.

Avokado, 0,25 tsk.

12 av 27: Avokado, 0,25 tsk.

Morot 0,25 tsk.

Foto: Eva-Lisa Svensson

13 av 27: Morot 0,25 tsk.

33 cl öl, 1,5 tsk.

14 av 27: 33 cl öl, 1,5 tsk.

En burk Coca Cola, 7 tsk.

15 av 27: En burk Coca Cola, 7 tsk.

Äppeljuice 250 ml, 6,5 tsk.

Foto: Evgeny Karandaev

16 av 27: Äppeljuice 250 ml, 6,5 tsk.

Kellogs Special K 50 gr, 2 tsk.

17 av 27: Kellogs Special K 50 gr, 2 tsk.

Ett stort glas torrt vitt vin, 0,25 tsk.

Foto: Evgeny Karandaev

18 av 27: Ett stort glas torrt vitt vin, 0,25 tsk.

En matsked HP-sås, 1 tsk.

19 av 27: En matsked HP-sås, 1 tsk.

1 mars 51 gr, 8 tsk.

20 av 27: 1 mars 51 gr, 8 tsk.

3 dl fruktyoghurt, 2-3 tsk.

Foto: Rolf Hanning

21 av 27: 3 dl fruktyoghurt, 2-3 tsk.

Kiwi, 1,5 tsk.

22 av 27: Kiwi, 1,5 tsk.

En matsked ketchup, 1 tsk.

Foto: Anna Hållams

23 av 27: En matsked ketchup, 1 tsk.

En skiva matbröd, 0,25 tsk.

24 av 27: En skiva matbröd, 0,25 tsk.

Banan, 7 tsk.

Foto: Isabelle Rozenbaum

25 av 27: Banan, 7 tsk.

5 dl mjölk, 2,5 tsk.

Foto: Roger Vikström

26 av 27: 5 dl mjölk, 2,5 tsk.

En portion pasta, 1,5 tsk.

Foto: George Doyle

27 av 27: En portion pasta, 1,5 tsk.

Mycket av det vi äter innehåller socker utan att vi tänker på det. Och ett högt sockerintag leder till högt blodsocker, vilket är riktigt dåligt för vikten och hälsan.

Läs om hur du tar kontrollen på ditt blodsocker och slipper sjukdomar och mediciner.

Se bildspecialet hur mycket socker som finns i det du äter.

 

LÄS MER OM DIABETES HÄR!

Andra har också läst

Allt fler insjuknar i diabetes typ 2. Det är en ärftlig sjukdom, men om man drabbas eller inte beror mycket på livsstilen. Kost och motionsvanor är några faktorer som påverkar.

Träffa experten Anders Tengblad
Anders Tengblad är distriktsläkare och specialist i allmänmedicin och har disputerat på en avhandling om diabetes.

- Den ökning som man ser beror inte på ändrade gener, utan på ändrade miljöfaktorer. Motionen spelar roll, som jag uppfattar det är det allt färre som har ett arbete där de rör på sig. En del tränar på fritiden men långt ifrån alla. Men min uppfattning är att maten spelar störst roll, säger Anders Tengblad, distriktsläkare och specialist i allmänmedicin som har disputerat på en avhandling om diabetes i primärvården. Han intresserar sig för kost vid diabetes och bloggar på diabetesdoc.bloggsida.se.

Vår kost har förändrats, vi äter allt mer snabba kolhydrater från till exempel pasta, bröd, ris, snacks, godis och läsk. En kost med mycket snabba kolhydrater och socker gör att ditt blodsocker ofta blir högt. Mat med mindre kolhydrater, eller mer protein eller fett har inte samma effekt på blodsockret.

 

När du äter socker eller snabba kolhydrater blir ditt blodsocker högt, då utsöndras hormonet insulin. Insulin är även ett fettinlagrande hormon. När kroppen utsätts för denna trestegsraket bidrar den både till övervikt och till nedsatt glukostolerans, ett förstadie till diabetes typ 2.

Varför en del får diabetes vid övervikt medan andra klarar sig vet man ännu inte, andra hormoner spelar också in. Men den som har ärftlighet för typ 2 diabetes och blir överviktig kommer förr eller senare att drabbas av diabetes.

Ett högt blodsocker har dessutom kopplats till ökad risk för en mängd sjukdomar och besvär, som högt blodtryck, cancer och alzheimer. Men både du som är i riskzonen för att få diabetes och du som redan har fått en diagnos kan vända den nedåtgående spiralen. Det viktigaste är att sänka blodsockret och gå ner i vikt. Det kan du göra genom mer motion och en kostomläggning.

 

- Du kan påverka din diabetes, särskilt när du precis har insjuknat. Men den går att mildra även efter många år med sjukdomen. En mängd olika studier har visat att lågkolhydratkost är mest effektivt för de som har diabetes.

Två andra fördelar med att ta kontroll över blodsockret är att du kan dra ner på din medicinering och att du minskar risken för följdsjukdomar, som ögonpåverkan och njurkomplikationer.

- Den största anledningen till att behandla diabetes typ 2 är risken för hjärt-kärlsjukdom. Små blodkärl och nerver påverkas först efter många år med diabetes, men större blodkärl påverkas tidigare. Speciellt om du dessutom har högt blodtryck, höga blodfetter eller röker.

 

LÄS MER FAKTA NEDAN

Halvera sockret!

Nyligen rekommenderade Världshälsoorganisationen, WHO, att vuxna bör halvera sin sockerkonsumtion för att undvika hälsorisker och viktökning. Maxintag per dag bör då ligga på 5-7 teskedar socker om dagen för vuxna.

Minska på sockret - här är hälsovinsterna!

Minskad risk för...

... övervikt.

... bukfetma

... metabolt syndrom.

... karies.

... akne.

... fettlever.

... gikt.

... fibromyalgi. ... alzheimer.

... cancer.

... diabetes typ 2.

... åderför­kalkning.

... låggradig inflammation.

... nedsatt glukostolerans.

Bättre fettförbränning som gör det lättare att gå ner i vikt.

Lägre blodtryck.

Bättre balans av blodfetter.

Lugnare mage.

Så sänker du blodsockret

1. Motionera

* Fysisk aktivitet ökar känsligheten för insulin, det gör att socker tas upp snabbare i kroppen efter att man har ätit. Promenader är bra men räcker sällan, det behövs också ett par aktiviteter per vecka som gör dig andfådd. Kan du dessutom träna styrketräning ger det extra nytta.

---

2. Sluta röka

Diabetesforskning tyder på att kroppens känslighet för insulin försämras hos rökare. Rökningen kan därför leda till svårigheter att få ordning på blodsockret.

---

3. Ändra kosten!

Det finns fyra olika av kostinriktningar som rekommenderas till diabetiker, enligt riktlinjerna från senaste rapporten "Mat vid diabetes" som SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, regelbundet ger ut.

---

1. Traditionell diabeteskost

* Utgår från de råd som riktas till befolkningen i stort, till exempel 500 gram frukt och grönsaker om dagen, fisk två till tre gånger i veckan, mycket baljväxter, lite mättat fett, olja eller flytande margarin till matlagningen och fullkornsvarianter av bröd, flingor, gryn, pasta och ris.

---

2. Traditionell diabeteskost med lågt glykemiskt index, GI

* Som traditionell diabeteskost, men fokus ligger särskilt på livsmedel som motverkar att blodsockret höjs fort.

---

3. Medelhavskost

* Innehåller mycket frukt, baljväxter, fullkornsprodukter, grönsaker, olivolja, nötter och fisk. Mindre av rött kött, socker, bröd, flingor, rotfrukter och ris. Lite mer fett än traditionell diabeteskost.

---

4. Måttlig lågkolhydratkost

* Innehåller lite mer protein och fett och lägre andel kolhydrater än övriga metoder. I stället för mycket kolhydrater i form av exempelvis bröd och potatis äter man främst kött, fisk, skaldjur, ägg, grönsaker, baljväxter, olivolja, smör och vegetabiliska proteiner som exempelvis tofu.

---

4. Mindre alkohol

* Måttliga mängder alkohol kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar hos diabetiker. Men alkohol påverkar levern och insulinet, därför bör man vara försiktig med större mängder.

---

5. Medicin

* Diabetes typ 2 kan behandlas med sprutor som tillför insulin eller tabletter som stärker den egna insulinproduktionen. Det finns både långtidsver­kande och korttidsverkande insulin, det sistnämnda tas efter man har ätit.

Så funkar blodsocker

Att tillfälligt ha ett förhöjt blodsocker är inget farligt. Det höjs naturligt när du äter, särskilt av socker, och andra typer av kolhydrater. De bryts ner till glukos och tas upp av blodet. Där cirkulerar det som blodsocker. Normalt sett har du alltid lite socker i blodet. Men en kolhydratrik måltid gör att du får mycket mer blodsocker.

Främst är det musklerna som ska förbränna blodsockret. Är du frisk, aktiv och smal klarar din kropp oftast att ta hand om blodsockret. Klarar inte musklerna att ta hand om allt socker börjar bukspottkörteln producera det blodsockersänkande hormonet insulin. Det ska hjälpa cellerna att ta upp sockret.

Ett högt blodsocker och mycket insulin anses trigga ohälsosam tillväxt och inflammation i kroppen. Många av våra stora folksjukdomar kan påverkas av inflammation och tillväxt.

Två typer av diabetes

Alla typer av diabetes innebär att man har för mycket socker i blodet, kroppen klarar inte av att ta hand om sockret och transportera det in i cellerna.

De som har diabetes typ 1 saknar helt eller nästan helt egen insulinproduktion. Det vanligaste är att man insjuknar i relativt ung ålder. Typ 1 behandlas med insulinsprutor som man oftast måste ta hela livet.

Diabetes typ två drabbar främst vuxna. Vid typ 2 har kroppens celler blir mindre mottagliga för påverkan av insulin, och man får så kallad insulinresistens. Trots att kroppen tillverkar mer insulin räcker det inte till och blodsockret är ständigt för högt.

Nedsatt glukostolerans kallas förstadiet till diabetes typ 2, då har du ännu inte så högt blodsocker att du har diabetes men om du inte bromsar utvecklingen riskerar du att få det. Diabetes typ 2 kan behandlas med både insulinsprutor och tabletter.

Symtom diabetes typ 2

* Trötthet, både fysiskt och psykiskt.

* Ovanligt stor törst.

* Behov av att kissa oftare än vanligt.

* Klåda i underlivet.

* Dimmig syn.

Har du diabetes typ 2?

Boka in en tid hos läkaren på vårdcentralen för att ta reda på om du har diabetes typ 2 . Vid besöket får du lämna ett blodprov som mäter hur mycket socker du har i blodet. Innan testet ska du ha fastat i åtta timmar.

Blodsockervärdena anges i millimol per liter, mmol/L. Hos friska personer som har fastat brukar värdet ligga på 6,0 mmol/L eller lägre. Om värdet, trots att man har fastat, blir 7 mmol/L eller högre flera gånger kan läkaren ställa diagnosen diabetes. Man kan också mäta socker i urinen eller mäta långtidsblodsockret.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här