NYGAMMALT. Här är den "nya" lågkolhydratkosten.
NYGAMMALT. Här är den "nya" lågkolhydratkosten.

Så blev fett farligt – och nyttigt igen

Akta dig för fett, eller? I 30 år har forskarna varnat oss för fet mat
- för att vi blir feta och hjärtsjuka av den. Men nu gör den ena
professorn efter den andra helt om: Ät fett och bli smal och frisk!
Läs den spännande historien om hur det gick till.

Du har hört det förut: Om du äter mindre fett, färre kalorier, fiberrik mat, mycket kolhydrater och motionerar mer så blir du både smal och frisk. Den sanningen är 30 år gammal.


Då kom forskare, hälsoorganisationer och politiker fram till att fett var farligt. Att fettet, framför allt det mättade, höjde kolesterolet och ledde till bland annat diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Förutom att det gjorde oss feta. Som man sa.



Men det var någonting som inte stämde. På dessa 30 år – med de nya kostråden – fördubblades fetman och diabetes ses i dag nästan som en naturlig ålderskrämpa, som dessutom drabbar oss i allt yngre år.


Naturligt fett bättre för hälsan

Och det som nyss verkade så självklart är plötsligt inte det längre. Allt fler läkare, forskare och andra hälsointresserade protesterar. Och nu låter det så här:


Fett är både nödvändigt och bra för oss. Det vi bör akta oss för är i stället allt sött, de blodsockerhöjande kolhydraterna.



– Mättat fett har ansetts farligt. Men du blir varken friskare eller smalare av fettsnåla lightprodukter, vilket vi tidigare trott, säger läkaren Andreas Eenfeldt, även kallad kostdoktorn efter hans populära blogg med samma namn.


– Riktig mat som kött och fisk med naturligt fett är bättre för hälsan än socker och stärkelse.


Hungrig av kolhydrater

– Fett och protein gör dig mätt och nöjd, kolhydrater gör dig hungrig och sugen.


I nyutkomna boken ”Matrevolutionen” (Bonnier Fakta) skriver Andreas Eenfeldt att vi faktiskt har blivit totalt vilseledda i kostfrågan fram till nu och att en revolution är på väg.


Enligt Eenfeldt var det ett stort misstag att ta bort fett ur kosten och ersätta det med kolhydrater – i form av socker och stärkelserika varor som potatis, pasta, ris och bröd.



Forskningen som de fettsnåla och kolhydratrika kostråden baseras på har visat sig otillräcklig eller till och med förvanskad, i synnerhet just den forskning som gjorde att fett utmålades som en bov för 30 år sedan.


Fettets skadlighet har helt enkelt överdrivits och de nya kolhydraternas påverkan på kroppen och hälsan underskattats.



– Egentligen är det vanlig fysiologi. Mycket kolhydrater gör att du får ett svängande blodsocker som går upp och ner. Det höjer ditt insulin och det är inte bra för dina blodkärl. Vi borde ha tänkt mer fysiologiskt, säger Johan Frostegård, överläkare och professor i medicin vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset.



– Det som är nytt för människan är de snabba kolhydraterna.


– I gamla läkarböcker rekommenderas diabetiker att äta lågkolhydratkost. Men sedan slutade man tänka på hur kroppen fungerar och förlitade sig mer på studier.


"Ingen täckning för att mättat fett är farligt"1984. Tidningen Time skriver att mättat fett i kosten leder till högt kolesterol och ökar risken för hjärtsjukdom. (Andelen feta har precis börjat öka från stabila 13 procent). 2011. Tidskriften Reader´s Digest gör en Time, fast tvärtom. Nu är det nyttigt med fett. (Det gamla budskapet höll inte, andelen feta i USA är uppe 34 procent)

Lågkolhydratkost ses som en modediet, trots att det var i princip den kosten vi åt innan vi blev bofasta och började odla spannmål, sockerbetor och potatis.



– Och nu har det visat sig att man aldrig hade riktig täckning för att mättat fett är farligt. Det är tråkigt att något som är så dåligt underbyggt har fått sådant genomslag, säger Johan Frostegård.



– Livsmedelsverket och socialstyrelsen har börjat ändra sig, till exempel har de ändrat sin brödrekommendation och godkänt lågkolhydratkost till diabetiker. Men de bör också erkänna att deras kostråd vilar på osäker vetenskap och att vi behöver mer kunskap.

FAKTA

Läkare – men inte fettskrämda


THOMAS LATIMER CLEAVE (1906–83), läkare i brittiska flottan, kom fram till att de nya sjukdomarna fetma och diabetes i västvärlden berodde på den nya maten med socker och stärkelse. Publicerade 1974 boken ”The saccarine disase”.
JOHN YUDKIN (1910–95) var militärläkare innan han blev professor i fysiologi vid Londons universitet. Enligt hans forskning har socker
en tydlig koppling till hjärtsjukdom. Skrev boken ”Pure, white and deadly” (1972).
ROBERT ATKINS (1930– 2003) var en amerikansk hjärtläkare som i början av 60-talet gick ner i vikt med hjälp av lågkolhydratkost. Publicerade ”Dr. Atkins’ diet revolution” 1972.
ANNIKA DAHLQVIST (1948–) är en läkare som led av övervikt trots att hon åt fettsnålt. Testade lågkolhydratkost vintern 2004, gick ner i vikt och blev frisk. Började rekommendera samma kost till patienter med övervikt och diabetes, skrev insändare och startade en blogg för att sprida sitt budskap om LCHF (Low Carb High Fat).

Så åt mannen som gav oss ordet "banta"


Ordet ”banta” har inte alltid betytt att räkna kalorier – tvärtom. Uttrycket kommer från William Banting, en överviktig begravningsentreprenör i England i mitten av 1800-talet. Han gjorde allt för att gå ner i vikt, men blev bara tjockare. Till sist träffade han en läkare som hade studerat i Frankrike och som rekommenderade en ny metod.

William Banting började undvika socker, bröd, potatis och öl och åt sig mätt på kött och grönsaker. Utöver det drack han en del vin och kunde ta sig en sängfösare på kvällen. På ett år gick han ner 21 kilo i vikt. För att hjälpa andra skrev han sedan ”Letter on corpulence”, ett häfte som blev väldigt populärt. Den ursprungliga betydelsen av att banta är alltså att skippa kolhydraterna och äta mer fett.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

ToppHälsa – 100 % pepp & inspiration! Se erbjudande