Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE

Publicerad 22 okt 2010 14:07

Uppdaterad 23 okt 2010 20:19

Riskabel hjärnkirurgi i Umeå

Norrlands universitetssjukhus.

Norrlands universitetssjukhus.

Foto: Johan Gunséus

En viss typ av lobotomiliknande hjärnkirurgi utförs inte längre på svenska patienter på grund av hög risk för bestående skador. Men i Umeå fortsatte operationerna till 2007 - på amerikaner.
- Upprörande, tycker jag. Det kan ju inte vara okej att operera utländska patienter när det anses oetiskt att operera svenska, säger Susanne Bejerot, psykiater och forskare på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.
Ingreppet kallas kapsulotomi och innebär att nerver mellan hjärnans främre och djupare delar kapas på ett visst ställe, främst för att lindra svåra tvångssyndrom. Socialstyrelsens riktlinjer klassar numera kapsulotomi som en åtgärd som vården inte bör utföra över huvud taget, inte ens inom ramen för forskning och utveckling. Riskerna bedöms vara alltför stora.

"Erkänd spetsverksamhet"

Norrlands universitetssjukhus i Umeå fortsatte att kapsulotomera, men under 2000-talet främst utländska patienter. Det handlar om fem personer från USA. Den sista patienten opererades 2007, innan Socialstyrelsens riktlinjer avrådde från ingreppet.
- Det är ett alldeles speciellt tillstånd där det fortfarande kan vara motiverat. Som jag ser det är det ett område som har hamnat i vanrykte på grund av att man under en period gjorde alldeles för många operationer på fel indikationer, säger Mats Andersson, chef för Neurocentrum.
Han säger att funktionell neurokirurgi är en internationellt erkänd spetssverksamhet vid sjukhuset. Den görs också med landstingets vetskap.

Svåra biverkningar

Under hela 1990-talet genomfördes kapsulotomi bara på någon enstaka patient årligen i Sverige då vården alltmer övergick till att behandla med hjälp av kognitiv beteendeterapi och nya antidepressiva läkemedel. För tio år sedan upphörde operationerna helt.
- I Sverige är det politiskt självmord att kapsulotomera någon. Förutom i Umeå, där kanske de vågar, säger Christian Rück, överläkare vid Ångestmottagningen i Stockholm. Han har gjort en långtidsuppföljning med slutsatsen att kapsulotomi visserligen ofta hjälper mot symtomen, men lika ofta till priset av svåra biverkningar. Bland dem finns personlighetsförändringar – förändringar som patienten kanske inte själv är medveten om.

- Patienter som blir frontallobsskadade tycker att de mår bra. Man skär ju i det som styr omdöme och självinsikt, säger Susanne Bejerot, som tycker att psykokirurgins historia har präglats av överdriven optimism inför nya metoder, och av dålig uppföljning.

Nöjda med resultaten

Kirurgen Marwan Hariz, professor i stereotaktisk neurokirurgi verksam i Umeå och London, skriver till TT att resultaten på de fem amerikanska patienterna – som remitterades från USA med svårt invalidiserande tvångshandlingar – har varit tillfredsställande.
"De flesta patienterna har återgått till ett normalt liv, gift sig, fått barn, fortsatt läsa på universitet".
Varken Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet, myndighetens tillsynsavdelning eller etikprövningsnämnden för forskning i Umeå känner till fallen.
Sara Rörbecker/TT

Expressen.se rättar:
Denna artikel har rättats av TT och detta är den korrigerade versionen. I sin rättelse skriver TT att ingreppen upphörde 2007, innan Socialstyrelsen införde riktlinjerna. I denna version har också  missvisande citat från Socialstyrelsens generaldirektör strukits.