Långvarig stress utan återhämtning kan leda till utmattningssyndrom.
Olika typer av sömnstörningar är vanliga i samband med utmattningssyndrom.
1 AV 3
Stressforskaren Niclas Almén: Så signalerar kroppen att du är för stressad
2 AV 3
Långvarig stress utan återhämtning kan leda till utmattningssyndrom.
Foto: Adobe Stock
3 AV 3
Olika typer av sömnstörningar är vanliga i samband med utmattningssyndrom.
Foto: Adobe Stock

Utmattningssyndrom? Tidiga symtom vid utbrändhet

Många slarvfel på jobbet? Vaknar du lika trött som när du gick och la dig?

Det kan vara tidiga symtom på utmattning. 

När kroppen inte får återhämtning under stress kan det i längden bli farligt.

– Utmattningssyndrom drabbar individer som går över gränsen på olika plan, säger Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin.

Människan är gjord för att hantera stress och hotfulla situationer. Och stressbelastning i sig är inte farligt så länge man får tillräcklig återhämtning.

Kristina Glise är överläkare vid Institutet för stressmedicin och har länge arbetat kliniskt och forskat inom stressrelaterad psykisk ohälsa, speciellt inom utmattningssyndrom.

– Det handlar egentligen om för hög stressbelastning under en lång tid där man inte får tillräcklig möjlighet att återhämta sig. Det är grundtanken bakom begreppet utmattningssyndrom, säger hon.

Vilka drabbas av utmattning?

De som drabbas av utmattningssyndrom har ofta flera olika stressorer samtidigt, såväl på jobbet som i privatlivet. Stressorer är olika faktorer i livet som skapar känsla av obehag och ökad stressbelastning, och som kan vara svåra att hantera, förklarar Kristina Glise. 

– De drabbade kanske har ekonomiska bekymmer eller relationsbekymmer utöver problem på jobbet vilket de flesta rapporterar. Det finns en konstant press på de här människorna, att de får jobba mot ett motstånd. Och rätt som det är orkar inte kroppen.

Tidiga symtom vid utmattningssyndrom

Vid akut stressbelastning kan kroppen göra sig redo för kamp eller flykt. Det autonoma nervsystemet aktiveras vilket bland annat påverkar hjärtat, andningen, matsmältningen och blodtrycket.

Stresshormonerna som pumpas ut skapar obalans i hela kroppen.

Det drabbade kan få såväl kroppsliga som psykiska symtom och beteendeförändringar. Symtomen tenderar att klinga av när stressbelastningen minskar eller upphör. Men pågår den under en längre tid kommer utmattningen och den kognitiva nedsättningen framträda tydligare.

Kristina Glise understryker att symtomen kan se olika ut från person till person. Många får kroppsliga symtom som bröstsmärtor, orolig tarm, yrsel, illamående.

– Någon kan bli lite nedstämd, en annan blir orolig. En tredje blir väldigt irriterad och skapar konflikter runt sig, och en fjärde drar sig undan och vill inte vara med. 

– Man ser att en arbetskamrat plötsligt börjar göra fel, eller någon som börjar bråka och hamnar i konflikt med sina kompisar som aldrig brukar göra det.

19 symtom vid utmattningssyndrom

Här är Institutet för stressmedicins lista över symtom vid utmattningssyndrom.

 

Kroppsliga symtom:

Sömnstörningarna är ofta stora. Svårt att sova och ständiga uppvaknanden
Trötthet större delen av dagen
Orolig mage
Huvudvärk, oftast spänningshuvudvärk, ibland migrän

Yrsel och ostadighetskänsla

Tryck över bröstet

Hjärtklappning

Värk i nacke och axlar

Kognitiva symtom:

Det logiska strukturerade tänkandet är försämrat

Koncentrationen blir sämre, du får svårt att hålla fokus i samtal

Man kan få svårt att läsa böcker, tidningar kan gå bättre

Minnet kan påverkas betydligt, ibland kan individen misstänka demens

Svårt att hålla en röd tråd i tankar och samtal

 

Psykiska symtom:

Nedstämdhet, ibland dödsönskan

Periodvis glädjelöshet

Hopplöshet

Oro

Ångest

Panikångestattacker

Kan leda till hjärntrötthet

Ett vanligt och tidigt tecken är trötthet och sömnstörningar.

När gränsen för hanterbar stress är passerad kan man drabbas av utmattningssyndrom. Det kan kännas som en vägg av orkeslöshet.

– Tröttheten är så överväldigande att det inte hjälper att sova en eller två nätter. Man är lika trött som när man gick och la sig.

Vid utmattningssyndrom beskriver patienter ofta att de är hjärntrötta. Hjärnan känns som sirap, berättar Kristina Glise.

– Patienterna klarar inga krav. De har svårt att fokusera på en uppgift. Blir det för mycket runtom, då känns det som en blackout i hjärnan. Det är många som beskriver känslan av att en rullgardin dras ner framför ögonen. Det blir bara svart.

Kristina Glise är överläkare vid Institutet för stressmedicin och har länge arbetat kliniskt och forskat inom stressrelaterad psykisk ohälsa. Foto: Privat

Vanligt med depression

Överläkaren berättar att många patienter som är allvarligt sjuka med diagnosen utmattningssyndrom även kan ha symtom på ångest och depression. Framförallt i ett tidigt skede.

– Men det går över om man får hjälp med återhämtning, och ibland även annan behandling. Dessa symtom går över fortare än vad utmattningen gör.

Faser vid utmattningssyndrom

Sjukdomsförloppet vid utmattningssyndrom brukar delas in i tre olika faser:

Uppvarvning

Före insjuknandet lever den drabbade under hög stressbelastning i mer än sex månader. Det finns ingen eller väldigt lite tid för återhämtning och kroppen går på högvarv.

Akut insjuknande

För många sker själva insjuknande hastigt. Både den mentala och fysiska energin dräneras akut och även de enklaste vardagssysslorna kan bli svåra att genomföra.

Återhämtningsfasen

När den akuta fasen lagt sig, vilket i svårare fall kan handla om flera veckor, tar återhämtningsfasen vid. Symtomen försvinner inte och kan i vissa fall bli sämre eller skifta fram och tillbaka. Med rätt stöd och hjälp kommer besvären klinga av med tiden.

Källa: Institutet för stressmedicin

Det kan bli svårt att samla tankarna, fokusera och koncentrera sig. Som att exempelvis läsa en bok, hänga med i en film eller utföra arbetsuppgifter. 

– Många jobbar långsamt och gör fel. Det gör att man får jobba över för att det ska bli rätt. Då är man inne i en negativ spiral som gör att det bara blir värre och värre.

Även minnet kan försämras av långvarig stress och sömnbrist.

Många blir sjuka plötsligt

Insjuknandet i själva utmattningssyndromet brukar ofta ske ganska akut, förklarar Kristina Glise.

– Det kan exempelvis ske som en panikångestattack. Eller att man får ont i bröstet och tror att man ska dö och åker in till akuten och får ta ett EKG.

– I andra fall kan den drabbade singla ner som ett höstlöv i sängen, för att sedan ligga där i flera veckor för att de inte orkar någonting annat.

När det kommer till symtomen är det viktigt att vara vaksam på att de kroppsliga symtomen inte står för någon annan sjukdom.

Utbrändhet, utmattningsdepression och gå in i väggen

Tidigare användes först begreppet utbrändhet, och sedan utmattningsdepression, för att beskriva den medicinska diagnos vi har i dag. Sedan mitten av 00-talet kallas den för utmattningssyndrom.

– ”Clinical burnout” eller utbrändhet, är en psykologisk term som från början handlade om människors reaktioner på en ogynnsam arbetssituation, säger Kristina Glise.

Begreppet från 1970-talet beskrev hur personer som utsattes för press på jobbet kunde bli ”utmattade, cyniska, osäkra på sin egen kompetens”.

 

I folkligt tal kallas det akuta insjuknandet i utmattningssyndrom för att ”gå in i väggen”. 

– En individ som tidigare har fungerat någorlunda bra eller utmärkt blir plötsligt helt utslagen och fungerar inte alls. Det kan vara mycket dramatiskt i vissa fall, i andra fall känner den drabbade att krafterna rinner ur, det finns ingen energi kvar. Att man plötsligt inte kommer upp ur sängen en morgon.

 

Källa: Kristina Glise, överläkare vid Institutet för stressmedicin.

Är utmattningssyndrom farligt?

Kristina Glise har över tid följt patienter som haft ett utmattningssyndrom i sina forskningsstudier. Vägen mot tillfrisknande kan ofta bli lång. Och för vissa kan tillståndet bli kroniskt.

– Sju till tolv år efter att man fick diagnosen, ser man att majoriteten av patienterna har något av symtomen kvar. Trots att det gått så lång tid. 

Ungefär hälften beskriver fortfarande extrem trötthet, och en stor del har kognitiv nedsättning.

– Det visar att det här är en sjukdom som inte är att leka med, och därför ska vi förebygga den.

Regelbundna och sunda vanor

Med återhämtning, rehabilitering och bra kontakt med arbetsgivaren kan de flesta så småningom återgå till sina jobb.

– Kontakt med arbetsgivaren tas så snart det är möjligt. Det är en åtgärd som kan förkorta sjukskrivningstiden.

Regelbundna och sunda levnadsvanor är a och o.

– Kroppen behöver struktur, att man går och lägger sig vid samma tid, man går upp vid samma tid. Man äter frukost, lunch och middag vid samma tid varje dag, och så rör man på sig. Den fysiska aktiviteten är oerhört viktig. Men då i relation till den energinivå du har.

För den som är väldigt sjuk kan ett första försiktigt steg vara att gå till brevlådan en gång om dagen.

– Sedan kommer successiv ökning av aktiviteten på alla plan i takt med att energin kommer tillbaka. Man bygger upp sig själv igen i relation till, framför allt, de vardagliga aktiviteterna hemma.