Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>PSYKOLOGI>Stress

Publicerad 8 jan 2018 14:30

Experten: Så påverkar stress din kropp

Högt tempo sätter spår i kroppen. Ont i muskler, huvudvärk, hjärtklappning - eller något annat.

Högt tempo sätter spår i kroppen. Ont i muskler, huvudvärk, hjärtklappning - eller något annat.

1/2

Foto: Shutterstock

Ett vanligt problem är en kass mage. Dietisten Sofia Antonsson möter många stressade med bekymmer i magen.

Ett vanligt problem är en kass mage. Dietisten Sofia Antonsson möter många stressade med bekymmer i magen.

2/2

Foto: Shutterstock

Att stressa av är viktigt.

Se över områden där du överpresterar. Och tvinga in pauser i livet.

I gengäld väntar bättre sömn, värkfri kropp, bättre mage och gladare humör.

– Att börja säga nej är superviktigt, säger Sofia Antonsson.

Högt tempo sätter spår i kroppen. Ont i muskler, huvudvärk, hjärtklappning - eller något annat.

– Jag brukar säga att det brister i den svagaste länken, och för många är det magen. Det kan också vara koncentrationsproblem, ont i höfterna, sköldkörteln, migrän. Stress påverkar hela kroppen, säger dietisten och IBS-experten Sofia Antonsson.

– Vi vet i dag inte fullt ut hur stressen påverkar i kroppen. Tarmbakterierna är jättekänsliga för stress, det finns vissa kopplingar till att man kan få en ökad inflammation i kroppen. Hjärnan påverkas av stress. Man blir glömsk, får svårare att ta till sig information och koncentrera sig.

– Dessutom äter många sämre, vilket kan ge både viktuppgång och magproblem.

LÄS OCKSÅ: 11 sätt: Så larmar din kropp när du stressar för mycket 

"Man har så höga krav på sig själv"

Sofia Antonsson möter många stressade med bekymmer i magen.

– Alldeles för många, i alla åldrar.

Oavsett var problemen sätter sig i kroppen finns det gemensamma faktorer:

- Det yttrar sig oftast i att man är en personlighet som är väldigt högpresterande. Jag möter många kvinnor - allt från gymnasieålder och uppåt.

– Man har så höga krav på sig själv att det är helt orimligt. Det här är verkligen en fälla. Hela deras liv är bara prestation, att man ska bocka av listorna. 

Hon har funderat över vad som driver dem, varför de hela tiden jagar efter nästa punkt och tror att "När jag kommer dit, då blir jag lycklig." Men målet tenderar att flytta sig, färdig blir ingen.

Det finns bara en väg ut: Att granska sig själv och fråga sig: Hur är min ambition? Vad har jag för krav på mig själv?

– Att börja säga nej är superviktigt.

LÄS OCKSÅ: Läkaren om stress: "Vi har en stenålderskropp" 

Kartlägg din stress

Sofia Antonsson brukar be sina klienter att göra en enkel stresskartläggning:

• Hur ser veckan ut.

• Vad är det som stressar?

• Vad finns det att göra åt saken?

Rent konkret får klienterna i uppdrag att skriva upp sina aktiviteter under en vecka. En loggbok där man för in det man gör allteftersom under dagen går duger bra. 

När man vet sitt startläge är det enklare att föra in vilan - och hitta tidstjuvarna.

– Man ska försöka varva ner ett par, tre gånger varje dag. Sitta och andas, försöka komma ner i varv. Många stressforskare tycker att det är bra. 

För en del är lösningen tyvärr att göra mindre av det roliga:

– Ibland kan det handla om att göra mindre av det roliga. Man hinner inte både träna och ordna fester och dela med sig i sociala medier under alla skeden av livet. Och ibland kan träningen vara ett stressmoment för mycket.

Andra behöver göra mindre av det tråkiga:

– Om man sitter fast i ett ojämställt förhållande behöver man ändra arbetsfördelningen. 

– Kanske behöver man be om hjälp med det man tycker att man borde klara av, men inte räcker till för.

LÄS OCKSÅ: Läkaren: 6 tidiga tecken på utbrändhet 

Magen kraschar

En quick fix kan vara att införa reglerad mobiltid - och inte bara för barnen. Kanske försvinner timmar varje dag på mobilspel och sociala medier. Sofia Antonsson rekommenderar en app som mäter mobilanvändandet.

– Ha en stund varje dag när du får titta på telefonen. 

– Jag tar upp telefonen flera hundra gånger om dagen. Lägger du fyra timmar om dagen är det en halvtidstjänst. Då fattar man att det är tajt i schemat...

En annan aspekt av mobilanvändandet är att man vaggas in i föreställningen att alla andra har det så glatt. Det leder till en jämförelsestress. Kanske är man rädd att missa vad som händer, på engelska kallas det FOMO - fear of missing out. 

När Sofia Antonsson träffar människor som tagit i för hårt är det ofta magen som kraschat:

– IBS är den vanligaste. Man har alltid kunnat äta vad som helst och nu är det helt kaos. Då behöver man dels tänka på hur man äter, litet, regelbundet och ofta.

Hon vill råda fler att kika över sina problem innan man hamnar där.

– En del får tillbaka förmågan, andra får magproblem som stannar.