Är jag stressad eller utbränd? Här är skillnaden
Du känner dig orkeslös, utsliten och helt bortkopplad från jobbet – betyder det att du är stressad eller utbränd?
Termerna används ofta som synonymer, men är det verkligen så enkelt?
Utbrändhet, eller utmattningssyndrom som det numera kallas, är inte samma sak som att vara väldigt stressad.
Båda två delar komponenter och återfinns definitivt på samma glidande skala – det innebär emellertid inte att det är direkt utbytbara.
Tillfällig stress är en del av livet och även om det kan kännas oöverstigligt i stunden brukar känslan passera – exempelvis när du löst det som stressar dig.
Vad är utmattningssyndrom?
Långvarig stress eller andra typer av påfrestningar kan leda till utbrändhet eller utmattningssyndrom som det numera benämns som.
Syndromet är ofta kopplat till arbetslivet, men svåra utmaningar i privatlivet, som ett dödsfall, ekonomiska problem eller en separation kan också bidra.
Utmattningssyndrom kan leda till till både fysiska och känslomässig problematik – däribland magbesvär, yrsel, irritation, koncentrationssvårigheter och energilöshet.
I många fall kan stress vara något bra. Det utmanar oss att lämna vår trygghetszon och lyckas med saker som vi annars aldrig hade klarat av.
Långvarig och överdriven stress kan däremot leda till utbrändhet – ett tillstånd där du känner dig både fysiskt och mentalt utmattad och helt bortkopplad från omvärlden. Obehandlat kan utbrändhet/utmattningssyndrom också leda till en depression.
LÄS OCKSÅ: 6 typer av depression och hur du lindrar
Tecken på att du ligger i riskzonen för utmattningssyndrom
Lite förenklat kan man säga att stress karaktäriseras av överengagemang eller att vi gör för mycket. Utbrändhet, å andra sidan, får nästan omvänd effekt. Du känner dig bortkopplad och känslomässigt trubbig och gör ”för lite”.
– Den överhängande känslan är brist på energi, motivation och syfte samt känslan av att det aldrig kommer förändras, säger psykologen Lee Chambers till Huffington Post.
För att inte hamna i den sitsen gör du bäst i att identifiera symtomen för utbrändhet så tidigt som möjligt. Psykologen Sherrie Bourg Carter menar att ju mildare symtomen är desto lättare är de att lindra.
Nedan listar Huffington Post några tecken som kan tyda på begynnande utmattningssyndrom.
1. Du har sömnproblem
Hur mycket du än sover känner du dig aldrig utvilad. I stället lever du med en ständig fysisk, emotionell och mental utmattning. Besvären kan både bestå i att du sover för mycket eller att du har svårt att somna eller somna om på grund av alla tankar som snurrar i huvudet.
Som Hälsoliv tidigare har berättat finns det en komplex relation mellan just stress och sömn som kan bilda en ond cirkel som gör oss mer mottagliga för depression.
LÄS OCKSÅ: Ständigt trött? Du kan vara deprimerad
2. Dina sjukdagar ökar
Långvarig stress kan påverka immunförsvaret negativt. Du riskerar alltså att bli sjuk oftare och en helt vanlig förkylning kan plötsligt bli en oerhört segdragen historia.
Du kan också drabbas av andra fysiska symtom som huvudvärk, magbesvär och muskelspänningar. En annan klassiker är stelhet i nacke och smärta i skuldror och rygg.
– Ofta sätter sig ju stressen där. Jag vet ju det. Men jag var så van vid att ha ont. Jag har fött sex barn och haft ont i ryggen så länge jag kan minnas, så jag tänkte nog inte på att det var stress, har läkaren Anna Voltaire, som själv genomlidit utmattningssyndrom, tidigare berättat för Hälsoliv.
3. Din motivation är som bortblåst
När vi befinner oss i en utsatt situation tillräckligt länge säger både kroppen och knoppen tillslut ifrån. Det kan bli svårare och svårare att genomföra arbetsuppgifter eftersom jobbet känns poänglöst. Din kreativitet och produktivitet kan ta skada.
Och den attityden spiller lätt över på andra delar av livet. När du inte ens tycker att aktiviteter som du vanligtvis gillar är roliga längre kan det vara ett tecken på depression.
Så behandlar och förebygger du
Enligt 1177 Vårdguiden kan utmattningssyndrom delas upp i tre faser – förstadiet, den akuta fasen och återhämtningsfasen.
Förstadiet
Att vara uppmärksam i förstadiet kan påverka hur hårt du drabbas. Det första steget bör vara att försöka minska stressen så att du inte blir sämre. Vissa saker kan vi tyvärr inte påverka så fokusera på det som faktiskt går att förändra i ditt liv. Regelbunden motion, avslappningsövningar, sömnscheman och kostförändringar är vanliga råd för den som vill sänka sina stressnivåer. Att prioritera fritidsintressen och aktiviteter som skänker dig lycka och avkoppling kan också vara positivt. Om ditt jobb är källan till all stress bör du snarast ta upp det med din arbetsgivare, de har ett ansvar för att arbetsmiljön inte ska vara skadlig.
Glöm inte heller bort att söka stöd hos dina nära och kära. Försök att inte isolera dig själv.
LÄS OCKSÅ: 6 sätt att minska stress naturligt
Den akuta fasen
När du väl ramlat över klippkanten är det svårt att kravla sig tillbaka upp på egen hand. Du kommer sannolikt behöva stöd både från närstående och sjukvården. Enkla vardagliga sysslor som att diska eller betala räkningar kan kännas omöjliga, vilket betyder att det kan krävas praktisk hjälp från omgivningen. Enligt Stressmottagningen är stöd och förståelse oerhört viktigt. 1177 Vårdguiden skriver också att läkemedel kan sättas in för att lindra symtom som sömnsvårigheter, ångest och en eventuell depression.
Återhämtningsfasen
Under den här fasen behöver både det fysiska och psykiska rehabiliteras. För att hitta balans i livet kan fysisk träning i kombination med avslappningsövningar och andningstekniker vara ett bra första steg.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, har också visat sig vara effektivt för att lindra besvär. Där kan du också få hjälp med att hantera stress på ett sunt sätt inför framtiden.
Det kan ta lång tid att komma tillbaka, men de allra flesta blir bra igen. Du kanske kommer ut på andra sidan en aning mer stresskänslig, men det kan å andra sidan betyda att du blivit bättre på att tolka kroppens varningssignaler.
