10 varningstecken - som kommer när du är ledig
Ledig men ändå helt slutkörd och stressad? Psykologen Kerstin Jeding har koll på tecknen på att du gör för mycket.
Ibland blir symtomen extra tydliga de dagar som du försöker varva ner.
Kerstin Jeding, legitimerad psykolog, möter dagligen personer som kört för fort i sina liv. Långt ifrån alla har mått dåligt på vägen. Många får en kick av att ha mycket att göra och ser inte riktigt när det börjar kantra och de börjar förlora kontrollen.
– Du anar inte hur många människor vi har på kliniken som skrattade medan de sprang in i väggen, säger hon.
Olika människor har olika tålighet för att leva under höjd belastning. Stress måste inte handla om att ha mycket att göra på jobbet. Ovisshet är exempelvis väldigt stressande, ensamhet kan tynga, närståendes sjukdomar kan vara en stor belastning.
LÄS MER: 5 stressfällor som kan göra dig sjuk
Att ha stora krav på sig själv kan också bidra till att man lägger på en för hög belastning - oavsett om det handlar om träning, umgänge eller om att man ville åstadkomma det perfekta julfirandet. Man går utöver sig själv och sin ork.
– Rädslan för vad andra ska tycka driver många. Man tänker att "Alla andra verkar orka" och så är jag helt slut innan festen börjar för att jag tänkte att hemmalagad marmelad verkade så mysigt. Är det värt att bli trött av det? funderar Kerstin Jeding
"Att försöka göra alla nöjda är en omöjlig uppgift"
Kerstin Jeding tycker det är viktigt att utnämna sig själv till jury över sitt eget liv.
– Att försöka göra alla nöjda är en omöjlig uppgift. Det är tryggare och lättare att göra sig själv stolt.
Att ha tillgång till nedvarvning är en viktig sak. Någon att prata med kan också hjälpa.
– Det måste inte vara en sån som jag, det kan vara en chef, en kompis, mamma, en person på vårdcentralen.
Det finns ofta tydliga symptom på att livet håller på att kantra. Kroppen säger oftast till. Spänning, smärta och värk, framför allt i nacke och rygg är väldigt vanligt. Kardinalsymptomet är trötthet. Inte att man inte vill göra saker, utan att man inte fysiskt eller mentalt orkar med det man vill göra och behöver vila mycket också efter ganska små ansträngningar.
– Det är många som pratar om hur slut de är ”i huvudet”, säger Kerstin Jeding.
Men också själen brukar säga ifrån. Mycket känslosamhet - att man lätt blir ledsen eller irriterad på ett sätt man inte brukar kan vara ett tecken. Eller så höjer personen varvtalet undan för undan. Man kan få uppvarvningssymptom, kanske svårt att slappna av och sova, man pratar fort, känner oro och hjärtklappning.
– Om du börjar känna dig stressad och hängig, då är det skönare att ta en dubbel espresso eller en cola. Är du uppvarvad är det obehagligt att vila, då plockar man hellre fram mobilen och sysselsätter sig den där kvarten på bussen än sänker tempot, säger Kerstin Jeding.
LÄS MER: 5 tidiga tecken på utbrändhet
"De flesta av våra folksjukdomar är kopplade till stress"
På kuppen går man miste om den lilla pausen i vardagen.
Hur ska man då göra om man känner sig utsjasad på ett sätt som gör en själv fundersam?
Tänk igenom vad som är för mycket. Fundera på vad man kan göra åt saken.
– Ta konsekvenserna - byt jobb, ändra förhållningssätt, ta tag i chefen! Man kan inte gå tillbaka till att ha det likadant igen, säger Kerstin Jeding.
- Att ge oss själva mer slack i systemet, mer marginaler. Är du för stressad för att träna den här veckan, strunta i det! Är du för stressad nästa vecka också, prioritera om!
Till sist vill hon få oss att tänka på hur stressen påverkar oss i ett bredare perspektiv:
– Det är viktigt att komma ihåg att all ohälsa som kommer av stress är inte utmattningssyndrom - stress kan leda till en massa olika sjukdomar. De flesta av våra folksjukdomar är kopplade till stress.
10 tecken på att du stressar för mycket
1. Hjärnan – kan inte varva ned
Långvarig stress påverkar kontakten mellan olika regioner i hjärnan. Hjärnan kan få försämrad förmåga att varva ner. Att fatta beslut kan bli en oöverstiglig utmaning.
Kerstin Jeding: Jag står på Ica, det finns två sorters tomater och jag kan inte välja - och inte räkna ut att det inte spelar någon roll, så ibland släpper jag korgen och går därifrån.
2. Minnet - man glömmer enkla saker
Minnesfunktionerna funkar bäst när hjärnan får tillfälle till återhämtning. Dessutom stör stresshormoner minnesinlagringen.
Kerstin: Vi kallar det förstärkt vardagsglömska. De allra flesta blir bättre igen så småningom.
3. Trötthet – sova hjälper inte
Den som tagit i för hårt för länge kan sova sig osömning, men tröttheten stannar kvar.
Kerstin: Trötthet är kardinalsymptomet. Det ska dominera för att vi ska kalla det utmattningssyndrom (är det nedstämdhet/oro ska du behandlas för det). Du har lust, men man orkar inte ta sig ur soffan. Våra patienter har en sömnighet på eftermiddagen som liknar den man har om man jobbar nattskift. När de anstränger sig blir det utmattade.
4. Besluten – ingenting funkar
En depression smyger ofta på sig, men ett utmattningssyndrom kan ofta presentera sig på ett dramatiskt sätt. Från en sekund till en annan funkar man inte.
Kerstin: Man kör i en rondell och kommer inte på var man ska köra av. De står med passerkortet och kommer inte ihåg koden. De har bitit ihop och kört på för länge. Den kan vara psykologiskt, men det är väldigt mycket kroppen som ger upp.
5. Sömnen – svårt att somna är vanligt
Stress ger sömnproblem. Yttre stressorer - att man grubblar på problem man faktiskt har, kan ställa till det med insomningen, men också ens rädslor - ens inre stressorer - kan göra det svårt att somna.
Kerstin: När sömnen slutar funka blir man dålig fort. Har man gett sig vanan att bara sova ikapp på helgen har man tagit bort sina marginaler.
6. Oro – hänger ihop med att man är utmattad
Väldigt många har en samsjuklighet i ångest och litegrann nedstämdhet. Vi bedömer att deras nedstämdhet inte är primär, annars skulle de få en annan behandling.
Kerstin: Det ska vara en mild till måttlig nivå av ångest eller depression, och den ska vara sekundärt till sitt utmattningssyndrom.
7. Övervarvet – är du konstant i gång?
Reagerar omgivningen på att du pratar ovanligt mycket eller ovanligt högt. Har du blivit lite sämre på att lyssna på din omgivning? Plockar du upp telefonen och spelar mobilspel så fort du får en paus? Har du svårt att läsa en bok?
Kerstin: Är du uppvarvad är det obehagligt att vila, då plockar man hellre fram mobilen fast det är vila man behöver.
Känner du igen dig? Här är fyra områden du kan förändra
Några lediga juldagar kan vara ett bra sätt att varva ned och fundera över vilka förändringar man kan göra i sitt liv. Känslan av maktlöshet hör till stressen, men det går att förändra. Här är fyra områden med tips på vad du kan göra.
På jobbet – prata med chefen
Ta konsekvenserna av att det inte känns bra. Om möjligt byt jobb, ändra förhållningssätt, eller ta tag i chefen.
– Man kan inte gå tillbaka till att ha det likadant igen, säger Kerstin Jeding.
Många som går in i väggen har verkligen dragit ner sina engagemang för att orka – och orkade bara med arbetet, och i princip inget annat, under lång tid före kraschen. Det är troligen något som dränerar oss när vi kortsiktigt skär bort allt som tillför oss något på sikt.
Fritiden – går det att dela jobbet hemma?
Man ska inte jämföra sig med andra och tro att man orkar bara för att andra gör det. En annan viktig sak är att dra ner sina engagemang under en period när man har för mycket på annat håll.
Dock: Fråga dig om du alltid låter samma sak stryka på foten – har man till exempel dragit ner på ”det sociala livet” eller ”träningen” eller någon fritidsaktivitet du gillar som – gå i skogen? handarbete? fiske? – under många månader kanske man vill omfördela.
Kanske har man möjlighet att få hjälp med vissa sysslor eller omfördela hemarbetet.
Sömnen och återhämtningen – viktigt att varva ner
Det är viktigt att ge sig själv förutsättningar för att sova, alla dagar - och inte spara sömnen till helgen. Frösök se till att dygnsrytmen är i ordning genom att få dagsljus och varva ner mentalt ett par timmar före sovdags.
Hälsan – lyssna på kroppen, hoppa inte över måltider
Här gäller balans: Att ha en tillräcklig nivå av fysisk aktivitet för att sänka stressnivåer i kroppen, men också lyssna när kroppen sätter stopp.
Om du ofta är sjuk så sök läkare för att få behandling för eventuella sjukdomar och smärttillstånd så att inte det utsätter kroppen för onödig påfrestning. Försök äta bra mat regelbundet och inte hoppa över måltidspauser för att man är stressad. Avstå från att varva ner med hjälp alkohol.
8. Känslosvängningar – du kan plötsligt börja gråta
Det är inte fel att uttrycka sina känslor, men om man plötsligt börja göra det mycket mer eller annorlunda kan det vara ett tecken på att man är utsjasad.
Kerstin: Den stora skillnaden är mellan att låta sig själv känna det man känner eller försöka "bita ihop" eller ”inte vara arg” etcetera. Medan vi inte kan (eller ens vill) kontrollera känslan, så kan vi faktiskt välja hur vi agerar på det vi känner.
9. Kroppen – ont i huvudet, nacken, ryggen…
Spänningshuvudvärk, magont, hög puls. Hjärtklappning kan orsakas av själsligt pådrag. Ont i magen utan anledning? Brukar du ha plåtmage men känner plötsligt av kaffet? ibland blir det värre när man slappnar av.
Kerstin: Min erfarenhet är att det finns mycket huvudvärk. Spänning, smärta och värk, framför allt i nacke och rygg samt ihopbitna käkar är väldigt vanligt.
10. Mat & dryck – du har svårt att göra bra val
När man lever under stresspåslag är det lätt hänt att göra sämre matval. Det har gett oss överlevnadsvinster historiskt, men i dag leder det snarare till övervikt och hjärtsjukdom. Många som är stressade använder alkohol för att varva ner, för att somna, för att trösta sig själv när man tycker att livet är glåmigt. Det fungerar i det korta perspektivet, men ganska snabbt tar de negativa konsekvenserna över.
