Det är viktigt att komma ihåg att en panikångestattack inte är något farligt, även om det kan upplevas som väldigt obehagligt.
1 av 2: Det är viktigt att komma ihåg att en panikångestattack inte är något farligt, även om det kan upplevas som väldigt obehagligt. Foto: Shutterstock.
Du får domningar och pirrningar när du upplever en panikångestattack.
2 av 2: Du får domningar och pirrningar när du upplever en panikångestattack. Foto: Shutterstock.

9 varningssignaler på att du har en panikångestattack

De som lider av panikångest känner ofta igen de klassiska symptomen på att en attack kommer. 

Men visste du att det finns fler sätt för kroppen att tala om dig för att du har en panikattack än de klassiska svettningarna och bröstsmärtan?

Här är nio tecken på att du har en panikångestattack. 

En panikångestattack är när kroppen utsätts för en maximal stressreaktion, och man reagerar lika starkt som man skulle ha gjort vid ett verkligt hot. Panikattacken är en känsla av väldigt stark ångest som ofta kommer väldigt snabbt, och också ofta är snabbt över. 

Om du får återkommande ångestattacker kan du lida av paniksyndrom. Det är viktigt att komma ihåg att en panikångestattack inte är något farligt, även om det kan upplevas som väldigt obehagligt. Det går att bli frisk från panikångest med behandling.

Inspirerade av sajten Prevention har vi valt ut några tecken på panikångest. 

LÄS OCKSÅ: Panikattack? Så hanterar du panikångest på bästa sätt

Här är nio tecken på att du har en panikångestattack

1. Du mår illa eller får ont i magen

Att smälta maten är det sista kroppen prioriterar när den tror att den ska ut i kamp. Därför kan en panikångestattack få dig att må illa eller känna dig uppblåst. Att få diarré är också vanligt vid panikångest. 

2. Värmevallningar eller kalla kårar

När du har panikångest så tar kroppen blod från de kroppsdelar som inte är viktiga i "fly eller fäkta"-responsen, och därför kan du ofta få kalla händer och fötter, och huden kan ofta skifta färg. Även värmevallningar är vanligt under en panikattack. 

3. Du får domningar och pirrningar

Förklaringen till att du också oftare upplever domningar och pirrningar vid en pankattack är för att vissa kroppsdelar inte får lika mycket blod.

LÄS OCKSÅ: Sex olika typer av ångest – och hur du hanterar dem

4. Hjärtklappning

Hjärtklappning är ett resultat av vår "fly eller fäkta"-respons, och när vår kropp och hjärna upplever ett hot så gör sig kroppen redo för flykt eller kamp. Hjärtat pumpar då ut mer blod till musklerna för att du ska vara redo. 

5. Bröstsmärtor

Att åka in till akuten för misstänkt hjärtinfarkt som visar sig vara panikångest är vanligt förekommande, och det är den oregelbundna andningen som gör att du kan få ont i bröstet vid en panikattack. 

LÄS OCKSÅ: 7 saker psykologerna gör för att lindra sin ångest

6. Du känner dig svag i hela kroppen

När vissa kroppsdelar får mindre blod så kommer du känna dig svag, och en känsla av slapphet kan förekomma. 

7. Du skakar och darrar

Under en panikångestattack spänner du hela kroppen, och det kan leda till att du senare kommer börja skaka eller darra. 

8. Du får svårt att andas

När kroppen tror att den utsätts för fara så kommer andningen bli snabbare och andetagen djupare, för att kunna syresätta musklerna. Men andningen kan också bli väldigt oregelbunden och man kan uppleva att man inte kan andas överhuvudtaget. 

9. Svettningar

Om du börjar svettas mycket är det för att kroppen vill minska risken för att du ska bli för varm i "fly eller fäkta"-läget som kroppen tror att den befinner sig i. 

Varför får man panikångest?

En panikångestattack är en kraftig stressreaktion på något som vi uppfattar som en fara eller ett hot. Kroppen svarar automatiskt på signalerna, som ett sätt att skydda sig mot faran. Reaktionen vid en panikångestattack är den samma som om du skulle bli attackerad av ett farligt djur, med undantaget att det inte alltid står klart varför man får panikångest.

Även om panikattacker är otroligt vanligt, ungefär 30 procent av befolkningen beräknas drabbas av en någon gång under sitt liv, är det svårt att säga vad det beror på. Genetik och stress är två faktorer som tycks spela roll och kan göra att ”kamp eller flykt”-reaktionen är överaktiv hos vissa individer.

Att man har fått en eller flera panikångestattacker betyder inte att man kommer ha dem för alltid. För en del kommer de aldrig tillbaka. En liten del av befolkningen, ungefär tre procent, tycks dock utveckla något som heter paniksyndrom. Det innebär att man får upprepade panikångestattacker och börjar undvika platser och saker som är förknippade med ångesten. En person som får en panikångestattack på ett tåg kanske börjar undvika kollektivtrafiken, till exempel.

LÄS MER: Carola lever med GAD – generaliserat ångestsyndrom – och extrema katastroftankar

Hantera panikångest – det här kan du göra

Paniksyndrom kan behandlas med både terapi och läkemedel. Vilken psykologisk behandling som passar en bäst beror på individen, men kognitiv beteendeterapi, KBT, har visat sig vara effektivt. I KBT får patienten lära sig att hantera sin ångest genom olika övningar, och många blir bra efter behandling. Här kan du läsa mer om hur du kan lindra din panikångest och hur du söker hjälp. 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av Topphälsa + härlig hudvård för 199 kr. Köp nu!