Stökigt hem? Därför är det dåligt för dig med ångest

Ordning och reda gör en lycklig, det är något som inte minst städgurun Marie Kondo predikar. Kläder som är på väg att rymma ur byrålådan, en överfylld diskho, pappershögar på skrivbordet och skor som ligger utspridda i hallen får oss att må dåligt. 

Det är inte taget ur luften. 

Forskning visar att om hjärnan blir visuellt störd av stökiga miljöer påverkar det den kognitiva förmågan. När det pågår för mycket i vårt synfält kan det bli svårare att fokusera och arbetsminnet, som hjälper oss att sortera information, försämras. 

– Alla som har det stökigt mår inte dåligt, men att ha ordning runtomkring sig är oftast en mindre krävande miljö för hjärnan att vistas i – jämfört med att ha massvis med saker som ligger framme oorganiserade, säger David Waskuri, specialistpsykolog, psykoterapeut och författare.

Men medan en del tycks kunna ta stöket med viss ro eller till och med känner sig mer kreativa av kaos, kan det ha en kraftigt negativ inverkan på andra. Sämre sömn, koncentrationsproblem och ökad ångest är exempel på vad oreda kan föra med sig. Det har även gjorts en mindre studie som visar att kvinnor som beskriver sina hem som stökiga har ett mönster i sina kortisolnivåer liknande det man ser hos kroniskt stressade personer.

Personer med psykisk ohälsa är extra sårbara

Om nu hjärnan tycker om ordning och reda, och det finns belägg för att de flesta av oss mår märkbart bättre i organiserade miljöer, varför har då vissa människor svårare än andra att hålla ordning? 

– Om man tänker sig att man mäter ordningsamhet på en skala mellan 1 och 10 så ligger de flesta personer runt 4-6. Är man högt upp skalan vill man ha ordning och kommer reagera starkt om det inte är städat. Ligger man lägre är man avslappnad kring städning och kan ha det stökigt runtomkring sig, säger David Waskuri.

Han menar att i grunden brukar känsligheten för stök gå i linje med hur benägen man är att hålla ordning. Den som inte störs av lite skit i hörnen kommer inte dammsuga lika ofta än den som inte klarar av åsynen av en dammråtta. Men han menar att det finns fler faktorer som spelar in för hur ordnat man kan ha det, vilket kan göra att det uppstår en diskrepans mellan känsligheten och ordningsamheten, där man inte lyckas tillgodose sina egna behov. Det kan hända saker i livet som gör att man inte hinner med, som en flytt, nytillskott i familjen eller mycket på jobbet. Det kan också vara psykisk ohälsa som ångest, depression och utmattning som gör att man inte klarar av att hålla ordning. 

– Stökighet kan vara symtom på att man inte mår bra. Man kan vara en person som vanligtvis mår bra av att ha det rent omkring sig men är man deppig eller nedstämd står inte städning högst upp på prioritetslistan, säger han.

LÄS OCKSÅ: Dystymi: 9 tecken på att du lever med låggradig depression

Vad är hönan och vad är ägget?

I sin roll som psykolog möter David Waskuri patienter som beskriver städningen som ett oöverstigligt orosmoment.

– Tycker man om ordning och reda kan det bli extra jobbigt att inte klara av städningen, men även om man är en person som tycker att det är särskilt viktigt med städning går det inte helt att prioritera bort den utan att det påverkar en på något vis. Om det blir tillräckligt ostädat har det en negativ inverkan på de allra flesta människor.

För en person som är stabil i sitt mående är det förhållandevis lätt att hitta motivationen till att skapa en miljö som uppfyller ens egna krav och kriterier, men när man inte mår bra är det inte säkert att man har kraften att mobilisera sina inre resurser. Istället fastnar man i en nedåtgående spiral. 

– Det är inte ovanligt att man misstrivs i stökiga och smutsiga miljöer. När man ser berget av disk som hopar sig och dammsugaren som står och vilar, är det lätt att uppleva känslor av stress, skuld, skam, uppgivenhet eller hopplöshet. Insikten om att orken inte finns där för att ta tag i disken och städningen kan vara nedstämmande. Det leder ofta till att man fylls av ett negativt grubbleri och fortsätter att skjuta upp städningen. Uppskjutarbeteenden gör det än svårare att ta tag i det som behöver göras, samtidigt som det blir allt stökigare i hemmet, säger David Waskuri.

Men skam- och skuldkänslorna handlar inte bara om hygien eller om att det är trevligt att leva i en harmonisk och ren miljö, utan också om den egna identiteten:

– Det handlar mycket om att vara sann mot sig själv, för att undvika att det uppstår ett glapp mellan den man vill vara, hur man vill ha det och hur det faktiskt är.

LÄS OCKSÅ: 9 typer av ångest och hur du lindrar

Tips: Så kommer du i gång och städar

Hur kommer man i gång att städa och skapa ordning hemma? Något som måste vägas in är i vilket skick man är, anser David Waskuri.

– Att uppmana en deprimerad person att börja städa kommer inte som ensam komponent lösa personens problem. Om städningen är något man mår dåligt över är det bra att försöka komma i gång, genom gradvis exponering för det som känns jobbigt. Hur man ska börja beror på hur personen i fråga mår. Psykisk ohälsa kan göra att små saker upplevs som stora och då måste man kanske börja smått. Det kan kännas motigt till en början, men kommer bli lättare med tiden – när man fått in rutinen.

Han tillägger att städning inte är det första han skulle rekommendera till en patient som är gravt deprimerad. Då är det andra insatser som behövs i första hand, som terapibehandling, medicinering och stöd.

1. Dela in städningen i etapper

Ett sätt att komma i gång är att dela in din städning i etapper. Det kan handla om att ta ett rum i taget, eller till och med dela upp det i ännu mindre delar som ett skrivbord eller en fönsterkarm. Fokusera på just det här avgränsade området och stressa inte över andra ostädade ytor. Just nu är det bara det här som är ditt fokus.

– Gradvis brukar man kunna utöka området.

2. Sätt en äggklocka på fem minuter

En annan typ av avgränsning som kan gör att städningen blir lättare är en tidsavgränsning. Sätt en äggklocka eller mobillarm på exempelvis en kvart och städa tills det ringer. Om det känns övermäktigt kan du ställa klockan på fem minuter till att börja med.

– Bryt ner städningen i mindre delmål. Det är bättre att städa lite men ofta, än att inte göra det alls. Efter ett tag kanske du kan öka på tiden som du städar, säger Waskuri.

Många som provar den här metoden blir förvånade över hur mycket de hunnit göra på så kort tid och det i sig kan ge motivationen att fortsätta.

3. Boka in städning

Struktur och rutiner är viktigt, särskilt när man inte mår så bra. Om städningen är en prioritering tycker David Waskuri att den bör skrivas upp i kalendern.

– Bestäm när du ska göra det, för att förhindra att det rinner ut i sanden.

Det kan innebära att bestämma att man skriver upp att man ska städa två timmar varje torsdagskväll och sedan försöker att hålla sig till det vecka efter vecka.

4. Berätta för någon 

Det kan vara lättare att komma i gång med jobbiga saker om man involverar andra. En effektiv metod är att berätta för en närstående, en vän eller kollega att du tänkt städa, tipsar David Waskuri.

– Tala om det för någon! Säg att du har svårt med städningen och att du har tänkt städa på söndag klockan tio. Ibland kan det räcka med att uttala det högt, andra gånger kan man fråga om det går bra att man ringer efteråt och berättar hur städningen gick. Då har man uttalat det högt, vilket kan fungera som en morot att ta tag i städuppgiften. Dessutom har man någon som kan följa upp och ge stöd, uppmuntran och ett ”bra jobbat” efteråt.

 5. Belöna dig själv

Om du inte tycker att städning i sig är särskilt roligt och inte heller känner att tillfredsställelsen över att det blir rent i hemmet är en tillräckligt stor motivator, är det viktigt att hitta andra sätt att belöna dig själv.

– Känns städningen som ett krav eller ett måste är det extra viktigt att belöna sig själv efteråt med något som bara känns lustfyllt.

6. Utvärdera hur det gick

Att komma i gång kan vara motigt, men hur känns det efteråt? Hur kändes det under tiden? 

– Det är bra att reflektera över hur svårt det egentligen var. Kanske var städningen inte alls så jobbig som du trodde att den skulle bli? Finns det möjligtvis något som du kan ta med dig och lära av till nästa gång?

LÄS OCKSÅ: 6 typer av depression och hur du lindrar

7. Våga släng saker

Var sak har sin plats, heter det, men ser det ut så hemma hos dig? Om hemmet är fullt av mycket saker som inte har en plats kan det vara bra att rensa ut. Det är lätt att börja samla på sig saker för att man intalar sig att de kan vara bra att ha eller för att man ger dem ett emotionellt värde. Tyvärr kan de här prylarna vara ett hinder om man strävar efter ordning och reda.

  – Träna på att göra dig av med saker, sakta men säkert. Inse att om du inte har använt vissa prylar på länge kommer du med största sannolikhet aldrig använda dem. Tänk på fördelarna med att ha färre saker hemma, säger David Waskuri.

8. Hitta kärnvärden

Varför är städningen viktig för just dig? Handlar det om att du vill ha det mer harmoniskt omkring dig eller för att du tror är rädd att utveckla en allergi av allt damm? Handlar det om din identitet? 

– Försök se städningen som en kärleksfull handling mot dig själv. Du är snäll mot dig själv när du dammsuger för första gången på två månader. Om du upplever att städningen innebär att du agerar i samklang med dina kärnvärden kommer det ge dig en positiv känsla.