Stina Wollter är konstnär, författare och radiopratare. Erik Hemmingsson är docent i metabolism och överviktsforskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm.
Stina Wollter är konstnär, författare och radiopratare. Erik Hemmingsson är docent i metabolism och överviktsforskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Foto: Gabriel Liljevall

Stina Wollter: Så sluter du fred med din tjocka kropp

Det är dags att sluta kriga mot kroppen. 

Det menar konstnären Stina Wollter och överviktsforskaren Erik Hemmingsson i en ny bok om den vikthets och fettfobi som varken gör oss lättare, friskare eller gladare. 

I skolans korridorer, på jobbets fikaraster och i kommentarsfälten på sociala medier. Överallt finns en idé om vilka typer av kroppar som får synas, som anses åtråvärda, som är hälsosamma. Tänk efter själv, hur mycket tid har du ägnat åt att grubbla över din vikt? Hur mycket glädje och njutning har du förvägrat dig på grund av hur mycket du väger?

Två som tröttnat på hur tjocka människor bemöts i samhället är konstnären Stina Wollter och överviktsforskaren Erik Hemmingsson. Tillsammans har de skrivit boken ”Kriget mot kroppen” som är en fredsförklaring till våra kroppar och ett långfinger till den utbredda viktmobbningen. 

I boken ”Kriget mot kroppen” (Bonnier Fakta) visar Stina Wollter och Erik Hemmingsson vägen till en hälsosammare värld, utan viktmobbning och hälsohets.

– Diet- och bantningskulturen och dess verksamheter och produkter omsätter 946 miljarder dollar om året. Ändå är folk varken lättare, lyckligare eller friskare. Något är fel, säger Stina Wollter.

Barn vill hellre svälta sig och dö

Efter att ha postat en dansvideo på Instagram iförd underkläder blev Stina en av Sveriges mest kända kroppsaktivister. Idag, sju år senare, strömmar det fortfarande in meddelanden i hennes inkorg. Själv tycker hon att det är absurt att den typ av aktivism hon sysslar med ska behöva finnas, men i dagens samhälle blir det radikalt när en tjock kropp syns och hörs.   

– Barn vill hellre svälta sig och dö än att bli en av dem som kallar sig för tjock. Folk undrar varför jag pratar om det här, gör mig synlig och visar mig i bikini. Det är för att jag råkade bli en känd person och just nu är jag tjock och det är tydligen upprörande, men jag finns ju? Genom att inte kriga mot sin kropp frigörs kraft att växa och bli människa. Barn ska inte stirra ner på sina kroppar i förtvivlan och oro, säger Stina. 

Men det är ett dagligt arbete att mota bort de negativa tankarna kring kroppen. Även en kroppsaktivist som Stina blir påverkad av budskapet om att du inte är älskvärd förrän du är smal. 

Stina Wollter är konstnär, författare och radiopratare. Foto: Gabriel Liljevall

– Självklart vaknar jag på morgonen, tar i min kropp och så kommer de gamla tankarna, och så måste jag än en gång upprätta mig själv och erövra mitt människovärde igen, för det är vad det handlar om. 

Systern Ylva dog i sviterna av en ätstörning

Stina kallades för ”Tjocken” av sin pappa och har bantat flera gånger under sitt liv. Idag har hon sagt farväl till dieterna. Mycket tack vare klokheterna i författarkollegan Erik Hemmingsons bok ”Slutbantat” men hon har också på nära håll upplevt hur förödande det kan var att kriga mot kroppen. År 1992, bara några dagar innan sin 30-årsdag, dog Stinas syster Ylva i sviterna av anorexi. 

– De människor som dött runtomkring har på olika sätt knådat fram mig till den plats jag är på i dag och Ylva är en del av det fundament jag står på i livet och min eld när jag brinner för den här frågan, berättar Stina som inte längre härbärgerar bara sin egen historia utan tusentals andras.

Hon menar att det skulle vara ett svek att inte bära fram deras historier när hon har fått den plattform hon har. 

– Någon sade att man lagar sig själv genom att vara med i det stora läkningsarbetet i världen. Nu tar jag en liten skärva och försöker hjälpa till med läkande och samtidigt är det något inom mig själv som lagas. Jag kan viska ut till Ylva att det uppstod någon slags mening kring hennes död. 

Överviktsforskaren: Bantning är en bluff

Erik Hemmingsson är en av Sveriges ledande överviktsforskare och tycker att det är synd hur kroppen, som i grunden är något fantastiskt, görs till ett problem till följd av den knäppa dietkulturen.

– Människor skulle må vansinnigt mycket bättre av att inte noja så förbannat kring kroppen och hur vi ser ut. Jag säger inte att kroppens storlek och vad vi väger är oviktigt för hälsan, men mår vi bättre av att vi konstant dömer oss själva för hur vi är formade? Människor har helt olika genetiska förutsättningar för att se ut på ett visst sätt, och vi har formats under helt olika miljöer och livsomständigheter, som gör att vissa har väldigt lätt för att gå upp i vikt medan andra har det precis tvärtom, förklarar han. 

Dietkulturen bygger dessutom på en stor bluff eftersom bantning inte fungerar. Forskning har visat att hormonerna som reglerar hunger och mättnad ändras när vi går ner i vikt. Det gör att vi blir mindre mätta när vi äter och även hungrigare. Människor som bantar går visserligen ner i vikt, men sen kommer vikten tillbaka samtidigt som du riskerar att fastna i jojobantning, skam och skuldkänslor därför att du tror att det är du som har misslyckats.

Erik Hemmingsson är docent i metabolism och välkänd överviktsforskare. Han har skrivit boken ”Slutbantat” och jobbar som forskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) i Stockholm. Foto: Gabriel Liljevall

 – Det är det här som är problemet; man blir förförd av den initiala viktnedgången, man tänker ”shit, det här funkar, wow”. Eftersom viktmobbning är så oerhört utbredd och vansinnig jobbig att leva med blir man överlycklig, men sedan slår kroppen tillbaka och du går upp igen, säger Erik. 

En tjock kropp behöver inte betyda ohälsa

Enligt honom handlar hälsa om så mycket mer än vad du väger. Det är välkänt att tjocka människor har en överrepresentation av vissa sjukdomar jämfört med smala, som typ 2-diabetes, men det gäller enbart på befolkningsnivå. Det går inte att sätta likhetstecken mellan att vara tjock och ohälsa. 

Erik tror att det som dietkulturen och viktmobbningen ställer till med är betydligt farligare än en tung kropp.  

– Det här är något som följer en från vaggan till graven om man är tjock redan som liten. Man lever under det här sociala förtrycket, det är en slags social tortyr. Jag skriver i boken att det är som döden genom tusen nålstick och det är vad det handlar om.

Det finns undersökningar som visar att människor skulle vilja bli av med en arm eller ett ben bara de slapp sin övervikt. Och det här är inlärt. Stina menar att vi redan som barn lär oss att tjock är bland det värsta man kan vara. 

– Det är många unga som skriver både hat och kärlek till mig och när jag undersökt är det väldigt många unga människor som skriver ”klä på dig din feta äckliga kärring”. De har lärt sig att tjocka människor är äckliga. Det är inget som barn vet.

Vi som är tjocka, vi reclaimar det ordet

Som en del i fredsförklaringen mot kroppen vill Stina och Erik återerövra ordet tjock. Precis som att en ostskiva kan vara tunn eller tjock är det inga konstigheter att kalla någon för ”tjock”. Tvärtom, menar dem. Det är ett beskrivande adjektiv för volymen av någonting. Som gul, blå eller slät. Om det ordet har en negativ klang för dig får du jobba med dina fördomar.

 – Vi som är tjocka, vi reclaimar det ordet. Ordet ”övervikt” signalerar att man avviker från en norm medan vi som är tjocka eller medvetna vill påstå att den enda normen som är sann om människokroppen är att den kommer i mångfald. Det kommer alltid finnas människor med olika vikt och utseende, säger Stina. 

Stina Wollter har drygt 300 000 följare på sitt Instagramkonto där hon bland annat ifrågasätter normer och kroppsideal. Foto: Gabriel Liljevall

Trots att det inte går att se på en persons kroppsform om hen är hälsosam eller inte, gör vi sådana antaganden. Stina berättar om en tjej som gör hennes ansiktsbehandlingar. Hon är smal och ser enligt normen ”hälsosam” ut. Men under ett samtal skrattade hudterapeuten och berättade för Stina att hon är en soffpotatis som äter godis varje dag och aldrig tränar. 

 – Det sorgliga är att alla utgår från att hon tränar typ fyra dagar i veckan och dricker gröna smoothies. Medan man då antar att jag badar i bearnaisesås och äter chips till frukost bara för att jag är tjock. 

När det gäller kritik för att hon skulle främja en ohälsosam livsstil skakar Stina på huvudet. De som påstår det är bara vilsna. De vet inget om hur hon lever.

– Jag ber dem visa mig en enda person som försökt att bli tjockare tack vare oss aktivister. Det är jag nyfiken på. Eftersom 70 procent av vår fysiska kropp är genetisk så skulle det vara väldigt intressant att se hur jag kan gå in i DNA-snirklar och stöka till. Det enda som möjligtvis kan hända är att de vågar gå till doktorn och gymmet och tar hand om sig lite mer. Det finns ingen människa som blivit mobbad till att ta hand om sig.

Gräv ner stridsyxan i relationen till kroppen

I den värld som Erik och Stina kämpar för duger kroppen som den är. Det är en värld där människovärdet inte är kopplat till vikt. Där du äter för att det är gott och näringsrikt och tränar för att du blir glad, stark och mår bra av det. Det är motsatsen till den vi lever i nu, där kroppen och vikten är ett ständigt orosmoment. 

Att sluta fred med kroppen går inte över en natt och det krävs underhåll, menar Stina Wollter. Ibland kommer de gamla, destruktiva tankarna om kroppen tillbaka till henne, och då gäller det att resa sig på nytt. Foto: Gabriel Liljevall

Erik poängterar att det är tufft att vara människa. Våra liv är stökiga och kaotiska i perioder, så sluta sträva efter perfektion – ingen är perfekt. Och ingen mår bättre av att ha dåligt samvete över sin vikt. 

– Det jag och Stina säger är: skippa hetsen, skulden och skammen om du råkar väga mer än smalnormerna dikterar. Gräv ner stridsyxan i relationen till kroppen. Så länge vi ser kroppen som ett problem kommer den också att vara det. Vi vill inte ha mer hat, vi vill ha mer kärlek! 

Stina Wollters tips: Så sluter du fred med kroppen

1. Se bortom din vikt
Du är så mycket mer än vad du väger och hur du ser ut.
– Testa tankeexperimentet att om du tar bort din viktpanik, vad finns kvar då? Vad gör dig glad? Vad längtar du efter? Var någonstans känner du dig stark och härlig? Undersök de platserna som inte har med din vikt och ditt utseende att göra.

2. Gör en ”see-tox”
Visuell kommunikation är kraftfull, så se till att detoxa dina sociala flöden från sådant som får dig att må dåligt. Gör en ”see-tox”.
– Jag får panik av vissa inredningskonton för jag har väldigt stökigt hemma och då börjar jag hata mig själv, men inte fan städar jag mer för det! Jag blir bara dränerad på kraft. Så om du följer massa konton som får dig att känna dig ful och dålig, vad händer om du tar bort dem?

3.  Omprogrammera hjärnan
Stina var med i ett TV-program där hon syntes i baddräkt. När hon såg klippet fick hon ångest, men efter att ha spelat klippet om och om igen och ersatt de elaka tankarna med snällheter, hände något.
– Jag prövade att säga nya saker högt: ”Men titta vad härlig hon är, men gud så gullig, en sådan liten Muminmamma”.  Till slut var det inte farligt längre. Där gjorde jag en omprogrammering av hjärnan. När jag är naken med min man kan jag känna att jag borde dölja min mage, men i stället för att skära i den och hata den försöker jag ta i den och säga ”Hej lilla mjuka limpdjuret. Hej lilla gullkorven”.

4. Bli din bästa vän

Precis som att du ska behandla andra såsom du vill bli behandlad själv, ska du tänka omvänt: var din egen bästa vän.  
– När människor som är på väg att gå under av sitt självhat skriver till mig , frågar jag ”Brukar du gå och lägga dig på kvällen med din fiende? För det är det du gör när du tänker så hårt om dig själv. Är tankarna ens dina egna?”