I danska nyordslistan för 2021 finns ordet ”ventesorg” med. Det är ett ord som syftar till saknaden efter en närstående som är döende eller har förändrats psykiskt.
I danska nyordslistan för 2021 finns ordet ”ventesorg” med. Det är ett ord som syftar till saknaden efter en närstående som är döende eller har förändrats psykiskt.
I danska nyordslistan för 2021 finns ordet ”ventesorg” med. Det är ett ord som syftar till saknaden efter en närstående som är döende eller har förändrats psykiskt.
I danska nyordslistan för 2021 finns ordet ”ventesorg” med. Det är ett ord som syftar till saknaden efter en närstående som är döende eller har förändrats psykiskt. Foto: Shutterstock

Psykologens råd vid väntesorg: “Delta i nuet”

”Ventesorg” är det danska nyordet som används för att beskriva saknaden efter en person som är obotligt sjuk eller psykiskt borta, men ännu inte är död.

På svenska finns det inget motsvarande ord, men det gör inte sorgetillståndet mindre verkligt.

– Tiden fram till döden består av hopp, tvivel och sorg över att man blir berövad något som man tycker mycket om, säger psykologen Christina Fischler.

Cornelia Thomasson

I Patrik Lundbergs DN-text om danska nyordet ”ventesorg” blir avsaknaden av en svensk motsvarighet tydlig. Han tycker att det svenska ordet rimligtvis borde vara ”väntesorg”, men det finns inte. Det går heller inte att slå upp ett motsvarande ord som ringar in sorgetillståndet, men det drabbar många. 

Ordet beskriver sorgen över förlusten när en närstående blir obotligt sjuk eller försvinner psykiskt. 

– Det är ett alldeles fantastiskt fint ord, säger psykologen Christina Fischler.

Hon är specialiserad på kris, trauma och sorg och möter ofta patienter som behöver stöd eller hjälp att bearbeta att en närstående är döende. Det är en process som ser olika ut hos alla, förklarar hon, men det är en sorg som är lika självklar som den efter döden.

– Att ha väntesorg handlar om att vara på väg in i en förlust och det är en stor påfrestning. Man är närvarande i sorgen med en person som man vet att man ska förlora. Det är en process och en av de saker som man själv bjuds in till är att efter bästa förmåga följa med i processen. 

Vad kan man göra om man bär på väntesorg?

Det går inte att komma undan sorgen över en kommande förlust, men man kan hitta sätt att förhålla sig till den.

– Vi är rustade för att hantera förluster i våra liv, vi har förmågan att göra det. Vi har också olika sätt och olika förutsättningar att göra det, säger Christina Fischler.

Christina Fischler är psykolog och tidigare universitetsadjunkt vid Karolinska institutet. Hon har en specialistutbildning i psykotraumatologi och mångårig erfarenhet av att jobba med somatisk sjukvård och svår hjärnskadade personer. Foto: Privat

Hur man hanterar sorg är individuellt, men enligt Christina Fischler är det av vikt att försöka vara i nuet.

– Vid en kommande förlust brukar man säga att det man som närstående och anhörig kan göra är att delta i nuet. Efteråt är alla ögonblick över och det man har kvar är minnen. Vad vill man ha gjort, hur vill man tänka tillbaka på den här tiden? Det är viktigt att förstå att vi lever ända tills vi dör. Även om vi har väntesorg så har vi en person framför oss, och det är den personen du med hela ditt väsen vill vara med många gånger.

Hjälp när du är i sorg

Många klarar av att hantera sorgen med hjälp från personer i sin omgivning, men ibland behövs mer eller en annans slags stöd.

 

Om sorgen gör att du inte kan fungera i vardagen eller om du tror att du drabbats av en depression eller posttraumatiskt stressyndrom bör du kontakta en vårdcentral.

 

Ring 112 eller kontakta en psykiatrisk mottagning om du mår mycket dåligt eller har tankar och planer på att ta ditt liv. Via 112 kan du också komma i kontakt med jourhavande präst

 

Stödlinjer

Jourhavande medmänniska: 08-702 16 80 eller chatt via jourhavande-medmanniska.se

Jourhavande präst: 112

Anhöriglinjen: 0200-239 500

 

Sorgegrupper och självhjälpsgrupper

Sjukhuskyrkan, Svenska kyrkan, Röda korset anordnar stödgrupper på flera orter i landet. Din vårdcentral kan också hjälpa dig att komma i kontakt med olika stödgrupper. 

 

Stödföreningar 

Riksförbundet för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, SPES 

Vi som mist någon mitt i livet, VIMIL 

Föreningen Vi Som Förlorat Barn, VSFB

Nätverk för föräldrar som har förlorat barn, Febe

Riksorganisationen för anhöriga till våldsdödade, RAV

Randiga Huset.

 

Källa: 1177.se 

Ofta kan tidsaspekten vara svår att hantera – att inte veta när den man älskar kommer att ta sitt sista andetag. Christina Fischler beskriver hur hon många gånger träffar patienter som haft svårt att komma till psykologtiden eftersom de inte vill lämna sin sjuka närståendes sida. De sätter sig själva åt sidan för att vara där.

– Tiden är svår att förhålla sig till. Man bör lära sig att leva med ovissheten och fråga sig vad man själv behöver för att kunna vara närvarande. Behöver man prata med någon, fysisk träning, ett varmt bad?

För både den sjuka och den anhöriga är det bra att få en tydlig bild av vad sjukdomen innebär för den drabbade och vad man kan förvänta sig när den framskrider.

– Överlag är det så att när en närstående drabbas på olika sätt, oavsett om det är demenssjukdom, cancer eller ALS, så är en av de viktigaste sakerna att få grepp om sjukdomsförloppet. Ju mer kunskap man får desto mer realistisk syn kan man få på förloppet.

För en del kan det kännas skönt att få prata om den kommande döden. Foto: Shutterstock

En del kan känna ett behov av prata om döden med den som är sjuk, men ibland får man försöka acceptera att olika faktorer gör att det inte går, förklarar Christina Fischler. Medan en del finner det befriande att prata om sin död vill andra undvika det.

– Sjuka personer är olika kontaktbara och intresserade av att prata om den kommande döden. 

När man står inför förlust är det naturligt att känna förtvivlan och hopp om vartannat. 

– Hoppet är det sista som överger en. Jag tror inte att man ska släppa taget om det, men det bör vara realistiskt. Har man en anhörig som är döende i en obotlig sjukdom är det inte realistiskt att tänka att han eller hon ska överleva. Men om man tänker att två månader kan bli tre har man ett slags hopp som är inom ramen för verkligheten man befinner sig i.

Psykologen: ”Man kommer alltid bära sorgen med sig”

Förnekelse, ilska, förhandling, depression och slutligen acceptans. Så ser sorgens fem faser ut, enligt den välkänd psykologisk modell. Men i dag anses det här vara föråldrad kunskap, förklarar Christina Fischler. Sorg går inte att dela in i faser och föreställningen om att det går riskerar att bli en tung börda för den sörjande. Om de känslor man har inte stämmer överens med den fas man anser sig vara i kan det kännas som ett nederlag. 

– De största myterna är att man måste sörja på ett speciellt sätt och att sorgen går över. Sorgen är inte linjär. Man kan tro att de steg man tar har varit förgäves, men det är inte alls så det är. Även om man känner att nu rasar allt så är den sträcka man lagt bakom sig en erfarenhet som bär en vidare.

I dag utgår forskningen från en sorgmodell där den som sörjer rör sig i en pendelrörelse mellan två sfärer. I ena sfären tillåter man sig at känna sorgen av sin förlust och känslorna kan ibland vara överväldigande. I den andra sfären försöker man orientera sig i livet igen, tankarna och sorgen är mindre påtagliga.

– Det kan kännas som att man går på tunn nattgammal is och försöker få fatt i sitt liv. Hur pendlingen ser ut är väldigt individuellt, men med tiden blir den mindre. Man kommer alltid att bära sorgen med sig, men den känns som mest intensiv när förlusten inträffar och klingar av med tiden, säger Christina Fischler.