Skillnaden på ADHD OCH ADD är enkelt förklarat att ADD är ADHD utan hyperaktiviteten och ett av symtomen är svårigheter att koncentrera sig under lång tid – behålla fokus.
Skillnaden på ADHD OCH ADD är enkelt förklarat att ADD är ADHD utan hyperaktiviteten och ett av symtomen är svårigheter att koncentrera sig under lång tid – behålla fokus. Foto: Shutterstock

Skillnaden på ADHD och ADD – psykologen förklarar

ADD är ADHD utan överaktiviteten.

Så kan man enkelt förklara skillnaden mellan de två.

Ska man gå på djupet så är det dock lite mer komplicerat än så.

– En patient förklarade hur det känns att leva med diagnosen som att ”det är som alla andra spelar biljard medan jag spelar flipper”, och det ger nog en ganska bra bild av hur det kan kännas, säger Louise Frödell, legitimerad psykolog och enhetschef på Aleris neuropsykiatri.

Här beskriver hon de vanligaste symtomen, förklarar hur en utredning går till - och krossar flera myter.

Vem har inte upplevt att det kan vara svårt att koncentrera sig, att man tappar fokus, blir lättdistraherad och ibland glömmer bort inbokade möten eller var man lagt nycklarna? De flesta känner nog igen sig där – och det finns inte alltid anledning att känna oro över det. Samtidigt är det också vanliga symtom på ADHD och ADD.

Skillnaden på ADHD och ADD

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder (uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitetssyndrom) och man kan ha olika varianter av diagnosen beroende på om man endast har svårigheter med ouppmärksamhet eller om det även gäller hyperaktivitet och impulsivitet. De flesta har svårigheter inom båda områden. 

– Tar man bort H:et i ADHD så får man ADD, som innebär att man i huvudsak har problem med ouppmärksamhet och koncentrationsförmågan, inte överaktivitet. ADD är samma diagnos som ADHD men tillhör en annan undergrupp, säger Louise Frödell, legitimerad psykolog och enhetschef på Aleris neuropsykiatri. 

Hon fortsätter:

Föreställningen om att diagnosen enbart handlar om att man har problem med uppmärksamheten och exempelvis då inte kan läsa en bok eller alltid är disträ är dock något man behöver problematisera. Det är inte alltid så att en person med ADHD eller ADD i alla situationer har svårt att behålla koncentrationen och uppmärksamheten.

Louise Frödell, legitimerad psykolog och enhetschef på Aleris neuropsykiatri. Foto: Privat

Många med diagnosen kan exempelvis hamna i hyperfokus om de håller på med något de är intresserade av. Då har de i stället svårt att skifta uppmärksamheten, vilket kan skapa stora problem i vardagen. 

– Jag vill därför betona att det handlar om en varierad förmåga till uppmärksamhet i olika situationer. 

”En allvarlig diagnos”

I och med att det inte går att se vilka som har ADHD/ADD, och hur hårt de många gånger får slita för att få tillvaron att fungera, är det ibland svårt för utomstående att ta diagnosen på allvar.

Enligt Louise Frödell är det många myter som cirkulerar.

– De flesta handlar om att ADHD/ADD ska se ut på ett visst sätt. Folk kan säga ”du som är så smart kan väl inte ha den diagnosen”. Det finns även de som ser på medicinerna som droger, men så är det inte. Medicinen handlar om att hjälpa personen komma upp i samma funktionsnivå som alla andra. 

En del går så långt som att säga att ADD/ADHD inte finns utan bara är ett påhitt, trots att det finns mängder av forskning bakom diagnosen och konsekvenserna av att leva med den.

– Det är verkligen viktigt att trycka på att det här är en allvarlig diagnos som innebär svårigheter och utmaningar livet ut. Konsekvenserna av att leva med ADHD handlar om sänkta levnadsförhållanden på många olika sätt. Man har problem med hushållsarbete, ekonomi, föräldraskap, studier, sjukskrivningar, arbetslöshet och sociala relationer.

Konsekvenserna av att leva med ADHD/ADD handlar om att man har sänkta levnadsförhållanden på många olika sätt. Foto: Shutterstock

Hon fortsätter:

– En patient förklarade hur det känns att leva med diagnosen som att ”det är som alla andra spelar biljard medan jag spelar flipper”, och det ger nog en ganska bra bild av hur det kan kännas.

Samtidigt vill hon understryka att ADHD inte är något man drabbas av - ingen sjukdom. 

– Det är ett annat sätt att fungera. 

Symtom vid ADD

För att gå in mer ingående på de vanligaste symtomen så handlar det först och främst om att många har väldigt svårt att arbeta noggrant, man missar lätt saker. Det är svårt att koncentrera sig över tid, speciellt när det gäller saker det finns motstånd kring, saker man inte är så intresserad av.

– Den här diagnosen handlar om att man har problem att inre styrning och de funktioner i hjärnan som handlar om belöningssystemet och det kan vara mycket frustrerande för anhöriga. Är man intresserad av något så flyter det ofta på hur bra som helst, men att göra något monotont som att gå med soporna kan vara väldigt ansträngande. Det innebär dock inte att man ska skylla på det utan tvärtom arbeta aktivt för att hitta strategier och anpassningar, säger Louise Frödell.

Ett vanligt symtomen vid ADD är att man lätt dubbelbokar sig eller kommer försent. De skjuter också ofta upp saker till sista sekunden eller gör dem inte alls för de missar dem. Foto: Shutterstock

Koncentrationssvårigheter och svårigheter att behålla fokus i samtal är vanliga symtom både vid undergruppen ADHD och ADD. Det kan vara att man ofta avbryter andra, antingen för att man har svårigheter med arbetsminnet eller att man har problem med impulskontroll.

– Och det här med att fullfölja saker kan vara mycket svårt. Man fullföljer till 99 procent men sedan släpper man det, för då är man nästan i hamn. Man har ingen motivation kvar då, säger Louise Frödell.

Hon fortsätter:

– Många fungerar också först när det är kniven mot strupen vilket gör att livet blir väldigt ansträngande. Det är vanligt att hamna i utmattning eftersom man kör på i 180 i veckorna och sedan är helt slut och kraschar på helgen. 

Svårigheter med planering och strukturering är också vanligt bland personer med ADD och ADHD.

– Många dubbelbokar sig eller kommer försent. De skjuter också ofta upp saker till sista stund eller gör dem inte alls för att de missar dem. Att tappa bort och förlägga saker är också vanligt samt att ha en avvikande dygnsrytm.

ADHD/ADD – så går en utredning till

På den vuxenmottagning där Louise Frödell arbetar har man ett tvärprofessionellt team med läkare, psykologer och en arbetsterapeut. 

Diagnosen ställs framför allt genom att man genomför strukturerade intervjuer kring hur person fungerar i vardagen – både under barndomen samt i vuxen ålder.

– Man undersöker hur symtomen utvecklats och hur de påverkat funktionen i olika miljöer och situationer. Där gäller det att göra bedömningen om huruvida problemen kan ha andra förklaringar också.

Både den person som utreds, personens föräldrar och närstående intervjuas, ibland även även skolpersonal.

– Sedan kan man även göra neuropsykologiska tester och beteendeobservationer, strukturerade observationer där vi försöker att titta på hur patienten beter sig i rummet. Det kan handla om allt från impulsiva beteenden till hur man avbryter och om man kommer i tid. 

Vanligtvis tar en utredning runt tre till fyra veckor, men det kan gå snabbare eller ta längre tid i vissa fall.

Skiljer sig symtomen mellan barn och vuxna?

– Utmaningarna är inom samma sfär men de tar sig olika uttryck och förändras med tiden. Forskning visat att ungefär 5-7 procent av alla barn har en ADHD-problematik men bara runt 3 procent av vuxna. 

En teori som kan förklara detta är att många lyckas jobba bort sina symtom, att hjärnan mognar och man hittar en omgivning som är anpassad – funktionsnedsättning blir inte längre ett hinder.

ADHD är en diagnos som är vanligare bland pojkar, medan det bland flickor är vanligare med ADD. ”Det beror delvis på att flickor har en annan symtombild, vilket gör att deras problem inte uppmärksammas på samma sätt”, säger Louise Frödell. Foto: Shutterstock

ADHD är en diagnos som är vanligare bland pojkar, medan det bland flickor är vanligare att de diagnostiseras med ADD. Det handlar ofta om omgivningens uppfattning om hur ADHD/ADD ter sig. Studier visar att lärare inte identifierar svårigheterna hos flickor. Det blir i stället föräldrarna som upptäcker och rapporterar symtomen men flickorna får diagnos senare i livet.

– Det beror delvis på att flickor har en annan symtombild. Det gör att deras problem inte uppmärksammas på samma sätt. Hyperaktivitet hos flickor tar sig uttryck genom att de är ”hyperpratiga” eller ”hyperreaktiva”, eller mer plockiga och pilliga. De klarar av att kanalisera rastlösheten bättre och ”håller ihop” i skolan, för att sedan rasa ihop på fritiden. Louise Frödell förklarar det med att det inte är sanktionerat i samhället på samma sätt att bete sig utagerande som flicka. Många flickor lär sig också styra hyperaktiviteten till socialt accepterade sätt. I klassrummet blir de ofta tysta och osynliga.

– Flickor har också i högre utsträckning diagnoser som ångest och depression

Riskfaktorer för ADD och ADHD

Varför man drabbas av ADHD/ADD är fortfarande en gåta. Omkring 75 procent av fallen kan förklaras av genetik men orsakssambandet är okänt.

– Men man pratar om riskfaktorer som graviditets- och förlossningskomplikationer och psykosociala riskfaktorer – hur man haft det under uppväxten. Problembilden uttrycks utifrån en stress- och sårbarhetsmodell. Har man haft en tuff uppväxt utan struktur så kan symtomen blir tydligare, säger Louise Frödell.

Hon fortsätter:

– Vi kan motsvarande säga att de som kommer sent till utredning, ofta haft en stabil och trygg uppväxt med en stöttande familj som hjälpt till väldigt länge. Det faller sig naturligt att man då klarar att kompensera i högre utsträckning. Det är först när man flyttar hemifrån och ska ta ansvar för hem och hushåll och skaffar barn som svårigheterna inte längre går att hantera. 

Vanliga symtom vid ADD och ADHD

Vanliga symtom vid ADHD/ADD, i huvudsak ouppmärksamhet (ADD)

• Svårigheter att arbeta noggrant, missar saker, gör slarvfel

• Svårigheter att koncentrera sig över tid, till exempel vid föreläsningar, möten, filmer

• Svårigheter att hålla fokus i samtal, tänker på annat, får fråga om, svårt i samtal med flera personer

• Svårigheter att fullfölja uppgifter, följa instruktioner, avsluta tråkiga saker, följa en manual, behöver deadline

• Svårigheter att planera och strukturera, till exempel hålla ordning, dubbelbokar, kommer sent, behöver yttre struktur

• Undviker/skjuter upp tråkiga eller jobbiga uppgifter, till exempel betala räkningar, behöver

yttre press

• Tappar bort eller förlägger saker, glömmer kvar saker, vet inte var jag lagt saker,

måste ofta leta

• Blir lätt distraherad av yttre störningar, till exempel ljud, rörelser, tappar tråden, svårt återgå till uppgiften

• Glömmer saker, till exempel tider, nycklar och måste alltid skriva listor

 

Vanliga symtom vid ADHD, i kombination ouppmärksamhet/hyperaktivitet/impulsivitet (ADHD)

Rastlös med händer och fötter, plockig, pillig 

Svårt att sitta stilla, stort rörelsebehov, tränar mycket, jobbar mycket, svårt känna egna gränser för orken 

Avbryter ofta andra, kan säga sårande/olämpliga saker oavsiktligt, prata i munnen på andra, svara innan frågan är klar  

Svårt att vänta på sin tur, till exempel i en kö, i trafiken, fatta alltför snabba beslut om viktiga saker, till exempel i relationer, jobb, projekt, inköp 

Stör andra som är upptagna, lägger sig i saker, vill ha uppmärksamhet genast, överträder gränser 

Tänker och associerar mycket och snabbt så andra inte alltid hänger med 

Starkt inre rastlöshet, behov av stimulans och omväxling 

Svårt att göra lugna saker, svårt att slappna av, pratar/låter mycket, dominerar i samtal 

 

Källa: Louise Frödell, legitimerad psykolog och enhetschef på Aleris neuropsykiatri

Behandling och medicin vid ADD

När det gäller barn med ADHD/ADD är den behandling som först och främst erbjuds föräldrastöd och att man anpassar skolsituationen.

– Men eftersom symtomen skiljer sig mycket från person till person så måste insatserna vara anpassade efter de olika behoven. En del har stora svårigheter medan andra mindre. Det finns en gradering – mindre, måttlig och svår – och ibland krävs även läkemedelsbehandling.

När det gäller medicinering vid ADHD/ADD så finns olika felaktiga föreställningar, bland annat en rädsla bland folk att de ska bli personlighetsförändrade. Där vill Louise Frödell mana till visst lugn. 

– Medicinering är bara ett sätt att komma upp i funktionsnivå och få det lite lättare med uthålligheten, koncentrationsförmågan och att hämma impulserna i olika situationer. Man kan få lite mer jämn aktivitetsnivå. Vissa får begränsad eller ingen effekt alls av medicinerna medan andra upplever medicinen som avgörande för att klara av skola och/eller arbete. 

När det gäller behandling av ADHD/ADD så ger medicinering i kombination med psykoedukation oftast bäst resultat. Foto: Shutterstock

För många vuxna räcker det med en grundutbildning i vad det handlar om ha diagnosen, att få en förståelse för hur hjärnan fungerar.

– Men i många fall vill man ha både medicinering och psykoedukation, utbildning kring diagnosen och vad samhället kan erbjuda. Den kombinationen ger ofta bäst resultat, säger Louise Frödell.

Hon förklarar att det också att det är viktigt att lyfta fram personernas styrkor och resurser och hänvisar till de många självhjälpsböcker som finns på marknaden i dag. 

– Men det gäller att ha en nyanserad bild av det som skrivs och inte bara köpa rätt av att diagnosen skulle vara en superkraft. Många ser det som ett hån för det är ju faktiskt en funktionsnedsättning vi pratar om, något man verkligen kämpar med.

Vad är ADHD och ADD?

Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet eller ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser. ADD är en variant av ADHD, utan överaktiviteten.

Vad är ADHD

Uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet eller ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter att koncentrera sig och/eller reglera sin aktivitetsnivå och hämma sina impulser. ADHD har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och att reglera beteende. ADHD förekommer ofta tillsammans med andra utvecklingsrelaterade eller psykiatriska tillstånd.

Vad är ADD

ADD är en variant av ADHD, utan överaktiviteten. De som har ADD blir ofta blir lätt distraherade och tappar uppmärksamheten, men man är inte överaktiv. Istället kan de ha svårt att komma i gång med aktiviteter.

ADHD diagnos

Det är vanligen svårt att komma fram till att ett barn har ADHD före fyra års ålder. Symtomen måste dock ha visat sig före 12 års ålder. För att ställa diagnos krävs en allsidig bedömning av ett team av läkare, psykolog och andra yrkesgrupper.

Behandling av ADHD/ADD

I dagsläget är den vanligaste och mest vetenskapligt underbyggda behandlingen vid ADHD centralstimulantia eller annan medicinering i kombination med olika former av psykosociala eller beteendeinriktade insatser. Målet med de psykosociala och beteendeinriktade insatserna är dels att utbilda föräldrar och andra viktiga personer i barnets omgivning och dels att träna barnet på olika saker. Målet vid medicinering är att lindra de symtom som stör funktionen och utveckling. Stöd och hjälpmedel kan vara till stor nytta. Specialpedagogiska insatser är ofta nödvändiga i skolan.

Forskning ADHD/ADD

En lång rad studier har visat på avvikelser i hjärnans aktivitet i specifika områden hos personer med ADHD. Nyare forskning, bland annat med hjälp av olika hjärnavbildningstekniker, tyder också starkt på att många av symtomen vid ADHD hänger ihop med kommunikationen mellan hjärnans olika delar. Studier har visat att ADHD har en stark ärftlig komponent, men även olika miljömässiga faktorer har betydelse. Trots det starka ärftliga inslaget har jakten på specifika ADHD-gener ännu inte gett några svar. Bland miljöfaktorerna har låg födelsevikt lyfts fram som riskfaktor samt att ha varit utsatt för miljögifter, infektioner eller alkohol under graviditeten.

Visste du att:

• ADHD har neurobiologisk grund och påverkar hjärnans sätt att bearbeta information och att reglera beteende.

• ADD är en variant av ADHD, utan överaktiviteten.

• ADHD kännetecknas av svårigheter med uppmärksamhet, impulskontroll och överaktivitet. Symtomen kan förekomma var för sig eller i kombination med varandra.

• ADHD förekommer hos ungefär fyra procent av barnen och två till fyra procent av vuxna och är därmed den vanligaste utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningen.

• Det är dubbelt så vanligt för pojkar att få diagnosen ADHD än för flickor.

 

Källa: Hjärnfonden