Skillnaden på ADHD och ADD – psykologen förklarar

Vem har inte upplevt att det kan vara svårt att koncentrera sig, att man tappar fokus, blir lättdistraherad och ibland glömmer bort inbokade möten eller var man lagt nycklarna? De flesta känner nog igen sig där – och det finns inte alltid anledning att känna oro över det. Samtidigt är det också vanliga symtom på ADHD och ADD.

Skillnaden på ADHD och ADD

ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder (uppmärksamhetsbrist och hyperaktivitetssyndrom) och man kan ha olika varianter av diagnosen beroende på om man endast har svårigheter med ouppmärksamhet eller om det även gäller hyperaktivitet och impulsivitet. De flesta har svårigheter inom båda områden. 

– Tar man bort H:et i ADHD så får man ADD, som innebär att man i huvudsak har problem med ouppmärksamhet och koncentrationsförmågan, inte överaktivitet. ADD är samma diagnos som ADHD men tillhör en annan undergrupp, säger Louise Frödell, legitimerad psykolog och enhetschef på Aleris neuropsykiatri. 

Hon fortsätter:

Föreställningen om att diagnosen enbart handlar om att man har problem med uppmärksamheten och exempelvis då inte kan läsa en bok eller alltid är disträ är dock något man behöver problematisera. Det är inte alltid så att en person med ADHD eller ADD i alla situationer har svårt att behålla koncentrationen och uppmärksamheten.

Louise Frödell, legitimerad psykolog och enhetschef på Aleris neuropsykiatri. Foto: Privat

Många med diagnosen kan exempelvis hamna i hyperfokus om de håller på med något de är intresserade av. Då har de i stället svårt att skifta uppmärksamheten, vilket kan skapa stora problem i vardagen. 

– Jag vill därför betona att det handlar om en varierad förmåga till uppmärksamhet i olika situationer. 

”En allvarlig diagnos”

I och med att det inte går att se vilka som har ADHD/ADD, och hur hårt de många gånger får slita för att få tillvaron att fungera, är det ibland svårt för utomstående att ta diagnosen på allvar.

Enligt Louise Frödell är det många myter som cirkulerar.

– De flesta handlar om att ADHD/ADD ska se ut på ett visst sätt. Folk kan säga ”du som är så smart kan väl inte ha den diagnosen”. Det finns även de som ser på medicinerna som droger, men så är det inte. Medicinen handlar om att hjälpa personen komma upp i samma funktionsnivå som alla andra. 

En del går så långt som att säga att ADD/ADHD inte finns utan bara är ett påhitt, trots att det finns mängder av forskning bakom diagnosen och konsekvenserna av att leva med den.

– Det är verkligen viktigt att trycka på att det här är en allvarlig diagnos som innebär svårigheter och utmaningar livet ut. Konsekvenserna av att leva med ADHD handlar om sänkta levnadsförhållanden på många olika sätt. Man har problem med hushållsarbete, ekonomi, föräldraskap, studier, sjukskrivningar, arbetslöshet och sociala relationer.

Konsekvenserna av att leva med ADHD/ADD handlar om att man har sänkta levnadsförhållanden på många olika sätt. Foto: Shutterstock

Hon fortsätter:

– En patient förklarade hur det känns att leva med diagnosen som att ”det är som alla andra spelar biljard medan jag spelar flipper”, och det ger nog en ganska bra bild av hur det kan kännas.

Samtidigt vill hon understryka att ADHD inte är något man drabbas av - ingen sjukdom. 

– Det är ett annat sätt att fungera. 

Symtom vid ADD

För att gå in mer ingående på de vanligaste symtomen så handlar det först och främst om att många har väldigt svårt att arbeta noggrant, man missar lätt saker. Det är svårt att koncentrera sig över tid, speciellt när det gäller saker det finns motstånd kring, saker man inte är så intresserad av.

– Den här diagnosen handlar om att man har problem att inre styrning och de funktioner i hjärnan som handlar om belöningssystemet och det kan vara mycket frustrerande för anhöriga. Är man intresserad av något så flyter det ofta på hur bra som helst, men att göra något monotont som att gå med soporna kan vara väldigt ansträngande. Det innebär dock inte att man ska skylla på det utan tvärtom arbeta aktivt för att hitta strategier och anpassningar, säger Louise Frödell.

Ett vanligt symtomen vid ADD är att man lätt dubbelbokar sig eller kommer försent. De skjuter också ofta upp saker till sista sekunden eller gör dem inte alls för de missar dem. Foto: Shutterstock

Koncentrationssvårigheter och svårigheter att behålla fokus i samtal är vanliga symtom både vid undergruppen ADHD och ADD. Det kan vara att man ofta avbryter andra, antingen för att man har svårigheter med arbetsminnet eller att man har problem med impulskontroll.

– Och det här med att fullfölja saker kan vara mycket svårt. Man fullföljer till 99 procent men sedan släpper man det, för då är man nästan i hamn. Man har ingen motivation kvar då, säger Louise Frödell.

Hon fortsätter:

– Många fungerar också först när det är kniven mot strupen vilket gör att livet blir väldigt ansträngande. Det är vanligt att hamna i utmattning eftersom man kör på i 180 i veckorna och sedan är helt slut och kraschar på helgen. 

Svårigheter med planering och strukturering är också vanligt bland personer med ADD och ADHD.

– Många dubbelbokar sig eller kommer försent. De skjuter också ofta upp saker till sista stund eller gör dem inte alls för att de missar dem. Att tappa bort och förlägga saker är också vanligt samt att ha en avvikande dygnsrytm.

Skiljer sig symtomen mellan barn och vuxna?

– Utmaningarna är inom samma sfär men de tar sig olika uttryck och förändras med tiden. Forskning visat att ungefär 5-7 procent av alla barn har en ADHD-problematik men bara runt 3 procent av vuxna. 

En teori som kan förklara detta är att många lyckas jobba bort sina symtom, att hjärnan mognar och man hittar en omgivning som är anpassad – funktionsnedsättning blir inte längre ett hinder.

ADHD är en diagnos som är vanligare bland pojkar, medan det bland flickor är vanligare med ADD. ”Det beror delvis på att flickor har en annan symtombild, vilket gör att deras problem inte uppmärksammas på samma sätt”, säger Louise Frödell. Foto: Shutterstock

ADHD är en diagnos som är vanligare bland pojkar, medan det bland flickor är vanligare att de diagnostiseras med ADD. Det handlar ofta om omgivningens uppfattning om hur ADHD/ADD ter sig. Studier visar att lärare inte identifierar svårigheterna hos flickor. Det blir i stället föräldrarna som upptäcker och rapporterar symtomen men flickorna får diagnos senare i livet.

– Det beror delvis på att flickor har en annan symtombild. Det gör att deras problem inte uppmärksammas på samma sätt. Hyperaktivitet hos flickor tar sig uttryck genom att de är ”hyperpratiga” eller ”hyperreaktiva”, eller mer plockiga och pilliga. De klarar av att kanalisera rastlösheten bättre och ”håller ihop” i skolan, för att sedan rasa ihop på fritiden. Louise Frödell förklarar det med att det inte är sanktionerat i samhället på samma sätt att bete sig utagerande som flicka. Många flickor lär sig också styra hyperaktiviteten till socialt accepterade sätt. I klassrummet blir de ofta tysta och osynliga.

– Flickor har också i högre utsträckning diagnoser som ångest och depression

Riskfaktorer för ADD och ADHD

Varför man drabbas av ADHD/ADD är fortfarande en gåta. Omkring 75 procent av fallen kan förklaras av genetik men orsakssambandet är okänt.

– Men man pratar om riskfaktorer som graviditets- och förlossningskomplikationer och psykosociala riskfaktorer – hur man haft det under uppväxten. Problembilden uttrycks utifrån en stress- och sårbarhetsmodell. Har man haft en tuff uppväxt utan struktur så kan symtomen blir tydligare, säger Louise Frödell.

Hon fortsätter:

– Vi kan motsvarande säga att de som kommer sent till utredning, ofta haft en stabil och trygg uppväxt med en stöttande familj som hjälpt till väldigt länge. Det faller sig naturligt att man då klarar att kompensera i högre utsträckning. Det är först när man flyttar hemifrån och ska ta ansvar för hem och hushåll och skaffar barn som svårigheterna inte längre går att hantera. 

Behandling och medicin vid ADD

När det gäller barn med ADHD/ADD är den behandling som först och främst erbjuds föräldrastöd och att man anpassar skolsituationen.

– Men eftersom symtomen skiljer sig mycket från person till person så måste insatserna vara anpassade efter de olika behoven. En del har stora svårigheter medan andra mindre. Det finns en gradering – mindre, måttlig och svår – och ibland krävs även läkemedelsbehandling.

När det gäller medicinering vid ADHD/ADD så finns olika felaktiga föreställningar, bland annat en rädsla bland folk att de ska bli personlighetsförändrade. Där vill Louise Frödell mana till visst lugn. 

– Medicinering är bara ett sätt att komma upp i funktionsnivå och få det lite lättare med uthålligheten, koncentrationsförmågan och att hämma impulserna i olika situationer. Man kan få lite mer jämn aktivitetsnivå. Vissa får begränsad eller ingen effekt alls av medicinerna medan andra upplever medicinen som avgörande för att klara av skola och/eller arbete. 

När det gäller behandling av ADHD/ADD så ger medicinering i kombination med psykoedukation oftast bäst resultat. Foto: Shutterstock

För många vuxna räcker det med en grundutbildning i vad det handlar om ha diagnosen, att få en förståelse för hur hjärnan fungerar.

– Men i många fall vill man ha både medicinering och psykoedukation, utbildning kring diagnosen och vad samhället kan erbjuda. Den kombinationen ger ofta bäst resultat, säger Louise Frödell.

Hon förklarar att det också att det är viktigt att lyfta fram personernas styrkor och resurser och hänvisar till de många självhjälpsböcker som finns på marknaden i dag. 

– Men det gäller att ha en nyanserad bild av det som skrivs och inte bara köpa rätt av att diagnosen skulle vara en superkraft. Många ser det som ett hån för det är ju faktiskt en funktionsnedsättning vi pratar om, något man verkligen kämpar med.

LÄS MER: Experter: Så upptäcker du en dold narcissist

LÄS MER: Kort stubin? Så blir du bättre på att hantera ilska

LÄS MER: Oda, 25, & Vivian, 47: Så fick vi hjälp med vår hälsoångest