Sandra: Så lärde jag mig att leva med min dystymi
Sandra har varit deprimerad till och från sedan barndomen.
Låg självkänsla, alkohol och sexmissbruk var hennes vardag.
Som vuxen fick hon diagnosen dystymi – något om ofta missas inom vården.
Genom medicin och egna verktyg för att hantera depressionerna, har de blivit färre.
– Nu kan jag se att mitt liv var värt att kämpa för, säger hon.
Sandras uppväxt präglades av ångest, oro och en känsla av att vara värdelös. Som barn var hon inåtvänd, men även lillgammal och omhändertagande och det hände att hon, redan som femåring, fick trösta sin mamma som var nedstämd. När hon började i ny skola som nioåring mötte hon rasism för första gången. Då hennes mamma kom till Sverige från Sri Lanka, blev Sandra retad för sin hudfärg.
– Jag blev mobbad från första dagen på den nya skolan. Barnen sa att jag kom från den djupaste djungeln och gjorde sig lustiga över min mammas namn. På roliga timmen när det bjöds på chokladbollar sa de att det var mitt huvud de åt, berättar Sandra.
Är du redan prenumerant, logga in för att läsa. Logga in
Expressen Premium - Digital prenumeration
Hälsoliv är nu en del av
Prenumerera på Expressen Premium för att ta del av allt vårt innehåll.