Foto: Evgeny Atamanenko

Panikångest och depression - 12 saker du bör veta

En panikångestattack kan vara fullständigt vidrig - det vet Christian Dahlström om någon.

I flera år led han av panikångest och depression.

Sju år efter sin första panikångestattack ger han nu ut den handbok om psykisk ohälsa han önskar att han haft då.

Andra terminen på civilekonomprogrammet hade precis övergått i sommarlov när Christian Dahlström, 29, drabbades av sin första panikångestattack. Han satt och drack vin med sina klasskamrater i Hagaparken i Stockholm när hjärtat slog snabbare och svettpärlorna trängde fram i pannan.

– Precis som många som får panik­ångestattacker dök min upp när jag blev ledig efter en lång period av stress, säger Christian Dahlström.

Här får du handfasta råd om hur man kan behandla sjukdomstillståndet.

LÄS OCKSÅ: Panikångest - allt du behöver veta!

LÄS OCKSÅ: Är du i riskzonen för depression?


1. Vad är panikångest?


- Ett slags uråldrig superstark stressreaktion som gör att man till exempel får hjärtklappning, svettningar eller blir yr. När jag fick min första attack trodde jag att det var någon fysisk sjukdom. Det är vanligt att man tror att man har hjärtfel.

2. Är vi för dåliga på att berätta när vi är deprimerade?


- Ja, absolut. En av de saker som jag vill med boken är att bryta tabun. Jag brukar säga att hälften av sjukdomen är att man inte "får" prata om den.

- Men det håller på att bli bättre, den yngre generationen köper inte att man ska vända allt inåt.

Foto: Morozova Tatiana

3. Vad beror stigma­tiseringen på?


- Det finns bland annat historiska orsaker. Många civilisationer och religioner har sett på sinnessjukdom som att man är angripen av demoner. Men det finns också en mer samtida förklaring i till exempel mentalsjukhusen som stängde på 80- och 90-talen. Som mest satt 35 000 svenskar inlåsta och det liknade mer förvaring än sjukvård eftersom metoderna inte riktigt fanns. Bilden i medier påverkar förstås också.

4. Hur stöttar man som vän?


- Det är ofta ett otacksamt jobb eftersom depressioner ofta är långvariga. Men det är viktigt att försöka hålla kontakten eftersom den som är deprimerad sannolikt inte kommer orka hålla kontakten. Jag tycker också att man ska läsa på, bara en halvtimmes läsning på nätet ger bra baskunskaper. Om man har en vän som är djupt deprimerad kan det vara viktigt att hjälpa till praktiskt, till exempel genom att se till att vännen kommer i väg till sin avtalade läkartid.

Foto: Michèle Constantini

5. Hur många drabbas av depression?


- Ungefär var fjärde person drabbas av en depression någon gång under sitt liv.

Foto: Nm Bruger

6. Vilken terapiform fungerar bäst mot depression?


- Den terapigrupp som visat sig fungera bäst mot de flesta psykiska sjukdomar är kognitiv beteendeterapi och andra typer av mer praktiska terapiformer, ofta mellan 10 och 14 terapisessioner.


Vill du veta mer om behandling? Läs då: "Panikångest – allt du behöver veta"

7. Är det bra att undvika medicinering så långt det går?


- Det tycker jag inte alls. Om du har en djup depression är nästan alltid medicin förstahandsvalet, eller elbehandling som också är oerhört effektivt. Personligen tycker jag att man ska testa terapi först och om det inte fungerar kan man byta terapiform eller terapeut - att personkemin fungerar med terapeuten har också visat sig avgörande för om terapi fungerar.

8. När ska man söka hjälp?


- Man brukar säga att man ska söka hjälp om man känt sig nedstämd i mer än två veckor. Huvudregeln är att söka hjälp när du känner att du liksom inte klarar av dig själv. Då tycker jag att man ska söka hjälp 100 procent av gångerna för att depression är en dödlig sjukdom. Man hade aldrig fått för sig att behandla en cancertumör själv och jag tycker inte att man ska tänka så när det gäller depression heller. Om läkaren inte tar en på allvar tycker jag att man ska byta läkare. Det är ens egen upplevelse som avgör.

Foto: Monkey Business Images

9. Hur vet man om man är deprimerad eller bara "deppig"?


- Det kan vara svårt. Det behöver inte skilja mycket mellan en lindrig depression och en jobbig period i livet. Dessutom kan en jobbig period utvecklas till en depression. Men måttliga och svåra depressioner liknar ingenting som friska människor upplever.

- Det finns skattningsformulär som man får fylla i på vårdcentralen, och vissa av dem finns på nätet också. Känner du att du inte klarar av problemen på egen hand, så sök hjälp oavsett vad de formulären säger.

10. Vad är skillnaden på sorg och depression?


- Vid sorg finns en anledning till att du är ledsen. Sorgen kan utlösa en depression också. Det är svårt att säga hur lång en "normal" sorgeperiod är. När min morfar dog sörjde jag honom en ganska lång tid, kanske ett halvår, ett år av intensiv sorg. Det är en svår gränsdragning.

11. Hur länge håller en depression vanligen i?


- Det kan variera väldigt, från några månader till många år. De flesta lindriga och måttliga depressioner går faktiskt över även utan behandling men det tar tid, ibland upp till ett år eller mer.

Foto: Sinar 2

12. Hur vanligt är det att en depression återkommer?


- Tyvärr är det ganska stor återfallsrisk för depressioner, ungefär 50 procent. Men det beror på hur djup depression du haft och hur många depressioner du haft - risken ökar med antalet depressioner.

Foto: Evgeny Atamanenko

13. BONUS


Vad kan man göra för att undvika att depressionen kommer tillbaka?

- Det finns sätt att förbättra sina odds. Till exempel genom att fortsätta i terapi med längre mellanrum även när man har blivit frisk. Det har visat sig vara preventivt. Även att motionera, sova bra, inte dricka mycket alkohol eller ta droger hjälper.

Vem löper störst risk att bli deprimerad?

- Kvinnor löper dubbelt så stor risk som män, det är otroliga siffror. Sedan har till exempel barndomstrauman och socioekonomisk status betydelse för risken.

Om man känner att man är på väg att bli deprimerad, vad kan man göra för att hindra en depression?

- Om du känner att du håller på att bli deprimerad, gör inte som många gör: lås inte in dig och sluta inte prata med kompisar och sådant. Det blir lätt en nedåtgående spiral. Att äta bra har visat sig ha större betydelse än man tidigare trott. Träning och sömn är också viktigt. Och känn dig inte dålig om du inte mår bättre för det är inte ditt fel om du blir sjuk ändå.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

5 nr av ToppHälsa + boken Träna hemma av Annika Sjöö. Läs mer!