Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter.
Annons
EXPRESSEN.SE
Hälsoliv>PSYKOLOGI

Publicerad 22 jan 2019 20:00

KBT på nätet ska hjälpa fler med dysmorfofobi

Mår du dåligt över ditt utseende? Du kan lida av dysmorfofobi.

Mår du dåligt över ditt utseende? Du kan lida av dysmorfofobi.

Foto: Shutterstock

Dysmorfofobi, självupplevd fulhet, är ett tillstånd som drabbar en till två procent av befolkningen. Men trots det är det få som söker hjälp.

Nu vill svensk psykiatri ändra på detta. I en ny satsning ska fler drabbade erbjudas KBT – över nätet.

– Det här innebär att många fler får tillgång till adekvat behandling med stöd i forskning, oberoende av vart i landet man bor, säger psykologen Sigrid Elfström

Tillbringar du timmar framför spegeln eller med att googla olika skönhetsoperationer? Händer det att du stannar hemma från jobb och skola för att du mår dåligt över ditt utseende? 

Dysmorfofobi eller body dysmorphic disorder, BDD, är en vanlig sjukdom, men trots det är det få som vet att de är drabbade och ännu färre som vet att det finns hjälp. Det här är något som psykologen Sigrid Elfström skulle vilja ändra på. Hon arbetar för OCD-programmet inom Stockholms läns landsting, som sedan oktober 2018 erbjuder internetförmedlad behandling för dysmorfofobi och tvångssyndrom.

– Det här innebär att många fler får tillgång till adekvat behandling med stöd i forskning, oberoende av vart i landet man bor. Tyvärr är dysmorfofobi ett tillstånd som inte är så välkänt, som kanske inte fångas upp och leder till behandling, säger Sigrid Elfström.

– Om man tror att man har BDD kan man göra en självanmälan över internet. Efter man har gjort det blir man kallad till ett läkarbesök på Psykiatrin vid Huddinge sjukhus för ett bedömningssamtal, men sedan sker kontakten över nätet.

Förhoppningen är att redan till våren 2019 kunna ställa om så att dessa bedömningar kan göras över videosamtal.

– När man väl fått sin bedömning får man ofta påbörja behandlingen inom bara några dagar. 

LÄS MER: Forskaren: Många svenska lider av inbillad fulhet

Vad är dysmorfofobi?

Dysmorfofobi har historiskt sett ofta avfärdats eller misstagits för symtom på annan psykisk ohälsa, som tvångssyndrom eller depression. I snitt tar det ungefär tio år att få diagnosen.

– Det råder en stor okunskap också inom vården. Dysmorfofobi är en egen diagnos, och vi vet också att det är ett allvarligt tillstånd för många. Det är höga självmordstal och många som under delar av livet blir inlagda på psykiatriska avdelningar på grund av dysmorfofobi, säger Sigrid Elfström och fortsätter:

– BDD är ett psykiskt tillstånd som i sig kan orsaka depression. Alltså: Man blir ofta deprimerad eftersom det är ett så begränsande tillstånd. 

I dag räknar man med att en till två procent av befolkningen lider av dysmorfofobi och tillståndet är lika utbrett hos män och kvinnor och uppträder likadant, även om kvinnor söker hjälp i större utsträckning.

Varför man får dysmorfofobi är inte helt klarlagt, men det verkar finnas en koppling till perfektionistiska drag och låg självkänsla. Många som får diagnosen uppger också att de blivit retade för sitt utseende.

– Det som är utmärkande för BDD är att utseendeångest driver en till stor del. 

Ett annat uttryck för dysmorfofobi är ”inbillad fulhet”. 

– Det handlar inte om ytlighet eller om att man värderar andras utseende, utan om att man själv upplever sig som anskrämlig eller iögonfallande avvikande. Det är förknippat med väldigt mycket skam. En del tror att andra blir äcklade av att se dem. 

För att man ska få diagnosen ska utseendeångesten vara begränsande i vardagen. Men vad betyder det? Det kan variera från person till person, menar Sigrid Elfström. En del klarar av att upprätthålla ett relativt "normalt" liv med jobb och ett socialt liv och kan fortfarande uppfylla kriterierna för att få en diagnos. Har man en svårare form av BDD kan det innebära att ångesten och kontrollbeteendena kopplade till utseendet ör så starka att de inte kan gå utanför dörren.

– Många lägger mycket tid på att spegla sig, försöka dölja olika ”fel” eller googla på olika ingrepp som man kan göra. En del fastnar framför spegeln flera timmar om dagen och granskar sig själva utifrån olika vinklar.

LÄS OCKSÅ: Johanna, 34, led av dysmorfofobi: ”Jag fastnade som i ett ekorrhjul”

Så går KBT-behandlingen till

Om man genomgått ett bedömningssamtal och uppfyller kriterierna för diagnosen dysmorfofobi får man tillgång till en plattform där behandlingen sker.

Det är en tidsbegränsad behandling med åtta så kallade avsnitt, som man har tolv veckor på sig att gå igenom. 

– Eftersom det sker på nätet kan 0man också lägga upp behandlingen självständigt utifrån sin egen vardag.    

Först får man lära sig mer om diagnosen och hur den kan te sig. I ett senare avsnitt får man lära sig att registrera och utmana negativa tankar om utseendet när de uppkommer. 

Men den största och viktigaste delen handlar om att ändra beteende, förklarar Sigrid Elfström. 

– Många med BDD undviker väldigt många situationer. Man kanske har slutat träffa kompisar och olika aktiviteter för att man inte vill visa sig eller är rädd att bli utstirrad. Det handlar om att bryta dessa undvikanden och minska den tid man lägger på att kontrollera och ändra sitt utseende. 

Under de tolv veckor som behandlingen pågår har man stöd av en psykolog.

– En fördel är att man kan ha kontakt med sin psykolog varje vardag, på plattformen får man svar på meddelande inom ett dygn.

Efter behandlingen har man tillgång till plattformen i ytterligare tolv veckor, men då utan psykolog.