”Jag känner mig lite som en udda fågel överallt”

För ett par år sedan tog Jessica Almenäs upp sitt gamla intresse och började spela basket. När den 175 centimeter långa programledaren såg att de annonserade efter spelare till Kungsholmen basket tvekade hon först.

– I början kände jag: Ska jag verkligen gå dit? Ingen kommer vilja prata med mig för att jag är kändis. Folk tar ofta lite avstånd, men jag tror att det också har legat hos mig. Jag har kanske inte varit så inbjudande, då jag har tänkt att ingen vill ha kontakt med mig.

Så blev det inte. I dag spelar Jessica guard/forward i det brokiga basketlaget.

– De är riktigt sköna. Alla vet att jag jobbar med tv, men jag är som vem som helst i laget. Det tycker jag är mysigt.

LÄS OCKSÅ: Jessica Almenäs: ”Vet inte ens om jag kan få fler barn” 

Jessica Almenäs om sin högkänslighet

Jessica ger ett mjukt och vänligt intryck. Hennes blick är närvarande och öppen. Utifrån sett är hon en person man föreställer sig att många vill hänga med. Men det har aldrig varit Jessicas egen känsla. 

– Är man lite högkänslig känner man av mycket stämningar. Det är hemskt! När någon frågade om jag hade testat om jag är högkänslig började jag läsa på. Det var check på varje punkt.

Högkänslighet är ett medfött personlighetsdrag som finns hos 15–20 procent av alla människor. Högkänsliga personer, eller Highly Sensitive Persons, (HSP), är extra känsliga för den emotionella och fysiska miljön. De lägger märke till betydligt mer än andra och bearbetar allt på ett djupare plan. Det gör också att mer tid och energi går åt till att smälta alla intryck.

Det var rätt skönt att komma fram till att alla inte tänker så skruvat som jag

För Jessica var det en befrielse att få en förklaring till varför hon är som hon är.

– Det var rätt skönt att komma fram till att alla inte tänker så skruvat som jag. När man inbillar sig saker som att ingen vill prata med en, ingen tycker om en. Det var befriande att inse att det här kan faktiskt vara i mitt huvud.

Jessica Almenäs har ofta känt av att hon inte riktigt passar in. Som yngre blev hon obekväm i olika sociala sammanhang och kände inte att hon bondade som de andra. Trots att hon var mingelproffs och hade en stor bekantskapskrets knöt hon aldrig starka band till gruppen. Medan de andra i gänget knöt an till varandra kände sig Jessica alltid lite fel. Även om alla gillade henne, tillhörde hon aldrig den innersta kretsen. Jessica släppte inte heller in någon i sitt innersta. Hon beskriver det som att hon var som en flyktig fjäril, som fladdrade från blomma till blomma.

Jessica tror att det är vanligt att känna sig svår och att ingen förstår en när man är ung. Men för henne hängde känslan kvar upp i vuxen ålder.

LÄS OCKSÅ: Malena Ernman om svåra familjekrisen: ”Vi mådde piss” 

Känner av saker som andra inte märker

Under många år gick Jessica upp i tv-jobbet. Hon var en typiskt ”duktig flicka”, kände sig självklar och upplevde hon att hon tillhörde den ”inre kretsen” på sin arbetsplats. Men allt det förändrades när hon blev utbränd 2015. Det var ett uppvaknande för Jessica, som lärde sig att aldrig lita på någon, slappna av eller känna sig trygg.

– Det här bottnar förmodligen i att jag är en HSP. Jag är oerhört känslig och blir fruktansvärt obekväm när det är dålig stämning eller energi i ett rum eller sällskap. När jag känner att någon inte tycker om mig eller beter sig märkligt.

Jessica har ofta tagit på sig rollen som stämningshöjare för att hon inte klarar av den dåliga stämningen. En stämning som andra inte ens märkt av.

– Ofta får jag höra att jag inbillar mig saker, precis som alla HSP. Och givetvis händer det att jag feltolkar. Ibland har ju signalerna som människor skickar ut ingenting med mig att göra, men jag tar åt mig ändå.

Jag blir lätt arg, men kan också börja gråta väldigt lätt och bli euforiskt glad. Det spretar åt alla håll.

Efter utmattningen har Jessica återigen landat i att hon inte passar in någonstans. 

– Jag känner mig lite som en udda fågel överallt. Som om jag får vara med, men ändå inte riktigt. För mig räcker det att släppa in en handfull människor i mitt innersta.

Att vara starkt känslostyrd kan vara oerhört jobbigt, tycker hon.

– Jag blir lätt arg, men kan också börja gråta väldigt lätt och bli euforiskt glad. Det spretar åt alla håll. Jag är kanske inte så enkel att leva med alltid kanske.

Är du inte lite hård mot dig själv?

Jessica skrattar.

– Jo. Eller så är det självinsikt. Jag kan ju tröttna på mig själv ibland. Det är så mycket upp och ner och känslor åt alla håll. Men nu har jag hittat en kille som står ut, så det är ju bra.

Drabbades av utmattning

Jessica och sambon Patrik Fahlgren kompletterar varandra. När Jessica är utagerande, spontan och drar i gång grejer, är Patrik den som bromsar, är lösningsorienterad och ser till att ta hand om problem. När Jessica har svårt att tänka logiskt hjälper Patrik henne att navigera.

– Plus att han är så snäll. Han brukar säga att det är en sådan tråkig egenskap, men det är den absolut bästa egenskapen en partner kan ha.

Att komma tillbaka från utmattningsdepressionen har tagit Jessica flera år. Via TV4:s företagshälsovård fick hon hjälp att gå till en psykolog, som hjälpte henne att hitta strategier för hur hon skulle klara av dagarna. Ta hand om barnen, laga mat och städa. Hon gick också i stressterapi, där hon fick jobba med andningsövningar och olika tankeverktyg. Det har hjälpt henne mycket.

I dag försöker hon att inte falla tillbaka i gamla beteendemönster och kasta sig in i en massa roliga projekt.

– Hoppsan, då är man plötsligt där igen. Jag måste hela tiden trycka på stoppknappen, men min man är väldigt bra på att hjälpa mig med det. Man får ju en hjärnskada när man drabbas av utmattning och den blir man aldrig riktigt frisk från tyvärr.

Svårt att hantera stress

I dag har Jessica svårt att hantera stress. Hon klarar inte av att jobba på samma sätt som tidigare och har blivit glömsk. Hälsar hon på folk i ett rum, kommer hon inte ihåg att de träffats dagen därpå.

– Folkskyggheten hänger också kvar. Jag har svårt i stora sammanhang och tycker det är ganska jobbigt att träffa folk. Jag blir väldigt trött av det. Däremot har jag inga problem med att mina vänner kommer hem till mig, när jag i pyjamas. Det är det där när man ska göra sig till, vara fin, se och bli sedd. Det där ytliga med kindpussar och sådant. Det är lite obehagligt.

På jobbet däremot har Jessica inga problem. Att träffa gäster i tv-rutan går bra, även om hon blir trött i huvudet efteråt. Jessica tror aldrig att hon kommer bli samma person igen – och är inte ens säker på att hon vill det.

– Jag levde ett liv där jag jagade saker hela tiden. Nya jobb och att klättra i karriären. Det fanns hela tiden en känsla av att jag skulle vara överallt och inte fick missa något.

Får mycket stöd av pojkvännen Patrik

I dag är Jessica nöjd med hur hon har det.

– Det får jättegärna lunka på som det gör. Jag strävar inte längre efter något annat. Inte heller har jag kvar den där prestationsångesten, som jag hade när jag gjorde mina program.

Då tvingade hon sig själv till att hela tiden göra sitt absolut bästa. I dag ser hon det enbart som ett jobb. Det blir som det blir.

Förutom att hon har dragit ned på att gå på events, träffar hon inte längre kompisarna lika mycket som förr.

– Jag orkar inte riktigt, så mitt sociala liv är inte superaktivt. Det är tur att jag har Patrik. Han drar med mig en del och ser till att vi bokar upp middagar och träffar folk.

Nyligen hade paret en barnfri helg. Det var första gången sedan sonen Sam föddes sommaren 2017. När Patrik skulle spela en handbollsmatch i Tyskland följde Jessica med.

– Det var så härligt att bara vara två vuxna människor. Det kändes ungefär som när vi träffades och jag hälsade på honom i Tyskland. Det var som att komma tillbaka till det gamla livet. Inte behöva tänka på vems tur det är att byta blöja, inte behöva röja där hemma. Vi satt uppe till fyra på nätterna. Det var jättekul!