Fobier definieras som ”en intensiv, irrationell rädsla för bestämda företeelser”.
1 av 2: Fobier definieras som ”en intensiv, irrationell rädsla för bestämda företeelser”. Foto: Shutterstock
Jonas Evander, legitimerad psykolog med KBT-inriktning.
2 av 2: Jonas Evander, legitimerad psykolog med KBT-inriktning. Foto: Bildio.se

Psykologen: Så vet du om din rädsla är en fobi

En fobi kan vara extremt begränsande. För vissa blir det till och med svårt att leva ett normalt liv.

Populärvetenskapligt kan man dela in fobier i tre olika kategorier: agorafobi, social ångest och specifik fobi.

Därefter finns det en myriad av underkategorier.

Fobier definieras i Nationalencyklopedin som ”en intensiv, irrationell rädsla för bestämda företeelser”.

Med irrationell menar man att den extrema rädslan är överdriven i förhållande till objektets faktiska hot. En orm kan visserligen vara farlig, men om du inte ens vågar gå i skogen när det är sommar har rädslan sannolikt antagit för stora proportioner.

Enligt fobiexperten Jonas Evander förstår personer med fobier själva att deras rädsla är orimlig, men har svårt tt göra något åt det.

Vad är skillnaden mellan en vanlig rädsla och en fobi?

– Att fobin det utgör en begränsning i livet. Det är ju en subjektiv bedömning och det är den drabbade själv som avgör, säger Evander som jobbar som legitimerad psykolog på Afobia.

När man pratar om fobier handlar det oftast om specifik fobi, men det kan även delas in i tre områden där social ångest och agorafobi ingår. Samtliga är emellertid vitt skilda ångestsyndrom (ett samlingsnamn för flera olika diagnoser där din ångest är ovanligt intensiv, långvarig och begränsande).

Nedan förklarar vi närmare.

SPECIFIK FOBI

Foto: Shutterstock

Om du är livrädd för exempelvis spindlar, höjder eller att flyga lider du antagligen av en specifik fobi. Enligt Jonas Evander är specifika fobier det vanligaste ångestsyndromet som finns i befolkningen. Siffrorna skiljer sig beroende på källa, men ligger någonstans mellan 7 och 15 procent.

När någon som lider av en fobi utsätts för sin rädsla reagerar personen vanligen mycket starkt och kroppens flykt- och kamprespons kickar in. Det är mycket vanligt att lida av katastroftankar som är knutna till fobin.

– Du kan vara rädd för att bli biten av en hund, för att planet ska krascha eller att en spindel ska krypa in i ditt öra och lägga ägg. Du som är drabbad av en fobi förstår att dessa tankar inte stämmer, men kan inte hjälpa att reagera som om de vore sanna.

Vanliga symtom

När du hamnar i en situation där du möter din rädsla kickar kroppens flykt- och kamprespons i gång. Kroppen får ett starkt ångestpåslag vilket kan leda till:

Panikångest

Hjärtklappning

Andnöd

Muntorrhet

Illamående

Yrsel

Svettningar

Darrningar och svaghet i muskler

Kroppens reaktion är inget unikt för just specifika fobier utan återfinns även inom flera andra ångestsyndrom. Det finns emellertid vissa undantag.

– Vid blodfobi, sprutfobi och tandvårdsrädsla finns det ett annat fysiologiskt mönster där upp 75 procent svimmar, säger Jonas Evander.

– Kamp- och flyktresponsen sätter i gång vilket följs av ett blodtrycksfall. Det är unikt för de fobierna och inget man vanligen ser vid andra fobier eller ångestsyndrom.

Enligt Evander kan det räcka med att någon pratar om en spruta eller blod för att blodtrycksfallet ska komma.

Emetofobi (kräkfobi) och trypofobi (fobi för hål)

Vanligen delar man in specifika fobier i fyra olika kategorier: Djurfobi, naturlig miljö, platsbundenhet, samt sprut- och blodfobi. Ganska många hamnar emellertid i ”övrigt”-mappen eftersom de inte passar in någonstans. 

Två exempel är emetofobi (kräkrädsla) och eventuellt trypofobi (hålrädsla).

Den sistnämnda är inte kliniskt erkänd som en faktisk fobi och inte särskilt välstuderad. Med trypofobi menas ett sorts instinktivt obehag inför hål och utbuktningar, framför allt i oregelbundna mönster. Forskare spekulerar i att det kan handla om en medfödd rädsla för att mönstret ska uppträda på den egna huden – antingen till följd av sjukdom eller infektion eller på grund av parasiter och insekter.

TRYCK HÄR FÖR EN BILD (PÅ EGEN RISK)

Lista: Vanliga och ovanliga specifika fobier

Det är viktigt att komma ihåg att man sällan använder de latinska namnen (med det grekiska tillägget ”fobi”) rent kliniskt. Det är mer av en populärvetenskaplig benämning. Klaustrofobi är emellertid ett av få undantag.

Här är en lista över några specifika fobier:

Araknofobi - Spindelfobi

Herpetofobi - Ormfobi

Kynofobi - Hundfobi

Ornitofobi - Fågelfobi

Akrofobi - Höjdskräck

Spheksofobi - Getingfobi

Talassofobi - Rädslan för djupt vatten

Skotofobi/Nyktofobi/Achluofobi - Mörkerrädsla

Aerofobi - Flygrädsla

Hematofobi/Hemofobi - Blodfobi

Aichmofobi - Sprutfobi

Klaustrofobi - Rädslan för trånga utrymmen, att sitta fast eller kvävas

Brontofobi - Rädsla för stormar, åska och blixtar

Trypofobi - Rädslan för symmetriska hål och utbuktningar

 

Det finns också en stor mängd benämningar som pekas ut som fobier, men som inte förekommer i forskningen.

Däribland:

Autofobi - Rädslan för ensamhet

Catoptrofobi - Rädslan för speglar och att se sin egen spegelbild

Coulrofobi - Clownskräck

Fobofobi - Rädslan för fobier eller för att bli rädd

Tafofobi - Rädslan för att bli levande begravd

– Vissa drabbade beskriver det mer som en rädsla, andra drabbade beskriver det mer som en äckelkänsla. Vissa beskriver det som båda. Äckelkänslorna är ofta mer markanta än många andra specifika fobier, säger Evander.

Emetofobi, rädslan för att kräkas eller att andra ska kräkas, skiljer sig också lite från mängden. Vid specifika fobier mår uppåt 90 procent bättre efter behandling, men vid emetofobi är den siffran lägre. Viss forskning tyder på att den skulle kunna vara så låg som 50 procent.

– Det blir ofta mer krävande behandlingar vid emetofoi. Det är starkare ångestpåslag , starkar äckelkänslor och fler skyddsbeteenden.

LÄS MER OM SPECIFIKA FOBIER HÄR 

SOCIAL ÅNGEST (TIDIGARE SOCIAL FOBI)

Foto: Shutterstock

Känner du stark ångest i sociala sammanhang? Är du orolig för andra människors uppmärksamhet eller att bli granskad, dömd och bortgjord av andra? Då kan det handla om social ångest, eller social fobi som det tidigare kallades.

Besvären börjar ofta tidigt i livet och utan behandling kan besvären bli kroniska och väldigt begränsande. Många sociala tillställningar genomförs under stark ångest eller så undviks de helt och hållet.

Fobin går att dela upp i två delar: 

Du kan ha en mer specifik social fobi, som att tala inför en grupp, eller en mer generell form där skräcken uppstår vid många eller alla sociala situationer.

Vanliga symtom

Grunden i fobin är rädslan för att granskas och värderas negativt av andra. Skräckscenariot är att känna sig misslyckad och förödmjukad. Det finns också en rädsla för att ångesten ska synas utåt, exempelvis att det ska bli tydligt att du rodnar eller darrar på händerna. Många viker undan blicken och har svårt med ögonkontakt.

Du kan också drabbas av:

Hjärtklappning

Muntorrhet

Klump i magen eller halsen

Svaghet i muskler

Svettningar

Yrsel och svimningskänsla.

Många med social ångest lider också av förväntansångest. De kan gå och oroa sig för en fest som inträffar först om flera veckors tid. Det är också vanligt att älta sociala situationer i efterhand. Ofta med fokus på vad du sagt och gjort som kan uppfattas negativt av andra.

Det är alltså inte bara under den sociala situationen som obehaget kan bubbla upp.

Vanligt med säkerhetsbeteenden

Det är vanligt att utveckla så kallade säkerhetsbeteenden när du lider av social ångest. Att helt undvika sociala tillställningar är förstås en ”lösning”, men när det inte är möjligt tar många till små knep som gör att de känner sig trygga.

Det kan handla om att alltid hålla kaffekoppen med två händer för att man inte ska råka spilla om man darrar. Eller att man tar på sig flera lager kläder vid en presentation för att inte svetten ska synas. Andra kanske alltid håller med i en diskussion i stället för att uttrycka sin egen åsikt.

Problemet med säkerhetsbeteenden är att det riskerar att att bli normaliserat och i förlängningen förstärka besvären. Då kan du inte heller motbevisa om du hade blivit dömd av andra om du inte använt dig av ett säkerhetsbeteende.

Ett undvikande beteende kan också leda till att du isolerar dig själv. I stunden kan det kännas skönt att slippa obehaget men i längden kan det bidra till förvärrad ångest.

LÄS MER OM SOCIAL ÅNGEST HÄR 

AGORAFOBI

Foto: Shutterstock

Agorafobi har genom åren kallats för torgskräck i folkmun. En vanlig missuppfattning är att rädslan bara kretsar kring öppna eller offentliga platser, men besvären är mycket bredare.

Kort förklarat kan agorafobi beskrivas så här: Rädslan för att hamna i en situation där du inte kan fly eller få hjälp om du drabbas av en panikattack eller andra panikartade eller genanta symtom. Konsekvensen blir att du undviker det som skrämmer dig. För vissa kan det handla om specifika situationer, som att åka buss eller stå i kö. I extrema fall kan den drabbade inte ens lämna sitt hus på egen hand.

Vanliga symtom

Agorafobi handlar mer om ångest och rädsla inför att drabbas av vissa symtom än symtomen i sig själva. I synnerhet när det kommer till vissa platser eller situationer.

I den senaste utgåvan av DSM, en manual som används vid diagnos av olika mentala åkommor, lyder definitionen så här:

”Du upplever en stark rädsla eller ångest inför två (eller fler) av följande fem situationer:”

Färdas med offentliga transportmedel

Befinna dig på öppna platser

Befinna dig inom slutna platser

Stå i kö eller befinna dig i en folksamling

Vara utanför ditt hem ensam

Den drabbade undviker helst situationer som skapar rädsla eller genomlider dem med avsevärt ångestpåslag – vilket kan begränsa livet avsevärt.

Med eller utan paniksyndrom

Agorafobi har tidigare varit en del i diagnosen paniksyndrom, snarare än att vara en helt egen diagnos. Då pratade man om paniksyndrom med eller utan agorafobi.

Numera gör man emellertid skillnad på de två, även om många med paniksyndrom också lider av agorafobi.

Med paniksyndrom menas återkommande panikångestattacker där rädslan för att drabbas av nya attacker utgör en begränsning i livet.

Om du lider av agorafobi och utsätts för en situation som skrämmer dig kan du drabbas av liknande symtom som vid en panikångestattack. Exempelvis hjärtklappning, svettningar, tryck över bröstet, illamående, overklighetskänslor och yrsel. Du kan också vara rädd för att uppleva genanta symtom som inkontinens eller att ramla.

LÄS MER OM AGORAFOBI HÄR

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

ToppHälsa – 100 % pepp & inspiration! Se erbjudande