Vanliga tecken på att du lider av agorafobi

Agorafobi kan leda till stora besvär för den drabbade.

Foto: Shutterstock

Agorafobi kan leda till stora besvär för den drabbade.

Agorafobi, eller torgskräck som det kallats i folkmun, kan vara oerhört begränsande.

I extrema fall vågar den drabbade inte ens lämna sitt eget hem.

Här förklarar experten vad det egentligen innebär att ha agorafobi och hur du får hjälp.

Andra har också läst

Trots att agorafobi är ett relativt välkänt råder det fortfarande stor förvirring hos allmänheten kring vad det egentligen innebär.

Till att börja med tror många att det enkom handlar om en rädsla för öppna eller offentliga platser. I själva verket är det långt mer komplext vilket gör öknamnet torgskräck missvisande.

För det andra har det inte alltid setts som en egen diagnos utan snarare som ett sorts bihang till en annan diagnos, paniksyndrom.

– Agorafobi har setts som ketchupen på korven, inte en egen maträtt, säger Jonas Evander, legitimerad psykolog med kbt-inriktning på Afobia, till Hälsoliv.

LÄS OCKSÅ: Jonas, 31, var livrädd för mörkret: Så botade han sin fobi

Vad är agorafobi?

En del i problemet kan ligga i själva namnet. Agorafobi har som sagt kallats för torgskräck i folkmun. Det är inte särskilt konstigt eftersom ”agora” syftar till ett sorts torg i antikens Grekland. Men det är inte specifikt för att platsen är öppen eller offentlig som är problemet. Agorafobi handlar om rädslan för situationer där du antingen har svårt att få hjälp eller att fly om det värsta inträffar.

Med det ”värsta” kan man exempelvis mena en panikattack, men det kan också handla om andra panikartade eller genanta symtom. Du kan till exempel undvika att åka buss eftersom du är rädd att inte kunna fly om du börjar må illa, drabbas av yrsel eller inkontinens.

– Hos äldre kan det vara att ramla. Det behöver alltså inte vara panik, säger Evander.

Situationer som kan skrämma någon med agorafobi är bland annat:

Färdas med allmänna kommunikationsmedel (buss, bil, tåg, fartyg flygplan)

Vistas på öppna platser (parkeringsplatser, marknader, broar)

Vistas inom slutna platser (affärer, teatrar, biografer, hissar)

Stå i kö eller befinna sig i en folksamling

Vara utanför hemmet på egen hand

För att slippa rädslan börjar du undvika det som skrämmer dig vilket riskerar att begränsa ditt liv.

LÄS OCKSÅ: Psykologen: Så vet du om din rädsla är en fobi

Med eller utan paniksyndrom

Med det sagt finns fortfarande en stark koppling till just paniksyndrom. Samsjukligheten är nämligen stor.

Så vad är då paniksyndrom? Enkelt förklarat innebär det att en person drabbas av återkommande panikattacker. Du har alltså inte paniksyndrom bara för att du har drabbats av en panikångestattack.

– Det innebär också att det finns en oro för att du ska få fler panikattacker och att du ändrar ditt beteende och kanske undviker saker som riskerar att sätta i gång en, säger Evander.

Tidigare har man pratat om paniksyndrom med och utan agorafobi men i de senaste upplagorna av DSM och ICD, som klassificerar psykiska sjukdomar, är de alltså separerade. 

Det kan emellertid ta tid innan den nya kunskapen når ut till allmänheten.

Vad är ICD och DSM?

ICD och DSM är två olika typer av diagnosmanualer som bland annat används för att diagnosticera psykiska sjukdomar.

DSM (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) ges ut av American Psychiatric Association (APA) och används över hela världen.

ICD (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems) är WHO:s klassificeringssystem.

Båda två används i Sverige men enligt Socialstyrelsen ska alla diagnoser kodas enligt ICD-systemet.

De senaste utgåvorna, DSM-5 och ICD-10, skiljer sig emellertid på flera punkter. Den luckan kommer bryggas något när ICD-11 träder i kraft runt år 2022.

Vem får agorafobi och varför?

Foto: Shutterstock

Vissa utvecklar som sagt diagnosen som en konsekvens av paniksyndrom. Om du exempelvis drabbas av en panikattack på bussen hem från jobbet riskerar du att börja förknippa bussar med panik och gör allt för att undvika samma situation igen. Skräcken tenderar också att eskalera och sprida sig till andra situationer.

Jonas Evander vill emellertid lägga in en liten brasklapp. 

Agorafobi är ett forskningsfält i utveckling och definitionen har förändrats genom åren. Det bör tas i beaktning när vi värderar både ny och äldre information.

Med brasklappen i åtanke är det vanligt att utveckla agorafobi i de tidiga tonåren eller som ung vuxen.

– Agorafobi uppkommer oftast oftast innan 35, säger Evander.

Kvinnor är överrepresenterade när det kommer till alla ångestsyndrom och det gäller även agorafobi.

Det tycks också finnas en viss ärftlighet. Man pratar ofta om en sorts ”medfödd sårbarhet” när det gäller flera andra ångestsyndrom.

– Agorafobi är vanligare i familjer där det finns en nära släkting med panikångest eller agorafobi, men det är en av flera faktorer som kan bidra till att rädslan utvecklas.

Närstående kan hålla problemet vid liv

Foto: Bildio.se

Jonas Evander, legitimerad psykolog med kbt-inriktning.

En komponent i agorafobi är rädslan för att råka ut för genanta symtom inför andra personer. Samtidigt kan drabbade ha så kallade ”säkra personer” som de känner sig trygga med.

Exempel: Du är livrädd för att drabbas av panik på bussen framför andra vilt främmande människor, men när din säkra person är med är du inte alls lika rädd för att det ska inträffa. En säker person kan bistå med potentiell hjälp om det händer något.

– Någon som exempelvis inte skulle klara av att vara på Mall of Scandinavia ensam kan fixa det med relativt lite obehag med en följeslagare, säger Evander.

Problemet är att det riskerar att hålla problemet vid liv. Inom KBT pratar man ofta om säkerhetsbeteenden som syftar till att skydda den drabbade från fara.

– Man känner sig trygg i stunden och håller agorafobin vid liv över tid.

Rädslan för att göra bort sig inför andra finns även inom social ångest, men det finns en viktig skillnad mellan de två diagnoserna.

– Skiljelinjen är att agorafobi inte bara handlar om att bli generad medan det är en huvudingrediens i social ångest, det är äpplena i äppelpajen, säger Evander.

LÄS OCKSÅ: Så vet du om du lider av social ångest

Behandling av agorafobi

Socialstyrelsen rekommenderar psykoterapi vid agorafobi, vanligen KBT med exponering. Då får du gradvis närma dig situationerna som skrämmer dig samtidigt som dina tankar och säkerhetsbeteenden analyseras.

– Du kanske är rädd för att gå fram till kassan i mataffären eftersom du kommer börja skaka och då tittar folk på dig och tycker du är konstig. Eller så tror du att du ska svimma när du kör bil vilket orsakar en trafikolycka, säger Evander.

Det handlar om att prova sig fram sakta men säkert, med stöd av psykologen. Allt föregås av en ordentlig kartläggning av dig och dina beteenden. 

Att leva med en fobi kan nämligen vara extremt begränsande och leda till isolation. Många vågar inte prata om sina problem och depressioner och en dålig självkänsla är inte uteslutet.

– Det kan finnas skam i att inte kunna göra saker som ligger i linje med hur vi fungerar annars. Du är kanske en jätteduktig journalist men kan samtidigt inte gå till mataffären, det går inte ihop med din person, säger Evander.

LÄS OCKSÅ: Traumat i barndomen låg bakom Cecilias fobi

Funkar läkemedel?

Vid specifika fobier, som tandvårdsskräck eller spindelfobi, är KBT med exponering starkt rekommenderat och det saknas stöd för att läkemedel har någon effekt.

Behandlingen av agorafobi ser emellertid annorlunda ut. 

Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) ger kombinationen av terapi och antidepressiva läkemedel bättre resultat än behandlingarna var för sig. Effekten av psykoterapi ses även som mer bestående än effekten av läkemedel.

SBU skriver vidare att psykoterapi kan lindra symtom vid lindrig till måttlig agorafobi men det vetenskapliga stödet vid svår agorafobi är inte lika starkt.

Det är emellertid viktigt att komma ihåg att de flesta inte har svår agorafobi, det är vanligare med lindrig eller måttlig. Däremot kan besvären upplevas som väldigt problematiska oavsett svårighetsgrad.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här