Dystymi är inte lika intensiv som en vanlig depression, men är kronisk.
1 av 2: Dystymi är inte lika intensiv som en vanlig depression, men är kronisk. Foto: Shutterstock
Hur många som lider av dystymi är oklart
2 av 2: Hur många som lider av dystymi är oklart Foto: Shutterstock

Dystymi: 9 tecken på att du lider av depressionen

Håglös, trött och dålig självkänsla?

Då kan du lida av dystymi – en mild men kronisk form av depression.

– Anledningen till att den uppstår är att man formas av att kanske ha fått mycket negativ kritik och lite stöd i sitt liv, säger psykologen Tanya Korenivskaia.

Dystymi kan beskrivas som en mild men kronisk form av depression som ska ha pågått i mer än två år. Den som har sjukdomen har symtom som överensstämmer med egentlig depression, men de är ofta mindre påtagliga. Tanya Korenivskaia, psykolog på Ahum, beskriver tillståndet som något så sammanflätat med personen att det skulle kunna vara ett personlighetsdrag:

– Dystymi är en låggradig men kronisk depression. Den är svårare än nedstämdhet men lättare än egentlig depression. Man har mycket negativa tankar som färgar hela världen i gråtoner. Det är en grundstämning, det är nästan ett personlighetsdrag. För en dystymiker är det november året runt, säger hon.

Nio tecken på dystymi

Diagnoskriterierna för dystymi innebär, enligt Internetmedicin.se, att man under minst två år upplevt minst tre av följande symtom:

Minskad energi eller aktivitet.

• Sömnproblem.

• Minskat självförtroende och självkänsla eller känslor av otillräcklighet.

• Koncentrationssvårigheter.

• Gråtmildhet.

• Minskat intresse eller glädje av aktiviteter och sådant som vanligen gör en glad.

• Känsla av hopplöshet eller uppgivenhet.

• En upplevelse av att inte vara förmögen att hantera vardagen – exempelvis vanliga sysslor och situationer.

• Pessimistisk syn på tillvaron, framtiden eller grubblande kring tidigare händelser.

Dubbel depression: När man har dystymi och blir deprimerad

Hur många som lider av dystymi är oklart, eftersom symtomen är så låggradiga och många gånger sammanflätade med ens personlighet kan det finnas många som inte söker hjälp. Samtidigt är det en allvarlig sjukdom, menar Tanya Korenivskaia.

Depressioner

När man talar om depressioner brukar man prata om:

Egentlig depression: Den vanligaste formen och klassificeras som lätt, måttlig och svår. 

Dystymi: Kallas för sjukligt svårmod och har mildare symtom än egentlig depression, samtidigt som den är kronisk.

Årstidsbunden depression: Depression som hänger ihop med en specifik årstid, vanligen höst och vinter.

Förlossningsdepression: Depression som drabbas en del efter förlossningen.

Utmattningsdepression: En del med utmattningssyndrom drabbas av depression, som ofta karakteriseras av trötthet, nedstämdhet och ångest.

Bipolär sjukdom: En sjukdom som innebär att ha både depressiva och maniska episoder.

– Om man tittar på de som begår suicid eller är deprimerade så är en stor del av dem dystymiker, säger hon.

Som dystymiker är man inte immun mot andra depressionssjukdomar, och det är inte ovanligt att drabbas av dubbel depression när man har dystymi. 

– Det är inte ovanligt att få en reaktiv depression. Det innebär att stressnivåerna ökar påtagligt på grund av de betydelsefulla förlusterna. När dystymi kompletteras med reaktiv depression övergår det gråa måendet i det miserabla, säger Tanya.

Hon menar att det är en stor riskfaktor när det kommer till självmord – det finns ingen ljusning, enligt den drabbade.

LÄS OCKSÅ: 9 typer av ångestsyndrom och hur du lindrar

Dystymi utvecklas tidigt i livet

Dystymi utvecklas ofta redan i barndom och tonår och har en tendens att bli värre med tiden, eftersom sjukdomen påverkar personlighetsutvecklingen. Den som har dystymi kan tro att livet helt enkelt inte kan bli bättre, eftersom de helt enkelt har ett utvecklat negativt synsätt på omvärlden.

Det finns ingen känd orsak till varför vissa utvecklar dystymi, men sannolikt handlar det om medfödd sårbarhet i kombination med uppväxtfaktorer. Det verkar också som att dystymiker kan ha en pessimistisk läggning eller negativ syn på omvärlden i grunden.

– Anledningen till att den uppstår är att man formas av att kanske ha fått mycket negativ kritik och lite stöd i sitt liv, säger Tanya Korenivskaia och beskriver hur exempelvis skolgången kan påverka:

– Om man i skolan inte hänger med i undervisningen så kanske man känner sig underlägsen under tio år. Det formar ens personlighet och gör att man är övertygad om att man inte duger till något alls.

LÄS OCKSÅ: Sandra fick PTSD: ”Vården trodde att jag var utbränd” 

Det kan också vara så att familjeförhållandena inte är bra. Det kan bero på att barnet lever i ett hem med missbruk eller våld, men ibland är det betydligt svårare att sätta fingret på vad det är som gör att barnet inte får det stöd som det behöver.

Sammanfattat: Att leva med dystymi

Dystymi är en låggradig men kronisk typ av depression, vilket innebär att den hållit i sig i minst två år.

Sjukdomen utvecklas tidigt och är lätt att förväxla med att man har en negativ eller svårmodig personlighet – därför är det inte alla som söker hjälp.

Faktorer som påverkar tros vara medföddhet men också hur familjeförhållanden och det sociala ser ut.

Dystymiker kan drabbas av andra depressioner (som egentlig depression eller förlossningsdepression), och har då något som kallas för dubbel depression.

Det går att behandla dystymi med SSRI-läkemedel och kognitiv beteendeterapi, KBT.

– Att lägga skuld på föräldrarna är fel. De flesta föräldrar gör sitt allra bästa, men det betyder inte att deras bästa räcker för barnen, säger Tanya.

Det kan vara svårt att märka på ett barn att det har dystymi, men enligt Tanya är det ett varningstecken när barn beter sig väldigt vuxet.

– Barn som tar hand om sina föräldrar och inte hinner vara bekymmerfria och älskade villkorslöst och även utåtagerande barn kan så småningom utveckla dystymi, om de inte får hjälp.

LÄS MER: 6 typer av depression – och hur du lindrar

Diagnos och behandling vid dystymi

Eftersom många med dystymi inte förstår att de har en sjukdom är det inte alla som söker hjälp, och eftersom symtomen kan vara låggradiga kan det även vara svårt att diagnosticera. 

Men det går att lindra dystymi. Den vanligaste behandlingen är samtalsterapi i kombination med läkemedelsbehandling med SSRI-preparat, som är ett slags antidepressiva. Vid lättare fall kan det hjälpa att prata med en kurator och i allvarligare fall rekommenderas kognitiv beteendeterapi, KBT, med psykolog. 

Behandlingstiden kan vara lång, eftersom man måste ”programmera om” sitt sätt att tänka, men det går säger Tanya Korenivskaia: 

– Det är inte omöjligt att bryta de negativa tankecirklarna och kunna se hur varje livshändelse är en lärdom, utvecklingsmöjlighet och upplevelse.

LÄS OCKSÅ: Självkritisk? Så tystar du din inre mobbare

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 5 nr av ToppHälsa + handkräm för 199 kr. Läs mer!