Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Hälsoliv i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Ny forskning visar att det gör stor nytta bara att lyckas dra ner på det skadliga bruket av exempelvis alkohol.
Ny forskning visar att det gör stor nytta bara att lyckas dra ner på det skadliga bruket av exempelvis alkohol.
Ny forskning visar att det gör stor nytta bara att lyckas dra ner på det skadliga bruket av exempelvis alkohol.
1 AV 2
Beroendeforskare Joar Guterstam ger svaren
2 AV 2
Ny forskning visar att det gör stor nytta bara att lyckas dra ner på det skadliga bruket av exempelvis alkohol.
Foto: Shutterstock

Nio myter om beroende – sant och falskt

Måste man nå botten innan man blir motiverad nog att lyckas bryta ett beroende?

– Nej, den förlegade uppfattningen lever kvar populärvetenskapligt, men det finns massor av evidens kring att många människor faktiskt förmår att avbryta nedförsbackar i tid, säger beroendeforskaren och läkaren Joar Guterstam.

Här avlivar han nio andra myter om det som förr kallades för missbruk och numera går under benämningen ”skadligt bruk” eller beroende.

Karin Sörbring

Som beroendeforskare förundras Joar Guterstam ofta över hur tvärsäkert en del uttrycker sig om alkohol- och drogproblem. 

– Det blir inte minst tydligt när man talar om orsaker till beroende, där missförstånd och halsbrytande förenklingar är vanligt förekommande, säger han. 

När man endast betonar en typ av orsak kan det finnas korn av sanning i det, men det blir en falsk helhetsbild. All seriös forskning om orsaker till beroende pekar på att många olika faktorer är inblandade. Det stämmer väl med Guterstams kliniska erfarenhet som överläkare på Beroendecentrum Stockholm: det finns många vägar både in i och ut ur ett beroende. 

Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium! Här hittar du allt vårt premiummaterial

Men visst finns det en del gemensamma nämnare hos många som utvecklar skadligt bruk. 

– Du måste förstås testa substansen för att kunna bli beroende av den. Många har också en familjemedlem med beroendesjukdom, har varit med om något slags trauma eller svåra livshändelser eller har andra psykiatriska problem som exempelvis ADHD, berättar Joar Guterstam. 

”Det är intressant att arbeta med grupper som annars är marginaliserade och det känns extra värdefullt när man kan göra en positiv skillnad för dem”, säger Joar Guterstam, beroendeforskare knuten till Karolinska institutet. Foto: Privat

Vanliga myter om beroende

Här slår Joar Guterstam hål på nio myter om beroende

1. ”Alkohol- och drogdebuten går nedåt i åldrarna”.

Nej, de som är unga i Sverige i dag använder generellt sett mindre alkohol och nikotin än vad tidigare generationer har gjort. Övrig droganvändning har inte ökat påtagligt och den genomsnittliga debutåldern har inte sjunkit. 

2. ”Beroende handlar egentligen om självmedicinering av mer grundläggande psykiatriska problem”.

Nej, detta förekommer förstås, men det förklarar långt ifrån allt. Sambanden mellan beroende och andra psykiatriska tillstånd är dessutom komplicerade. Det handlar inte alltid om ett enkelt orsakssamband där annan psykisk sjukdom är det ursprungliga problemet och beroendet är sekundärt.

All seriös forskning om orsaker till beroende pekar på att många olika faktorer är inblandade.
All seriös forskning om orsaker till beroende pekar på att många olika faktorer är inblandade.
All seriös forskning om orsaker till beroende pekar på att många olika faktorer är inblandade.
1 AV 3
All seriös forskning om orsaker till beroende pekar på att många olika faktorer är inblandade.
Foto: RUNGROJ YONGRIT / EPA TT NYHETSBYRÅN
2 AV 3
Foto: shutterstock
3 AV 3

3. ”De flesta som testar cannabis blir beroende”.

Nej, endast omkring 10 procent av de som prövar cannabis utvecklar ett beroende. För vissa substanser är siffrorna högre, för tobak exempelvis 30-50 procent och för heroin omkring 25 procent. De flesta som testar en drog utvecklar med andra ord inte ett problematiskt bruk. 

4. ”Allt som höjer dopaminnivåerna i hjärnan är beroendeframkallande”.

Nej, dopamin har en rad olika effekter i hjärnan och nivåerna varierar vad vi än gör. En del beteenden, som att äta sötsaker eller tita på porr, kan delvis aktivera samma system i hjärnan som droger, men det betyder inte att de är vad man inom sjukvården menar med beroendesjukdom.

Relationerna påverkas många gånger av beroendesjukdomen. Foto: ROBBAN ANDERSSON

5. ”Beroende beror nästan uteslutande på tidigare traumatiska livserfarenheter”. 

Nej, trauma framhävs ibland som en helt dominerande förklaring till såväl beroende som andra problem, men all forskning tyder på att det bara är en orsak bland många till att vissa utvecklar beroende och andra inte. 

6. ”Illegala droger är farligare än alkohol”.

Visst finns det vissa illegala droger som kan vara direkt livsfarliga, men de i Sverige lagliga drogerna alkohol och cigaretter tillhör de skadligaste ur ett medicinskt perspektiv. 

7. ”Summan av lasterna är konstant”.

Nej, forskning visar att den som lyckas minska användningen av en drog ofta når bättre resultat i att dra ner på skadligt bruk av andra substanser också. Problematiska beteenden hör många gånger ihop. Avstår du från alkohol är risken ofta mindre att du tar kokain, då det för många främst är under berusning som de också använder kokain. 

8. ”Att bli helt alkohol- och drogfri är målet för all behandling”.

Nej, målet för behandling bör formuleras tillsammans med patienten. Ny forskning visar också att det gör stor nytta bara att lyckas dra ner på det skadliga bruket av exempelvis alkohol. Färre glas vin i veckan skadar kroppen (och relationerna) mindre än vad fler gör. Och vissa klarar att hålla nivåerna nere under lång tid, även om många förespråkar att helt avstå för att få ännu fler hälsovinster.

Färre glas vin i veckan skadar kroppen (och relationerna) mindre än vad fler gör. Foto: Shutterstock

9. ”Att arbeta med beroende måste vara otacksamt eftersom det är så vanligt att man tar återfall”.

Nej, prognosen är bättre än vad många tror. Fem år efter behandling har fler än hälften inte längre något aktivt beroende. Numera sker nästan all behandling i öppenvård, för studier visar att det är minst lika effektivt som att åka på behandlingshem och det kan finnas fördelar med att vara kvar i den miljö man ska leva i sedan.

Källa: Joar Guterstam, överläkare på Beroendecentrum Stockholm och medicine doktor på Karolinska institutet.