Sandra fick PTSD: ”Vården trodde att jag var utbränd”

Med hjälp av traumabehandling blev Sandra, 33, till slut frisk från sin PTSD, och kunde återgå till studierna efter flera års sjukskrivning.

Foto: Cornelia Thomasson

Med hjälp av traumabehandling blev Sandra, 33, till slut frisk från sin PTSD, och kunde återgå till studierna efter flera års sjukskrivning.

Under flera år plågades Sandra, 33, av posttraumatiskt stressyndrom PTSD.

Hon kunde inte arbeta eller studera, sov max två timmar åt gången och led av stark ångest och flashbacks.

– Jag var livrädd för allt och alla, rädd för att bli jagad och behövde hela tiden ha koll på sådant som hände bakom mig.

Andra har också läst

När 33-åriga Sandra Levin bröt ihop 2014 trodde alla att det rörde sig om utmattning. Hon kombinerade studierna vid Uppsala universitet med mycket jobb och tog sedan en tid tillbaka ett stort ansvar för sin dåvarande sambos psykiska välbefinnande. 

Till en början kändes det som en rimlig förklaring, men snart började både Sandra och hennes mamma undra om det inte rörde sig om något annat.

– Jag och vården trodde från början att jag var utbränd, men det blev aldrig bättre, och symtomen började förvärras. Min mamma är psykolog och psykoterapeut och såg ändå ganska tidigt att det var något mer som var fel och tack vare henne förstod jag också, berättar Sandra. 

Misstanken, som först två år senare skulle bekräftas av vården, var att hon drabbats av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

– Jag vet exakt när jag drabbades. Jag och min dåvarande var tillsammans i tio år och de sista tre åren var svåra. I slutet var det en specifik händelse som gjorde att allt rasade, säger Sandra men vill inte vidare gå in på de exakta detaljerna.

Varför får man PTSD?

PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, är något man kan drabbas av efter att ha varit med om ett trauma. 

I populärkulturen dyker PTSD kanske främst upp i filmer och serier om krigsveteraner. Krigshändelser är en vanlig utlösare till PTSD, men det är inte det enda som kan trigga. Rån, misshandel, sexuella övergrepp, olyckor, naturkatastrofer och svåra upplevelser under intensivvård är exempel på andra trauman som kan utvecklas till PTSD.

Men alla som är med om en traumatisk händelse får inte PTSD. David Waskuri, psykolog och vd för Sveapsykologerna förklarar:

– Trauman är allvarliga, skrämmande händelser som exempelvis olyckor, krig och våld. De flesta människor klarar väldigt mycket, men om man har kombinationen personlighetsrelaterad sårbarhet, bristande socialt stöd och är med om något som upplevs mycket traumatiskt kan man utveckla syndromet, förklarar David Waskuri.

Foto: Privat

I Sverige är prevalensen av PTSD 5,6 procent, och dubbelt så vanligt hos kvinnor och utlandsfödda. 

En sårbarhet kan vara medfödd, men också ett resultat av den miljön man växt upp och lever i. Missbruk, familjehistorik med psykisk sjukdom och nedsatt intellektuell funktionsförmåga är några exempel på riskfaktorer. 

Ganska direkt efter ett trauma kan man uppleva PTSD-symtom, men det betyder inte att man fått det. För att det ska klassas som posttraumatiskt stressyndrom krävs det att symtomen håller i sig mer än en månad efter händelsen.

– Innan dess behandlar man det inte som PTSD, eftersom man inte vet om det är det. Så om du är med om en mycket jobbig händelse och upplever PTSD-liknande symtom efter två veckor är det inte säkert att det är PTSD. Då kallas det i stället för akut stressyndrom, säger David Waskuri.

LÄS OCKSÅ: Psykologen: 6 olika typer av ångest och hur du hanterar dem 

Svåra symtom efter traumat

Ett av de vanligaste symtomen på PTSD är flashbacks. Sandra beskriver hur minnesbilder av det som hänt henne kunde dyka upp från ingenstans. Dofter, eller inbillade dofter, påminde henne om den traumatiska händelsen. Ibland tyckte hon att hon såg saker från traumat i ögonvrån, fast att hon visste att det inte var så.

Symtom på PTSD – testa om det stämmer in på dig

• Flashbacks, det vill säga att man återupplever händelsen

• Mardrömmar och sömnsvårigheter

• Aktiv förträngning av minnen och känslor förknippade med händelsen

Fobiskt undvikande av situationer förknippade med händelsen

Ångest

• Irritation

Självskadebeteende

• Koncentrationssvårigheter.

Känner du igen dig i symtomen kan du ha PTSD. Hör av dig till vården för en utredning.

– När man har PTSD är det som att traumat återupprepas, nästan lika starkt som när det hände. Man fastnar i en loop som aldrig tar slut, säger hon.

Vi sitter på ett kafé i centrala Uppsala under intervjun. Sandra dricker grönt te ur en stor porslinskopp och är märkbart påverkad av att prata om det hon varit med om.

– Jag hade otrolig ångest, det var jättehemskt att ens gå utanför lägenheten. Jag var livrädd för allt och alla, rädd för att bli jagad och behövde hela tiden ha koll på sådant som hände bakom mig.

Hon tecknar mot väggen som soffan vi sitter är fäst i:

– Jag kunde inte gå på kafé om jag inte kunde ha ryggen mot en vägg och fri sikt åt alla håll. Folk omkring mig påpekade det, att jag aldrig kunde slappna av. Inte ens på natten.

I flera år sov hon inte en hel natt. Nätterna stördes av mardrömmar kopplade till händelsen.

– Jag vaknade mitt i natten sjöblöt av svett med jätteångest. Jag sov två timmar, det tog en timme att somna om och så började det om. Var jag inte utbränd innan blev jag det sen, för det var så utmattande.

Tog lång tid att få rätt behandling

Men trots att Sandra redan visste att hon hade PTSD upplevde hon inte att hon blev tagen på allvar. Från första vårdkontakten till att hon fick diagnos hann det gå mer än ett och ett halvt år, och två år innan hon fick påbörja KBT-behandling för PTSD.

– Det ska ligga på dem att nysta i det inte jag som ska diagnosticera mig själv och slåss för att få rätt behandling – men det var så det blev. Jag skrek och kämpade och skrek, men det var inte förrän jag var helt nedbruten som någon lyssnade.

Sandras samtalskontakt på vårdcentralen körde henne till en akutpsykiatrisk mottagning, där det snabbt konstaterades att det rörde sig om posttraumatiskt stressyndrom.

– Jag var ett solklart fall.

Det här var hösten 2015. Nu var nästa steg att få rätt behandling för att komma till rätta med problemen.

Hur behandlar man PTSD?

Det går att bli av med PTSD, med rätt behandling. De psykologiska behandlingar som Socialstyrelsen rekommenderar vid PTSD är traumafokuserad KBT och i vissa fall Eye movement desensitization and reprocessing, EMDR, som är en ögonrörelseterapi. Det går också att kombinera med läkemedelsbehandling mot depression.

– Det som är gemensamt för behandlingarna är att de går ut på att tvinga sig själv att minnas det som hänt, säger David Waskuri och tillägger:

– Personer som varit med om trauman kan också ha mycket känslor av skuld och skam samt negativa tankar om sig själva och omvärlden som de kan behöva prata om vilket också görs i behandlingen.

Vad är komplex PTSD?

Komplex PTSD är inte en egen diagnos, utan en term som används för att beskriva en typ at posttraumatisk stress där det är upprepade traumatiska händelser som ligger till grund för problemen, som ofta är mycket svåra.

Upprepade sexuella övergrepp, att växa upp i ett hem med våld, missbrukande föräldrar eller en relation som präglas av psykisk och fysisk misshandel tillsammans med bristande omsorg kan leda till den komplexa varianten, men också krigshändelser.

Det finns också fall där kortvariga trauman kan leda till komplex PTSD.

Utmärkande symtom är stora svårigheter med relationer, en genomgripande negativ självbild, svårigheter att reglera känslor.

Komplex PTSD behandlas på samma sätt som vanlig PTSD.

Källa: Psykologiguiden

Den KBT-form som används vid posttraumatiskt syndrom förkortas PE, vilket står för prolonged exposure. Behandlingen bygger på att exponera sig för det inträffade traumat, men också förstå mekanismerna bakom PTSD. Det vanligaste är att exponera för minnet genom att spela in sessioner där man får återberätta händelsen så detaljerat man kan, i present och jag-form. Mellan sessionerna lyssnar man på händelsen hemma. Andra exponeringsövningar kan vara att besöka platser man undviker på grund av traumat.

– Om du blev rånad i en park så ska du till exempel öva på att gå igenom den parken, förklarar David Waskuri men tillägger:

– Men det ska vara ofarliga situationer! Man ska till exempel inte gå igenom parken ensam nattetid och riskera att bli rånad igen.

Prognosen för de som genomgår behandling är god. 80-90 procent uppfyller inte längre diagnoskriterierna för PTSD efter KBT-behandlingen, och för EMDR är siffrorna ungefär de samma. Trots det är det många som avbryter behandlingen eftersom det blir för tufft.

– Det som vidmakthåller PTSD är att du tränger bort tankar, känslor och minnen. För att det ska kunna bearbetas och bli ett vanligt, mindre laddat minne så måste du exponera många gånger för händelsen, vilket är väldigt jobbigt eftersom man helst inte vill behöva gå igenom det, säger Waskuri.

LÄS OCKSÅ: Erica, 29, om sin OCD: ”Man är den vidrigaste människan i hela världen”

Rätt behandling gav ett snabbt tillfrisknande

– Den här behandlingen är otroligt tung och smärtsam, men det fantastiska är att det gick fort att få resultat, säger Sandra som remitterades till PE och började sin behandling i januari 2016.

– Jag har varit sugen på att ge upp, som när jag suttit hemma med panikångest och inte alls velat gå till psykologen och återuppleva traumat. Men för mig har det bara funnits en väg framåt. Jag ville tillbaka till mina studier och allt i mitt liv som jag tidigare brunnit för men inte kunde ägna mig åt längre. Jag saknade mitt gamla liv något otroligt.

I början av behandlingen gick Sandra till psykologen varje vecka, men i takt med att symtomen började avta blev besöken glesare. Efter två år fick hon göra ett nytt PTSD-test som visade att hon gått från att ha svår PTSD till att knappt uppfylla kriterierna för diagnosen längre.

Allt som allt var Sandra sjukskriven i fyra och ett halvt år. I dag försöker hon ta igen studierna, och är snart färdig civilingenjör i vattenteknik. Även om hon är glad över att kunna leva ett fungerande liv igen, känner hon sorg över att det tog så lång tid att få rätt vård.

– Man kan inte vara sjuk för att vara sjuk i dag, du måste vara frisk nog att slåss för dina rättigheter. Hade jag inte orkat tjafsa hade jag kanske inte fått min behandling. Vad händer då med alla människor som inte har någon som kan skjutsa upp dem till akutpsyk eller en mamma som är psykolog? Jag vågar inte tänka på alla våldsutsatta kvinnor som kanske inte ens vet att de har PTSD. Det är därför jag tycket det är viktigt att ställa upp och prata om, för fler människor måste få den här kunskapen.

LÄS MER: Astrid utsattes för sexuella övergrepp och fick PTSD

LÄS MER: Isabella Löwengrip: ”Varit så extremt rädd att berätta om detta” (PREMIUM)

LÄS MER: Kristine, 23, offrade allt – sen lämnade hon Jehovas vittnen (PREMIUM) 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här