Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Hälsoliv i ett bättre anpassat format?

Mobil Tablet Dator
Styrketräning har visat sig dämpa ångestsymtom. I alla fall om man ska tro en ny stor studie från Göteborgs universitet.
Styrketräning har visat sig dämpa ångestsymtom. I alla fall om man ska tro en ny stor studie från Göteborgs universitet.
Styrketräning har visat sig dämpa ångestsymtom. I alla fall om man ska tro en ny stor studie från Göteborgs universitet.
1 AV 2
Kändis-PT:ns bästa tips som faktiskt funkar för dig som är nybörjare
2 AV 2
Styrketräning har visat sig dämpa ångestsymtom. I alla fall om man ska tro en ny stor studie från Göteborgs universitet.
Foto: Shutterstock

Svenska forskare: Så kan du träna bort din ångest

Fysisk träning, oavsett intensitet, kan lindra din ångest. 

Det visar en ny svensk studie där forskare testat en tolvveckorsmodell för att se om patienter med ångestsyndrom mår bättre av att fysträna. 

– En effektiv behandling som oftare bör göras tillgänglig, konstaterar Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

Lider du av kronisk depression och ångest, eller känner du dig ofta nere? Då kan styrketräning hjälpa dig, enligt en ny studie från svenska forskare vid Göteborgs universitet.

Studien har beskrivits som en av de största på ämnet och är baserad på 286 patienter med ångestsyndrom, rekryterade från primärvården i Göteborg och norra Halland. Hälften av patienterna hade levt med ångest i minst tio år och 70% var kvinnor, enligt ett pressmeddelande från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. 

Annons: Läs mer om mode, skönhet och hälsa i magasinappen ARCY

Intensiv träning gav resultat

Deltagarna i studien blev lottade att gruppträna i antingen ett lugnare eller ett mer intensivt tempo. De flesta gick från hög ångestnivå vid start till låg ångestnivå efter tolv veckor. 

– Det fanns en signifikant intensitetstrend för förbättring, det vill säga ju högre träningsintensitet desto större förbättring i ångestsymtom, konstaterar Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin och studiens förstaförfattare i ett pressmeddelande.

Vad räknas som fysisk träning?

Rekommendationer för fysisk aktivitet för vuxna enligt Vårdgivarguiden:

 

• Pulshöjande (aerob) fysisk aktivitet – konditionshöjande aktiviteter

 

• Minst 150 minuter fysisk aktivitet i veckan på måttlig intensitetsnivå eller

 

• Minst 75 minuter fysisk träning per vecka på hög intensitetsnivå

 

• Fysisk aktivitet på olika intensitet kan kombineras för att komma upp i den rekommenderade nivån.

 

• Muskelstärkande fysisk aktivitet vid minst 2 tillfällen per vecka.

 

• Långvarigt stillasittande bör undvikas.

Personer äldre än 65 år rekommenderas även balansträning.

Mer kreativ och bättre koncentration

Hälsoliv har tidigare intervjuat Anders Hansen, överläkare och psykiatriker som har skrivit boken Hjärnstark. Han menar att vår hjärna mår extra bra av träning.

– När vi rör på oss slår hjärtat snabbare än när vi vilar och musklerna behöver då mer blod. Hjärnan får också mer blod, ungefär 20 procent. Det gör att hjärnan får mer syre och näring. Det är förmodligen anledningen till att den fungerar bättre på kort sikt; att man blir mer kreativ och får mer koncentration, sa han då till Hälsoliv.

Måttlig eller intensiv fysisk träning. Vad du än väljer kommer det dämpa symtom vid ångest, även när sjukdomen är kronisk. Foto: Shutterstock

 

Även studien från Göteborgs universitet tar upp tidigare forskning som stöd för sin studie. Dock har det, enligt forskarna, saknats en klar bild av hur personer med ångest påverkas av fysisk träning.

En effektiv behandling

Båda behandlingsgrupperna hade en timmes långa träningspass tre gånger i veckan under ledning av en fysioterapeut. 

Passet inleddes med en uppvärmning och fortsatte sedan med ett konditions- och styrkebaserat cirkelpass på 45 minuter. Träningspassen avslutades med att deltagarna varvade ner och stretchade.

Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin och studiens förstaförfattare i ett pressmeddelande.
Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin och studiens förstaförfattare i ett pressmeddelande.
Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin och studiens förstaförfattare i ett pressmeddelande.
Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare i allmänmedicin
Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare i allmänmedicin
Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare i allmänmedicin
1 AV 2
Malin Henriksson, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, specialistläkare i allmänmedicin och studiens förstaförfattare i ett pressmeddelande.
Foto: Johan Wingborg
2 AV 2
Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare i allmänmedicin
Foto: Johan Wingborg

Maria Åberg, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare i allmänmedicin, har lett studien. Hon menar att modellen med tolv veckors fysisk träning för att lindra ångest har varit produktiv.

– Läkare inom primärvården behöver behandlingar som är individualiserade, har få biverkningar och är lätta att ordinera. Modellen med tolv veckors fysisk träning, oavsett intensitet, är en effektiv behandling som oftare bör göras tillgänglig inom primärvården för personer med ångestproblem, säger hon.