Hur pratar man med ett barn som har klimatångest? Och kan man som förälder göra något för att lindra den? Det här säger psykologen.
Hur pratar man med ett barn som har klimatångest? Och kan man som förälder göra något för att lindra den? Det här säger psykologen. Foto: Shutterstock

Psykologens bästa tips för att hantera klimatångest

Många svenskar går runt med klimatångest. Inte så konstigt när det är en av vår tids största frågor.

Men hur gör man för att hantera sin egen eller sina barns ångest? 

Klimatpsykologen Kata Nylén ger råd.

Klimatångest är namnet på en av de stora rädslorna som präglar vår tid. Begreppet sammanfattar den oro och stress som många – vuxna men inte minst barn – går runt och känner inför klimatförändringarna.

– Klimatångest kan se olika ut hos olika personer: En del blir arga och frustrerade, andra ledsna och känner sorg och skam. Det är viktigt att skilja på klimatångest och annan ångest, säger psykologen Kata Nylén och fortsätter:

– Det här är inte ångest på det sättet att det är en psykiatrisk diagnos eller känslor som man inte borde känna. Klimatångesten är en insikt om hur stort och reellt klimathotet är mot mänskligheten, våra samhällen och vår överlevnad. Det enda sättet att minska den kollektiva klimatångesten är att planeten börjar må bättre.

Klimatpsykologen Kata Nylén ger råd om hur du hanterar din egen och dina barns klimatångest. Foto: Karin Boo / Pressbild

Kata Nylén är en av grundarna bakom Klimatpsykologerna, en grupp psykologer med inriktning på klimat och miljö. I sitt arbete möter hon ofta vuxna och barn med klimatångest. Här delar hon med sig av sina bästa råd för hur man tacklar ångesten.

Leva ett gott liv med ångesten

Går det att leva ett bra liv med insikten om att klimatet förändras på ett sätt som riskerar att få stora negativa följder för både en själv, ens barn och barnbarn? Medan många går ner sig i sin klimaträdsla menar Kata Nylén att det faktiskt går att inte bara lära sig att leva med ångesten, utan att till och med må riktigt bra.

– Man kan lära sig att hantera den och ha ett bra och fint liv ändå. Det finns en del forskning som visar att man kan uppskatta en högre grad av meningsfullhet om man har klimatångest. Generellt kan man säga att de som hittat ett sätt att hantera det upplever högre grad av livskvalitet än de som förnekar hotet och känslorna.

Kata förklarar att man kan dela in det i tre steg:

Det första steget är att tillåta sig själv att ha ångest, och att förstå att den är rimlig. 

Det andra steget är att finna hopp hos andra.

Det tredje steget är att agera.

– När man pratar om annan ångest handlar det mycket om att lära sig att fortsätta som vanligt trots de känslor man har och att träna sig i att inte lyssna på signalerna. Men när vi pratar om klimatångest är det motsatsen som gäller – du ska lyssna på signalerna och agera. Ju mer du agerar på rätt sätt desto högre grad av meningsfullhet kan du känna.

Fällor när du vill göra gott för klimatet

Men hur ska man som enskild individ egentligen orka med att göra saker för miljön? Och hur vet man ens att man gör rätt? Att göra klimatsmarta val är inte alltid lätt. För några år sedan var höjden av miljömedvetenhet att hamstra tygkassar i ekobomull och rata plastpåsarna i affären – men så kom en studie som visade att framställningen av dessa inte alltid är så klimatsmart. Och vad är egentligen mest miljövänligt – att ta färjan eller flyga till Gotland?

Det är lätt att bli modfälld. Kata menar att det så klart kan kännas bra att göra saker som att äta vegetariskt, sluta flyga och källsortera sina sopor, men det är inte där den stora förändringen ligger. 

– Många hamnar lite fel. De har klimatångest men tycker samtidigt att de gör allt de kan, och ändå blir inget bättre. Vi har blivit drillade i att det vi kan göra är att ändra våra konsumtionsbeteenden – att det är det som är att vara miljövänlig. Men det skapar också enormt mycket en känsla av att man inte kan påverka, säger hon.

LÄS OCKSÅ: 8 saker du kan göra för klimatet och din hälsa

Kata förklarar att det ofta kan kännas som att det man gör är för lite i relation till problemet, och att det faktiskt är en känsla man ska lyssna på. 

– Det betyder att det framför allt är andra saker som krävs. Det man behöver göra är att påverka politiker och beslutsfattare till att ta globala, lokala och nationella beslut som får människor att beter sig mer miljövänligt. Det handlar inte om att vi som individer inte ska vara miljövänliga, men vi behöver engagera oss tillsammans med andra. Vi är så himla skolade i att vara individualister, men det är när man går samman med andra som man har kraft att förändra. Det som är väldigt fiffigt är också att när man är tillsammans med andra som bryr sig om den frågan så känner man hopp, vilket är väldigt nödvändigt för att komma vidare med sin klimatångest. Hitta grupper och sammanhang där man är många som vill påverka

Med andra ord: Det är inte dåligt att välja tåg framför flyg eller att välja ekologiskt och närodlat i affären, men om man vill minska sin klimatångest är kollektivet en viktig del.

– Genom att agera kollektivt genom miljörörelser eller egna grupper så får man alla saker i ett: man får hopp och stöd, man agerar och man känner mening.

Så stöttar du ett barn med klimatångest

Hur gör man om man har ett barn som kommer hem från förskolan eller skolan och är ledsen och orolig över klimatförändringarna? Ska man släta över eller vara så ärlig som möjligt? Kata säger att ett problem som många barn med klimatångest upplever är att många vuxna inte agerar.

– Det är för att vuxna ofta är helt vilsna i hur de ska göra, fast att de tycker att miljön är viktig. Som vuxen kan man ibland behöva läsa på lite för att känna sig trygg: Hur reellt är hotet? Vad är det som är få farligt? Lite naturvetenskapliga grunder, eftersom det är väldigt komplext med hela miljöhotet. 

Hon tipsar om att läsa på hos Naturskyddsföreningen och WWF, som har lättillgänglig fakta om den globala uppvärmningen och ekosystem.

En del barn är känsligare än andra och kanske har annan ångestproblematik utöver klimatångest. Då kan ni behöva extra stöd, till exempel av BUP. Foto: Shutterstock

– När man har gjort det kan man i samtalet med barnet undersöka vad hen kan om klimatförändringar och se om man behöver fylla på för att barnet ska förstå. Det är viktigt att också berätta vad som behöver göras och att det finns en massa som man kan göra. Bekräfta barnet i hens känslor kring klimatförändringarna. Du kan till och med beskriva att du själv känner dig orolig eller frustrerad.  

Vilken nivå man ska lägga sig på när man pratar om det beror på hur gammalt barnet är men också hur känsligt det är. Man kan även behöva anpassar samtalet efter sin egen förmåga.

– Om man tycker att det är jättesvårt att prata om känslor och visa sårbarhet kanske det inte är det viktigaste, det relevanta är att man kan lyssna på sitt barn och i alla fall förmedla att man tycker att det är en viktig fråga.

LÄS OCKSÅ: Så påverkas vår hälsa av klimatförändringarna

Göra saker för klimatet som familj

Tillsammans med barnet kan man sedan lägga upp en plan för vad man ska göra för att minska klimatångesten. 

– Det är en chans för familjer att få högre grad av delaktighet och närvaro med sina barn – att göra saker tillsammans som alla tycker är meningsfullt. Man får en chans att engagera sig tillsammans med sina barn och hjälpa dem att faktiskt påverka saker, säger Kata Nylén.

Det kan vara att tillsammans gå med i en organisation som jobbar med miljöfrågor, att hjälpa hen att starta upp en klimatklubb i skolan eller en namninsamling om mer vegetarisk mat i skolan. Som tips på organisationer tar Kata upp Föräldravrålet och den globala klimatrörelsen Fridays for future, som grundats av Greta Thunberg.

Miljöorganisationer

Här kommer några exempel på miljörörelser och organisationer för både barn och vuxna.

Fridays for future: Global rörelse för barn och unga, grundad av Greta Thunberg. Anordnar skolstrejker för klimatet. 

Fältbiologerna: En anrik naturfrämjande förening för unga me miljöintresse.

PUSH Sverige: En ungdomsförening som verkar för en ekologiskt hållbar framtid, bland annat genom små lokala grupper.

Extinction Rebellion: Internationell rörelse som med hjälp av ”fredlig civil olydnad” för att påverka makthavare i miljöfrågor.

Naturskyddsföreningen: Har över hundra år på nacken och verkar för att Sverige ska möta FN:s mål för hållbar utveckling.

Greenpeace: Internationell miljöorganisation med stort fokus på att skydda våra hav och djurliv, men också på klimatförändringar. 

Föräldravrålet: En rörelse grundad av föräldrar för föräldrar och andra vuxna som vill se en hållbar framtid för kommande generationer. 

Fossil Free Sverige: En rörelse som genom små lokalgrupper riktat in sig på att stoppa fossilindustrin.

Klimataktion: Förening som bland annat kämpar för minskade utsläpp. 

– Man kan också titta på sina familjeutsläpp. Många barn mår också dåligt när de tvingas göra saker som släpper ut växthusgaser, som att tvingas ta bilen till stormarknaden, få nyproducerade julklappar, flyga på semestern. Det är viktigt att respektera barnets känslor, men man ska inte fastna i de små detaljerna, för det kommer inte hjälpa barnet på sikt. 

Det finns en risk att ett för stort fokus på småsaker skapar en ännu större ångest hos barnet:

– Det är viktigt att tänka på att barn har en tendens att ta väldigt mycket ansvar för sådant som de egentligen inte har något ansvar för. Om vi gör liknelsen med skilsmässobarn så tror de många gångar att det är deras fel och deras uppgift att ställa saker till rätta. I de fallen uppmanas föräldrar att varje dag berätta för barnet att skilsmässan inte har med barnet att göra och att båda föräldrarna älskar barnet. Gällande klimatförändringarna kan det vara bra att tänka på liknande sätt: var tydlig med att det inte är barnets fel, inte barnets ansvar men att man kan göra en massa saker tillsammans för att få till den nödvändiga förändring som krävs.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 5 nr av ToppHälsa + handkräm för 199 kr. Läs mer!