Att drabbas av vårdepression kan få stor negativ påverkan på det vardagliga livet.
Att drabbas av vårdepression kan få stor negativ påverkan på det vardagliga livet. Foto: Shutterstock

Psykologen: Så vänder du din vårdepression

Solen skiner, fåglarna kvittrar, blommorna börjar knoppa – och du känner dig mer nedstämd och orkeslös än någonsin.

Att drabbas av vårdepression är tyvärr inget ovanligt – men det går att hitta tillbaka till livsglädjen.

– Dra fördel av att det är just en återkommande årstidsbunden depression där du känner igen varningssignalerna, säger Agnes Mellstrand, legitimerad psykolog.

Här förklarar hon vikten av att agera vid första tecknet – och vad du kan göra för att inte hamna i mörkret igen.

Efter en kall och mörk vinter är våren äntligen här. För många innebär en ljusare och varmare årstid en nytändning – att man vaknar lite till liv igen. För andra innebär det raka motsatsen. 

– Om man jämför en årstidsbunden depression med en vanlig depression så är det som är utmärkande för den årstidsbundna att den kommer i stort sett samtidigt varje år, samma månad – lite som ett brev på posten. Antingen händer det på våren, eller på hösten/vintern säger Agnes Mellstrand.

Våren är inte efterlängtad av alla. För vissa kan de de starka skiftningarna i mörker och ljus leda till en vårdepression.
Våren är långt ifrån något positivt för alla. För många kan de de starka skiftningarna i mörker och ljus leda till en vårdepression.
1 AV 2
Våren är inte efterlängtad av alla. För vissa kan de de starka skiftningarna i mörker och ljus leda till en vårdepression.
Foto: Shutterstock
2 AV 2
Våren är långt ifrån något positivt för alla. För många kan de de starka skiftningarna i mörker och ljus leda till en vårdepression.
Foto: Shutterstock

Varför vissa personer drabbas är okänt men det tycks finnas en koppling till de starka skiftningarna i mörker och ljus.

Finns det vissa personer som rent egenskapsmässigt är mer benägna att drabbas av vårdepression är andra?

– Nej, det kan man inte säga. Det kan nog mer handla om att man har en biologisk sårbarhet. 

Agnes Mellstrand hänvisar till stress–sårbarhetsmodellen som innebär att människor har olika medfödda och förvärvade förutsättningar att klara av fysisk eller psykisk stress och som är avgörande för huruvida de utvecklar till exempel psykiatriska besvär som en följd av det.

– Sedan tror jag det här kan slå till hårdare om man samtidigt har en tuff situation i övrigt. Det som händer nu, först pandemin och sedan kriget i Ukraina, är något som verkligen kan förstärka känslorna hos de redan sårbara ännu mer.

– Jag har funderat kring om det går att avgöra vad som är vad för dem som är drabbade nu - om det är årstiden som leder till nedstämdheten eller att man reagerar adekvat på ett krig utifrån ett existentiellt perspektiv med mycket oro. 

Agnes Mellstrand vill dock starkt betona skillnaden mellan att vara lite deppig och nedstämd och att faktiskt vara deprimerad.

– Vi har ett problem med vårt vardagsspråk, och det gäller även hur vi använder begreppet ångest. Vi slänger med dessa ord alldeles för mycket på ett felaktigt sätt. Att känna sig nedstämd och deppig ibland är helt normalt, kanske särskilt nu med tanke på pandemin vi gått igenom och den adekvata oron kopplad till kriget i Ukraina. Men att gå in i en depression är något helt annat.

Nu ingår Hälsoliv i Expressen Premium! Här hittar du allt vårt premiummaterial

Symtomen på en vårdepression

Vilka är då symtomen för en årstidsbunden depression, en vårdepression? Enligt Agnes Mellstrand är de klassiska symtomen, förutom en mer långvarig nedstämdhet, att man tappar intresset för saker man tidigare tyckte var roliga och slutar göra dem. Det är inte heller ovanligt att man får svårt att koncentrera sig och känner sig extremt trött på ett oförklarligt sätt.

– Omgivningen kan i bland reagera på att man kanske inte är social på samma sätt. Det är sånt som märks utåt, att personen drar sig undan, säger hon.

Agnes Mellstrand, legitimerad psykolog. Foto: Björn Abelin

Just undvikandet av vänner och aktiviteter är det som blir själva problemet, det som befäster depressionens allvarlighetsgrad.

Agnes Mellstrand förklarar det som en spiral, depressionsspiralen. Om du är med om något som triggar i gång negativa tankarna så drar du dig lätt undan. Ju mer du drar dig undan och låter dina tankar och känslor påverka ditt beteende desto djupare blir depressionen och det blir allt svårare att ta sig upp igen.

– Så det gäller då att försöka bryta den här negativa spiralen.

Så bryter du den negativa spiralen vid en vårdepression

Hur lyckas man då med det?  Enligt Agnes Mellstrand kan man faktiskt dra fördel av att det är en årstidsbunden depression, något som är återkommande. Vanligtvis har man då lärt sig att känna igen varningssignalerna och kan ta tag i dem direkt när de dyker upp.

– Gör en kartläggning och tänk ”hur var det förra gången, hur såg det ut när jag ramlade ner i den här depressionen då? 

Att försöka göra det man vanligtvis tycker om att göra lite extra mycket, även om man inte har ork och lust, är ett sätt att mota depressionen. Samtidigt är det viktigt att inte prestera och forcera sig ut en depression.

– Den där prestationsinstinkten ska man se upp med. Ställ dig i stället frågan ”vad mår jag vanligtvis bra av att göra?” Är det ett zumba-pass så kör på det. Det viktiga är att inte vänta på lusten och orken utan bestäm dig bara för att göra det och gör det.

Att ha rutiner är även det viktigt för när man drabbas av en depression, årstidsbunden eller inte, är det lätt att man börjar släppa på dem. Du börjar sova dåligt, äta dåligt. När det gäller just kosten så har man kunnat se en tydlig skillnad mellan vårdepression och höstdepression. På hösten får man oftast mer aptit medan man på vården tappar aptiten.

Att våga prata med vänner eller anhöriga om hur man mår är oerhört viktigt för att ta sig ut en depression. Foto: Shutterstock

Att ha ett stöttande och hjälpande skyddsnät runtomkring sig och att man vågar prata med dem om hur man mår är också avgörande. En depression är inget man ska behöva gå igenom själv.

– Så när man märker att man är på väg in i det här mörkret, då har man sitt gäng som man kan aktivera. Se till att ha en handlingsplan med dem du litar på och aktivera den när det blir dags. 

Som anhörig ska man dock vara beredd på att det kanske kan ta lite tid innan man får respons från den drabbade. 

– Du kanske inte får ett ”ja, jag vill jättegärna ha hjälp” direkt, men fortsätt bara vara tydlig med att du finns där för att lyssna, stötta och hjälpa.

När ska man söka professionell hjälp?

– Jag skulle säga är funktionsnivån är avgörande för när man ska söka hjälp. När man märker att man faktiskt inte kan ta hand om sin vardag – inte sköta sitt arbete, sina studier, sina barn – då ska man söka hjälp. Om om du skulle ha tankar om att inte vilja leva, om depressionen är så allvarlig, då ska man definitivt söka hjälp. 

Mår du dåligt? Här kan du få hjälp

Är du närstående: Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. Bevara lugnet, men vidta åtgärder.

Prata och våga lyssna. Uttryck din oro och ställ frågor. Ge konkreta exempel på varför du tror att det finns en självmordsrisk. Visa empati och döm aldrig. Men vidhåll att alla har ett eget ansvar för sina handlingar.

En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring 112 eller åk till en akutmottagning. Om möjligt – lämna inte personen ensam.

Självmord är ofta impulshandlingar. Självmordsnära människor är ofta ambivalenta in i det sista. Det går att påverka dem. Betona att det går att få hjälp och att saker och ting kommer att bli bättre.

Ring alltid 112 om läget är akut.

BRIS vuxentelefon: 077-150 50 50.

BRIS – Barnens hjälptelefon Tel: 116 111.
www.bris.se

Självmordslinjen: 90 101, chatt.mind.se.

Jourhavande präst: Nås via 112.

Föräldratelefon: 020-85 20 00.

Jourhavande kompis: 020-22 24 44.

Spes (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu.

Telefonjouren: 020-18 18 00.

Jourhavande medmänniska:  08 – 702 16 80

 

Källor: mind.se och www.spesistockholm.se