1 av 2 Foto: Shutterstock
KBT, kognitiv beteendeterapi, är en vanlig och effektiv behandlingsform vid paniksyndrom. Men det finns alternativ.
2 av 2: KBT, kognitiv beteendeterapi, är en vanlig och effektiv behandlingsform vid paniksyndrom. Men det finns alternativ. Foto: Adobe Stock

Psykologen: Så får du hjälp med din panikångest

Om du lider av återkommande panikångest kan livet kännas fullständigt hopplöst.

Men hjälp finns att få. Här förklarar Martin Svensson, klinisk psykolog och legitimerad psykoterapeut, vilken behandling som finns att tillgå och vad du kan göra själv

– Det är bättre att söka hjälp än att vänta, det tenderar att bli värre om man väntar.

En panikattack är ofta djupt obehagligt för den som drabbas. Hjärtat bultar som om det är på väg ut ur bröstet, du får svårt att andas och huvudet snurrar.

Reaktionen är lyckligtvis övergående och inte farlig. För 2-3 procent av befolkningen kan det emellertid bli ett återkommande problem som kräver behandling.

Paniksyndrom är en diagnos som faller under ångestsyndrom och kan orsaka stort lidande i vardagen.

Går det att bota panikångest?

Martin Svensson, klinisk psykolog, legitimerad psykoterapeut och forskare vid Lund universitet, har tillsammans med kollegan Thomas Nilsson studerat paniksyndrom och vilka behandlingsmetoder som faktiskt fungerar.

– Att det går att bota panikångest i den bemärkelsen att du har absolut noll symtom är kanske inte så vanligt. Men väldigt många människor får god hjälp av att gå i terapi, säger Svensson.

– I vårt projekt så var det nästan 70 procent som blivit tydligt förbättrade i den sista uppföljningen. Och ungefär hälften hade inga eller minimala symtom.

Martin Svensson, klinisk psykolog och legitimerad psykoterapeut. Foto: Lunds universitet / Lunds universitet

Båda de behandlingsformer som använts under studien, PCT och PFPP, visade likvärdig framgång.

Under en uppföljning, två år efter avslutad behandling, mådde deltagarna fortfarande bra och i vissa fall bättre – trots att behandlingsperioden på 12 veckor ses som relativt kort i sammanhanget.

– Det är viktigt att komma ihåg att även så här korta behandlingar kan ge resultat som verkligen är hållbara och förbättras över tid.

Vad är PCT och PFPP

Vid psykisk ohälsa är psykoterapi en vanlig behandlingsform. Det är ett brett begrepp som innefattar en lång rad terapiformer.

De vanligaste och mest kända inriktningarna är KBT (kognitiv beteendeterapi) och PDT (psykodynamisk terapi).

 

Dessa har i sin tur ytterligare specialiserade behandlingsformer under sig – däribland PCT och PFPP som är specifikt utformade för att hjälpa personer med paniksyndrom.

 

PFPP (Panic Focused Psychodynamic Psychotherapy)

En typ av psykodynamisk terapi där utgångspunkten är att din panikångest hänger samman med andra svårigheter i livet.

Förenklat kan man säga att behandlingen fokuserar på att identifiera vad som orsakar dina panikångestattacker och hur dina relationer, din uppväxt och dina känslor påverkat och påverkar dig och bidrar till attackerna. Terapeuten hjälper till att hitta mönster och sätta saker i sitt sammanhang.

Målet är att få förstå hur paniken hänger samman med din livshistoria och ditt känsloliv och på så vis bli mindre överrumplad av en attack.

 

PCT (Panic Control Treatment)

En typ av KBT-terapi där fokus ligger på hur du reagerar på din panikångest, både kroppsligen och känslomässigt. Genom olika övningar tittar du och terapeuten på tankar, känslor och beteenden som uppstår i samband med paniken. Senare i processen får du också hjälp att möta de situationer som väcker din panikångest.

Målet är att du ska få ett nytt förhållningssätt till din panikångest och försöka bemöta den på ett annat sätt.

 

Källa: Martin Svensson, klinisk psykolog, legitimerad psykoterapeut och forskare vid Lund universitet.

Hur behandlar man panikångest och paniksyndrom?

Den absolut vanligaste behandlingsformen är KBT, kognitiv beteendeterapi som är ett samlingsnamn för flera olika terapiformer inom psykoterapi. Dit hör bland annat PCT, Panic Control Treatment, som är speciellt framtagen för just panikångest.

Men som Martin Svenssons forskning visar finns det i dag goda alternativ. Inom psykodynamisk terapi (PDT) finns exempelvis Panic Focused Psychodynamic Psychotherapy, PFPP, som också tagits fram specifikt för att hjälpa personer med paniksyndrom.

Vad är då skillnaden?

Inom KBT befinner man sig oftast i nuet och jobbar aktivt med att förändra tankar, känslor och beteenden.

– Lite förenklat kan man säga att den psykodynamiska modellen fokuserar mer på det förflutna och känslomässiga psykologiska konflikter som kan kopplas till panikångesten.

Därmed inte sagt att det ena är bättre än det andra.

– De är inte olika bra, de är bara olika och det är en väldigt viktig poäng, säger Martin Svensson.

– Får du inte tillräcklig effekt av en behandling är det jätteviktigt med alternativ, så att det inte bara tar slut där.

Kan behandlas med läkemedel

Vid paniksyndrom rekommenderar Socialstyrelsen psykoterapi eller antidepressiva läkemedel som behandling. Eller en kombination av båda, där så kallade SSRI-preparat är förstahandsvalet.

Martin Svensson är dock tydlig med att terapi alltid bör vara utgångspunkten.

– Min rekommendation är i första hand någon form av psykoterapi.

Hur ser du på läkemedel med bensodiazepiner?

– Den typen av akut ångestmedicinering kan ju fylla en funktion väldigt kortvarigt i ett akut läge där patienten mår väldigt dåligt, säger Svensson och fortsätter:

– Men man avråder från all form av långvarigt bruk. Just för att den skapar ett beroende och att man börjar förlita sig mer på medicinen än andra psykologiska sätt att hantera och reglera sina känslor.

Vad kan man själv göra för att lindra besvären?

Våra livsstilvanor har en nära koppling till både vårt fysiska och psykiska välmående.

Att ta hand om sig själv, inte stressa för mycket, äta bra, träna och sova gott kommer alltid vara bra råd. 

– Men människor som har ett fullt utvecklat paniksyndrom är ofta förbi det här med ”goda råd som får dig att må bättre”. Det kan bli på gränsen till kränkande, säger Martin Svensson.

– Hade det varit så enkelt som att bara be någon att sluta med något så hade personen redan gjort det.

Om du har återkommande panikattacker är hans råd att söka professionell hjälp i ett så tidigt skede som möjligt. Att hantera det på egen hand blir sällan hållbart på sikt.

– Det tenderar att bli värre om man väntar och det finns ingen anledning att skjuta på det.

Martin Svenssons och Thomas Nilssons studie finns publicerad i tidskriften Psychotherapy and Psychosomatics. Du kan också läsa mer på Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.