1 av 3: …och hur du lindrar
Panikångest går hand i hand med en rad kroppsliga symtom.
2 av 3: Panikångest går hand i hand med en rad kroppsliga symtom. Foto: Shutterstock
Hjärtklappning och andnöd är exempelvis vanligt.
3 av 3: Hjärtklappning och andnöd är exempelvis vanligt. Foto: Adobe Stock

Vanliga tecken på att du drabbats av en panikattack

Plötsligt yr? Stark hjärtklappning? Tryck över bröstet? Panikångest kan vara mycket obehagligt även om det är helt ofarligt.

Här berättar psykologen Martin Svensson varför vi drabbas, hur det känns att ha en panikångestattack och vad det innebär att leva med paniksyndrom.

Stark ångest som kommer plötsligt brukar definieras som panikångest eller en panikattack. Intensiteten kan vara så överväldigande att du tror att du håller på att dö. Men reaktionen är inte farlig och dessutom relativt vanlig. 

– Det är många som söker vård när de får en panikångestattack första gången, för man tolkar det som en hjärtattack, säger Martin Svensson, klinisk psykolog, legitimerad psykoterapeut, filosofie doktor och universitetsadjunkt vid Institutionen för psykologi vid Lunds universitet.

– Alla känner inte till att man kan reagera på där här sättet vid ångest, att det kan bli en så väldigt kroppslig upplevelse.

Hur känns en panikångestattack?

Panikångest beskrivs ofta som djupt obehagligt och skrämmande. Du kan drabbas overklighetskänslor och tankar som ”Håller jag på att dö?” eller ”Har jag blivit galen?”

När vi ställs inför ett hot kopplas kroppens flykt- och kamprespons på. Den förbereder oss på att antingen fly eller slåss för våra liv. System som kan bidra till detta fylls på med energi medan andra kroppsliga funktioner, exempelvis matsmältningssystemet, går på sparlåga.

Martin Svensson, klinisk psykolog och legitimerad psykoterapeut. Foto: Lunds universitet / Lunds universitet

Det kan i sin tur leda till en mängd fysiologiska symtom, som hjärtklappning, yrsel, snurrningar och illamående.

– Ibland behöver man ju mobilisera kraft och styrka när man utsätts för faktisk fara, men vid ångest finns inga reella hot. Det blir en reaktion på ett fantiserat hot eller en tolkning man gör av sitt inre, säger Martin Svensson.

Vilka symtom är vanligast vid en panikattack?

– Det finns en lång lista över symtom och alla är hyfsat vanliga, men jag skulle nog säga att det här med hjärtklappning, andnöd och yrsel är vanligast.

Vanliga symtom under en panikångestattack

Under en panikattack är det vanligt att uppleva flera av följande symtom: 

 

Hjärtklappning

Svettningar

Darrningar eller skakningar

Andnöd

Känslan av att kvävas

Bröstsmärta eller obehag

Illamående

Yrsel

Overklighetskänslor

Domningar eller stickningar

Värmevallningar eller frossa

Rädslan för att tappa kontrollen

Rädslan för att dö

 

Källa: DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders)

Varför drabbas vi av panikångest?

Det korta svaret på varför vi drabbas av panikångest är att man inte riktigt vet. Det finns ingen enskild orsak att peka på utan det är sannolikt många faktorer, både genetiska och sociala, som spelar in.

Vissa tycks exempelvis ha en medfödd känslighet för ångest i stort.

– Och det är väldigt mycket överlapp mellan olika ångestsyndrom och ångestdiagnoser, säger Martin Svensson.

– I dag diskuterar man allt mer hur lika bakgrunden kan vara för de här patienterna, både när det gäller den medfödda känsligheten men också livsomständigheter som triggat. Det är svårt att veta exakt varför det blir social ångest eller paniksyndrom.

En panikattack behöver inte alltid ha en psykisk orsak utan kan i vissa fall också triggas av vissa läkemedel, alkohol, sömnbrist

Återkommande panikattacker kan vara paniksyndrom

Omkring 10 procent av befolkningen har någon gång drabbats av en panikattack. Vissa har det flera gånger. Det betyder å andra sidan inte att du lider av paniksyndrom, en diagnos under paraplybegreppet ångestsyndrom.

– En panikattack gör inget paniksyndrom. Det krävs dels att det händer flera gånger och dels att du känner stark oro inför att få det igen och vilka konsekvenser det kan leda till, säger Martin Svensson.

Du kan också komma att undvika olika saker, både konkreta situationer eller beteenden, för att du är rädd för en attack.

Många som lider av paniksyndrom har också agorafobi, som slarvigt har kallats ”torgskräck” i folkmun. Tidigare tillhörde båda ett och samma syndrom men i dag räknas agorafobi som ett eget ångestsyndrom.

Förenklat kan man säga att det är rädslan för att hamna i en situation som är svår, obekväm eller pinsam att ta dig ur om du skulle drabbas av exempelvis en panikattack. Därför kan öppna platser och allmänna kommunikationsmedel vara skrämmande.

– I praktiken hänger agorafobi och paniksyndrom ihop som handen i handsken, säger Martin Svensson.

Vad kan utlösa en panikattack?

Panikångest kan debutera när som helst, men det är vanligast att det händer relativt tidigt i livet, mellan 15 och 44 år.

– Tyngdpunkten ligger på lite yngre personer. Och tyvärr är det också en ålder där man etablerar sig i samhället. Vi skaffar oss utbildning, jobb, parrelationer och bildar familj. Där kan paniksyndrom få väldigt destruktiva konsekvenser. 

Enligt Svensson går det att se vissa mönster i vad som utlöser de första attackerna.

– Paniksyndrom föregås ofta av olika typer stress. Som relationsproblem, konflikter, separationer eller viktiga kliv i livet som att flytta hemifrån eller få ett ökat ansvar på jobbet. 

Lyckligtvis finns det i dag bra hjälp att få. Martin Svensson har tillsammans med sin kollega Thomas Nilsson forskat på olika behandlingsformer och hur väl de fungerar. 

Här kan du läsa mer.

Ur arkivet: ”Då bara pang – small det till”