Depression behandlas vanligen med antidepressiva och psykologiska behandlingar som KBT. Men alla blir inte hjälpta.
1 AV 2
"Har effekt redan efter ett par timmar"
2 AV 2
Depression behandlas vanligen med antidepressiva och psykologiska behandlingar som KBT. Men alla blir inte hjälpta.
Foto: Shutterstock

Nya metoder som ska bota depression

Många svenskar lider av depression. 

Runt 20 procent av alla kvinnor och tio procent av männen drabbas under en livstid.

De flesta blir hjälpta av antidepressiva och terapi, men inte alla. Nu försöker forskare hitta andra metoder för att hjälpa deprimerade – bland annat genom psykedelia.

Ketaminbehandling har blivit ett alternativ och nu tittar svenska forskare på magiska svampars effekt.

– Ketamin har gett depressionsforskningen en nytändning, säger psykiatrikern och Ki-forskaren Mikael Tiger.

Cornelia Thomasson

De vanligaste behandlingarna vid depression är antidepressiva läkemedel och psykologisk behandling. Under 2020 hämtade över en miljon svenskar ut minst ett recept på antidepressiva. Den allra vanligaste sorten är SSRI, selektiva serotoninåterupptagshämmare, som ökar halten av serotonin i hjärnan.

När det kommer till psykologiska behandlingar är det kognitiv beteendeterapi, KBT, och interpersonell terapi, IPT, som har visat sig ha bäst effekt vid depression.

Men alla blir inte hjälpta av SSRI och terapi. 15-20 procent av alla som får diagnosen har vad som kallas för svårbehandlad depression, förklarar Mikael Tiger, forskare vid Centrum för psykiatriforskning i neurovetenskap vid Karolinska institutet.

– Det innebär att man har provat minst två behandlingar utan att bli hjälpt, säger han och tillägger:

– Som deprimerad känner man ofta att man aldrig kommer bli bra, det är då viktigt att lyfta fram att de flesta svarar på någon slags behandling. En brist är att man ännu inte på förhand kan säga vem som blir hjälpt av vad. Har man en depression ska man inte ge upp utan fortsätta att testa sig fram. Det finns ett trettiotal antidepressiva läkemedel, bra psykoterapier där kognitiv beteendeterapi har bäst evidens.

Just nu forskas det dessutom för fullt på alternativa depressionsbehandlingar, varav några redan börjat användas inom vården. 

Ketamin kan ges när annat inte fungerar

Ketamin är ett narkotikaklassat läkemedel som också gjort sig känd som partydrog. Inom sjukvården används den som narkosläkemedel, men sedan början av millenniet har forskare intresserat sig för ketamin som en alternativ behandling mot depression. 

Sedan 2019 är ketaminnässprej godkänd som depressionsbehandling i både USA och EU. I några regioner i Sverige kan patienter som inte svarat på annan depressionsbehandling få nässprejen Spravato utskriven, men det är ovanligt. 

– Det har hög evidensgrad även mot svårbehandlad depression, ett men i nuläget är det en dyr behandling med hög tröskel. 

Det vetenskapliga stödet för den antidepressiva effekten är stort, men det är en behandling som medför risker och det behövs mer forskning för att förstå hur det verkar. 2020 publicerades en studie om ketamindropp, för vilken Mikael Tiger var försteförfattare.

Mikael Tiger är psykiatriker och forskare vid Centrum för psykiatriforskning, Ki. Foto: Anna Collsiöö / Karolinska institutet

I studien blev 70 procent av de som fick behandlingen hjälpta. Deltagarnas hjärnor avbildades även med PET-kamera och man upptäckte då att ketaminet verkade via en viss typ av receptorer i hjärnan som minskar serotoninfrisättningen och samtidigt ökar dopaminet, en signalsubstans som får oss att känna vällust. Upptäckten är viktig i jakten på fler läkemedel mot depression.

En fördel med ketamin som intravenös behandling är att effekten kommer snabbare än med vanliga antidepressiva, vars positiva effekter kommer gradvis. och som inledningsvis kan ge biverkningar.

– Med ketamin givet som dropp är effekten snabb. Den mest påtagliga antidepressiva effekten ser man ett dygn efter att man fått dropp, men effekterna klingar av efter några dagar. Det är lite som med elbehandling, att målet är att göra en person återställd men sen behövs det en underhållsbehandling.

Transkraniell magnetstimulering och elbehandling (ECT)

Transkraniell magnetstimulering, TMS, är en ganska ny behandlingsmetod som blir ett allt vanligare alternativ vid svårbehandlad depression. 

Hjärnan stimuleras av korta pulser från en magnetspole. Behandlingen tar mellan ett par minuter och upp till 40 minuter. Magnetpulserna kan kännas som små nypningar och tillfällig huvudvärk och yrsel kan uppstå.

– Man inducerar ett elektriskt fält med hjälp av magnetfält, för att antingen hämma eller stimulera hjärnan mot depressionen. Det är ett bra tillskott, en säker behandling med få biverkningar. Det gör lite ont, ungefär som när man är hos tandläkare. Det kan kännas jobbigt när man är där men när man kommer hem känns det bra.

Magnetstimuleringen ges som en intensiv kur oftast fem dagar i veckan, vanligen under en månads tid. Effekten börjar märkas efter ungefär tio behandlingar. 

Vissa forskare menar att TMS på sikt åtminstone delvis skulle kunna ersätta den äldre och mer beprövade elbehandlingen, ECT, som började användas på 1930-talet. ECT innebär att man med hjälp av elektrisk ström framkallar ett övergående krampanfall för att uppnå en antidepressiv effekt. Patienten är sövd under hela behandlingen. Efteråt upplever en del patienter muskelsmärta och huvudvärk, som beror på narkos och det muskelavslappnande medel som tillförts under behandling. Tillfälliga problem med minnet är också en känd biverkning. I vissa studier har mer långvariga minnesstörningar påvisats, men det är en ovanlig komplikation. 

Magiska svampar – en framtida bot mot depression?

Mest i ropet just nu på forskningsfältet är psykedelia. Vid Ki håller forskare på att rekrytera till en placebokontrollerad studie på psilocybin, det aktiva ämnet i magiska svampar, och dess effektivitet mot depression. 

– Om du tar en viss dos får du en psykedelisk upplevelse och du kan också få en antidepressiv effekt. Att det har effekt ser man redan nu, men för att se hur stor den är behövs en kontrollgrupp som får placebo.

Kommer svampar och LSD användas för att behandla depressioner i framtiden? Foto: Shutterstock

Vad den antidepressiva effekten består av är svårt att bena upp i nuläget, förklarar Mikael Tiger. En del menar att det är en kemisk effekt och andra menar att det handlar om vad man gör med de insikter som kommer till en under behandlingen. 

– Man tänker sig att behandlingen kan göra att man får upp insikter om vad som är viktig i ens liv, kanske något som man inte förstått om hur man lever sitt liv eller insikt om något man måste göra för att må bra, säger han.

Även LSD och MDMA är substanser som är aktuella inom depressionsforskning. Mikael Tiger varnar för att experimentera med psykedeliska droger på egen hand i syfte att bota sin depression.

– Ingen ska prova det här på egen hand, man vet inte hur man kommer reagera. En del kan få väldigt kraftfulla och obehagliga upplevelser. I vår studie får varje deltagare stöd av två psykologer inför, under och efter behandlingen med psilocybin.