Det här händer i hjärnan när du får en panikattack

Foto: Shutterstock

Panikångest är inte farligt, men kan upplevas som otroligt obehagligt.

Exakt vad som händer i hjärnan är fortfarande lite av ett mysterium – men det finns teorier.

Andra har också läst

För att förstå varför vi drabbas av panikattacker måste vi först förstå panik. Det är nämligen en livsviktig försvarsmekanism som hjälpt mänskligheten överleva i tusentals år. Om du exempelvis möter en tiger i det vilda kan spända muskler och hyperventilering vara avgörande i din flykt- eller kamprespons.

När vi får panikångest eller drabbas av en panikattack är det samma system som hoppar i gång, med den stora skillnaden att det saknas ett reellt hot.

– En panikattack är ungefär som när bilalarmet går i gång bara för att någon råka stöta in i bilen, säger neurologen Davi A Merrill till sajten Bustle.

Det finns ingen faktiskt fara men kroppen reagerar ändå lika intensivt.

LÄS OCKSÅ: Panikångest – allt du behöver veta 

Så vanligt är panikångest

Enligt sajten Netdoktor drabbas cirka 2-3 procent av befolkningen av panikångest någon gång i livet. Många har dessutom återkommande problem.

Svaret på varför bara vissa drabbas skulle kunna härledas till en mandelformad struktur som återfinns i den främre delen av hjärnans tinningslob: amygdala.

Vanliga symtom vid panikångest

Hjärtklappning

Andningssvårigheter

Tryck över bröstet

Magont

Klumpkänsla i halsen

Illamående

Frossa eller svettningar

Yrsel

Skakningar eller svaghet

Källa: 1177 Vårdguiden 

Strukturen tros ha en viktig funktion i vår hantering av rädsla och forskarna tror att amygdala kan vara hyperaktiv hos personer som upplever panikattacker. Enligt psykiatriprofessorn John Wemmie kan detta innebära att extrema reaktioner inte kontrolleras lika väl.

LÄS OCKSÅ: Panikattacker: 8 tekniker för att hantera ångesten 

Hyperkänslighet i hjärnan

Men det verkar inte vara den enda delen av hjärnan som reagerar vid en panikattack. En annan teori är att amygdala bara är en del av ett större neuralt nätverk som lider av hypersensitivitet – där även hippocampus, talamus och hjärnstammen ingår.

Behandling av panikångest

KBT-terapi

Kognitiv-beteendeterapi, eller KBT, har visat sig vara mycket effektivt för att behandla just paniksyndrom. Den drabbade kan bland annat få lära sig vad som händer i kroppen, hur man tacklar symtomen genom att avdramatisera dem. Detta kan bland annat göras genom att konfrontera det brukar trigga en panikattack.

Läkemedel

Vanligast är att man använder antidepressiva läkmedel inom grupperna SSRI eller SNRI. Vid intag av medicin rekommenderas patienten att kombinera med terapi.

Självhjälp

Det finns även många saker du kan göra på egen hand. Avslappningsövningar och andningsteknik är bra att lära sig. Du kan också träna dig själv på att möta situationer som ger dig ångest, precis som inom KBT-terapi. Fysisk aktivitet har också visat sig vara effektivt för att hantera ångest.

Källa: Netdoktor, Umo, 1177 Vårdguiden.

Enligt den modellen är det hjärnans prefrontala cortex som inte gör sitt jobb, den har nämligen som uppdrag att hämma amygdalas aktivitet.

Det betyder att hela nätverket blir känsligt för potentiell panik.

LÄS OCKSÅ: 6 olika typer av ångest – så hanterar du dem 

Då ska du söka vård

När vi ändå är inne på hjärnstammen kan vi lägga till att den också spelar en viktig roll. När vi utsätts för fysisk eller psykisk stress skickar hjärnan signaler via hjärnstammen in i det sympatiska nervsystemet, det är nämligen här vår flykt- och kampresponsen huserar. 

– Vid en panikattack finns det strukturer i hjärnstammen som antagligen är anormala eller överaktiva, säger John Wemmie.

Även om panikattacker i sig inte är farliga, kan det störa din livskvalitet. Många börjar undvika situationer och saker som riskerar att trigga paniken. Vid sådana tillfällen är det en god idé att söka hjälp.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här