Omkring en fjärdedel av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom, enligt Socialstyrelsen.
1 av 2: Omkring en fjärdedel av befolkningen drabbas någon gång i livet av ett ångestsyndrom, enligt Socialstyrelsen. Foto: Shutterstock
Till ångestsyndromen hör bland annat social ångest, fobier, generaliserat ångestsyndrom och agorafobi
2 av 2: Till ångestsyndromen hör bland annat social ångest, fobier, generaliserat ångestsyndrom och agorafobi Foto: Shutterstock

9 typer av ångestsyndrom och hur du lindrar

Ångest är en naturlig om än obehaglig del av livet.

Men när det övergår till vardag kan det vara ett tecken på att något är fel.

Här går Hälsoliv igenom de ångestsyndrom som drabbar en stor del av befolkningen och tipsar om möjlig behandling med hjälp av psykologen Jonas Evander. 

Alla drabbas av ångest då och då. Det innebär emellertid inte att du lider av ett ångestsyndrom. Det definieras i stället som återkommande problem med rädsla och oro kring situationer eller företeelser, som upplevs som överdriven av den drabbade. Ångesten kan vara så svår att vardagen blir lidande vilket gör livet oerhört begränsad. 

Enligt Socialstyrelsen insjuknar omkring en fjärdedel av befolkningen någon gång i ett ångestsyndrom.

Exakt vad som ingår i kategorin kan skilja sig lite beroende på källa. Vanligen pratar man om:

Paniksyndrom

Agorafobi

Social ångest

Specifika fobier

Generaliserat ångestsyndrom

Selektiv mutism

Separationsångest

Även posttraumatiskt stressyndrom och tvångssyndrom har räknats som ångestsyndrom men kan i dag kategoriseras enskilt.

Nedan går vi igenom samtliga syndrom med hjälp av Jonas Evander, legitimerad psykolog från Afobia.

Social ångest

För någon med social ångest är det ofta en mardröm att prata inför folk. Foto: Shutterstock

Kännetecken: Att lida av social ångest är inte samma sak som att vara ”lite blyg”. Du upplever en stark rädsla eller oro inför andras uppmärksamhet. Obehaget grundar sig bland annat i skräcken för att bli bortgjord eller förödmjukad i en social situation. Det är också vanligt att känna förväntansångest och ha symtom som rodningar, svettningar och hjärtklappning.

Tillståndet kan göra livet mycket begränsande, både privat och i arbetslivet.

– Personen kan undvika situationer där den är rädd för att bemötas kritiskt av andra, säger Jonas Evander.

För vissa är det specifika situationer som ger problem, som att tala inför folk eller att svara i telefon. För andra är problemen generella och rör nästan alla sociala sammanhang.

Så får du hjälp: Enligt Socialstyrelsen är KBT en vanlig behandlingsmetod för personer som lider av social ångest.

– Behandlingen går ut på att få mer realistiska tankar i de sociala situationer som upplevs som obehagliga, säger Evander.

Även antidepressiva läkemedel kan utgöra en alternativ behandling vid måttlig till svår social ångest.

LÄS MER: Så vet du om du lider av social ångest

Paniksyndrom

Återkommande panikattacker och en rädsla för att få panikattacker kan betecknas som paniksyndrom. Foto: Shutterstock

Kännetecken: En panikångestattack kan beskrivas som en plötslig och intensiv våg av obehag och rädsla. Du kan bland annat drabbas av yrsel, hjärtklappning, tryck över bröstet och andnöd. Många upplever en panikattack någon gång i livet men innebär inte att du lider av paniksyndrom.

– Vid paniksyndrom har personen återkommande panikattacker och en oro för att få nya panikattacker. Det kan leda till ett undvikande av situationer som denne tänker kan leda till panikattacker, säger Evander.

Så får du hjälp: I första hand rekommenderas KBT med exponering.

– Exponering vid paniksyndrom innebär ofta att gradvis, på ett kontrollerat sätt, utsätta sig för de kroppsliga sensationer som skrämmer. 

Enligt Socialstyrelsen kan terapi kombineras med antidepressiva läkemedel beroende på diagnosens svårighetsgrad.

LÄS OCKSÅ: Psykologen: Så vet du om din rädsla är en fobi

Agorafobi

Personer som lider av agorafobi är rädda för att hamna i situationer där de inte kan fly eller få hjälp. Foto: Shutterstock

Kännetecken: Agorafobi misstas ibland för att bara kretsa kring en rädsla för öppna och offentliga platser. I själva verket handlar det om skräcken för att hamna i situationer där du antingen har svårt att få hjälp eller att fly om du drabbas av panikartade eller genanta symtom. Det kan exempelvis röra sig om en panikattack, att bli yr, må illa eller drabbas av inkontinens.

Platser som ofta skrämmer någon med agorafobi är allmänna kommunikationsmedel, öppnar platser, slutna platser och folksamlingar. För att slippa rädslan börjar drabbade undvika det som skrämmer vilket utgör en stor begränsning i livet.

Samsjukligheten med paniksyndrom är stor.

Så får du hjälp: Vid lindrig till måttlig agorafobi är KBT med exponering vanligt. Du exponeras då gradvis för det som ger ångest och dina säkerhetsbeteenden analyseras.

En kombination av antidepressiva läkemedel och terapi kan också vara en väg.

LÄS MER: Vanliga tecken på att du lider av agorafobi 

Specifik fobi

För någon med spindelfobi kan en promenad i skogen vara oerhört skrämmande. Foto: Shutterstock

Kännetecken: När man pratar om fobier är det ofta specifika fobier det handlar om. En specifik fobi innebär en extrem rädsla inför ett föremål, en aktivitet eller en situation. Skräcken kan utlösas av bara tanken på det som skrämmer dig. Några vanliga exempel på specifika fobier är spindelfobi, flygrädsla, sprutfobi, tandvårdsrädsla och klaustrofobi.

Specifika fobier är det vanligaste ångestsyndromet i befolkningen.

– Oavsett vad du är rädd för drabbas du av katastroftankar, du tänker att något hemskt ska hända. Det kan handla om att en hund ska bita dig, att planet ska krascha, att du ska drunkna eller att en spindel ska krypa in i ditt öra och lägga ägg, säger Evander.

Så får du hjälp: KBT med exponering anses vara den mest effektiva behandlingen för specifika fobier. Många kan bli avsevärt bättre efter bara en längre session.

Läkemedel rekommenderas inte, även om ångestdämpande mediciner och liknande ibland skrivs ut inför exempelvis en flygresa. Det är emellertid inget botemedel.

LÄS MER: Jonas, 31, var livrädd för mörkret: Så botade han sin fobi

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Personer med generaliserat ångestsyndrom (GAD) känner ständig oro, över stort och smått. Foto: Shutterstock

Kännetecken: Att känna oro och ångest lite då och då är helt naturligt. Lider du av generaliserat ångestsyndrom är detta tillstånd mer eller mindre konstant. Och du oroar dig dessutom för väldigt många olika saker, både stora och små. Katastroftankar är vanliga. De kan handla om allt från att du ska bli svårt sjuk eller råka ut för en olycka till din privatekonomi. Mycket energi går åt till detta grubblande vilket kan bli oerhört begränsande.

– Det är vanligt att oron och ångesten leder till fysiska besvär och sömnsvårigheter då personen ofta är spänd, säger Evander.

Exempelvis magbesvär, huvudvärk och nackbesvär.

Så får du hjälp: Vid GAD rekommenderas antidepressiva läkemedel. KBT-terapi kan erbjudas som alternativ eller i kombination med läkemedel. Enligt Evander finns det flera olika KBT-behandlingar för just GAD.

– Samtliga går ut på att få ett mer konstruktivt förhållningssätt till oron.

LÄS MER: Carola, 48, lever med extrema katastroftankar

Separationsångest

Barn med separationsångest känner stor ängslan inför att skiljas från en närstående. Foto: Shutterstock

Kännetecken: Som namnet antyder innebär separationsångest en orimligt stor oro inför att separeras från närstående. Problemen debuterar oftast i barndomen och kan exempelvis kretsa kring en rädsla för att vara ifrån sina föräldrar, vilket kan leda till skolvägran. Barnet kan drabbas av magont och huvudvärk eller kännas ledset och energilöst efter en separation.

Enligt Socialstyrelsen kan barnet bland annat oroa sig för att en närstående ska råka ut för en olycka och därför aldrig komma tillbaka.

I vissa fall fortsätter oron även som vuxen.

Så får du hjälp: Vid separationsångest rekommenderas KBT eller antidepressiva läkemedel, eller en kombination av båda.

– I en KBT-behandling av separationsångest är ett vanligt inslag exponering där barnet på sina egna villkor gradvis får träna på att vara med andra vuxna än de egna föräldrarna, säger Evander.

Selektiv mutism

Barn med selektiv mutism kan inte styra över sin talförmåga. Foto: Shutterstock

Kännetecken: Om du är blyg och ny i klassen är det kanske inte så konstigt om du drabbas av lite tunghäfta. Men i vissa fall fortsätter tystnaden och växer till ett problem.

– Vid selektiv mutism kan ett barn tala i miljöer som upplevs som trygga, ofta hemma, men har svårt i andra miljöer – exempelvis skolan, säger Evander.

Barnet har ofta inga problem med språket i övrigt men i vissa situationer blir det plötsligt omöjligt att tala. Oförmågan anses vara helt ofrivillig. Enligt miljökämpen Greta Thunberg har hon fått diagnosen, något som hon pratat om i tidigare intervjuer med Expressen.

Så får du hjälp: En viktig del av en behandling för selektiv mutism är att barnet med föräldrar och lärares stöd gradvis får träna på att prata med fler personer.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Personer med PTSD kan återuppleva trauman i form av flashbacks eller mardrömmar. Foto: Shutterstock

Kännetecken: PTSD är en relativt ny diagnos som fick stort genomslag efter Vietnamkriget. Men det är långt ifrån bara soldater som drabbas. Traumatiska händelser i form av sexuella övergrepp, misshandel, olyckor eller katastrofer kan utlösa syndromet.

Den drabbade kan återuppleva händelsen om och om igen i både mardrömmar och flashbacks.

– Det är inte ovanligt att undvika saker eller situationer som påminner om händelsen, säger Evander.

Tillståndet är allvarligt och kan enligt Socialstyrelsen öka risken för både depression, missbruk och självmordsförsök.

Så får du hjälp: Socialstyrelsen rekommenderar Traumafokuserad KBT som behandling vid PTSD.

– I behandlingen får du gradvis närma dig det som skrämmer dig och lära dig ett mer konstruktivt förhållningssätt till tankar, minnen och situationer som du associerar till traumat.

Även antidepressiva läkemedel kan sättas in. Ett alternativ till KBT är EMDR (Eye movement desensitization and reprocessiong) - en behandling som utvecklats för PTSD.

LÄS MER: Sandra fick PTSD: ”Vården trodde att jag var utbränd”

Tvångssyndrom (OCD)

Tvångssyndrom kretsar kring obehagliga tvångstankar som kan leda till tvångshandlingar. Foto: Shutterstock

Kännetecken: ”Stängde jag av spisen?” eller ”låste jag verkligen dörren?” är tankar som ofta passerar förbi i mångas huvuden. För att vara säkra dubbelkollar vi en extra gång. Vid tvångssyndrom kan tvångstankar ta över hela livet. Tankarna är ofta obehagliga och mycket påträngande. De kan handla om att du eller någon du håller kär ska bli svårt sjuk, eller att du ska råka skada någon annan. 

– För att minska ångesten som tankarna skapar kan personen ägna sig åt tvångshandlingar, som minskar ångesten eller obehaget på kort sikt. På lång sikt kommer tankarna allt oftare vilket skapar en ond cirkel, säger Evander.

Tvångssyndrom förknippas ofta med människor som tvättar händerna orimligt ofta, men alla som drabbas har inte tvångshandlingar.

Andra typer av tvångshandlingar skulle kunna vara att upprepa specifika ord om och om igen eller att trippelkolla att spisen är avstängd.

På engelska heter syndromet obsessive compulsive disorder och förkortas OCD.

Så får du hjälp: En vanlig behandlingsform för tvångssyndrom är KBT med exponering.

– Responsprevention är även en viktig del där målet är att möta sina tvångstankar utan att använda sina tvångshandlingar.

Tvångssyndrom kan också behandlas med antidepressiva läkemedel.

LÄS MER: 6 personer berättar: Så här är det att ha OCD - på riktigt 

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Just nu - 5 nr av ToppHälsa + handkräm för 199 kr. Läs mer!