6 olika typer av ångest – så hanterar du dem

Ångest är bland de vanligaste orsakerna till att vi söker terapihjälp.

Oasvett om de starka oroskänslorna återkommer eller dyker upp vid enstaka tillfällen så kan de utgöra ett allvarligt hinder i vardagen.

Tack och lov är läget sällan hopplöst.

Här redogör psykologen Maria Farm för sex olika ångesttyper – och hur du kan bli kvitt dem.

Andra har också läst

Foto: iStock

1. Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Kännetecken: Man ägnar orimligt mycket tankeverksamhet, en större del av dagen, åt att antingen älta saker som har hänt – eller oroa sig inför något som ska komma.
Lösning: Att lära sig problemlösningsstrategier och träna på att låta tankar vara.
Något förenklat kan generaliserat ångestsyndrom beskrivas som "grubblande". Det handlar om en oproportionerligt stor oro inför många olika aspekter av livet

– Man kan grubbla, älta och oroa sig över alltifrån privatekonomi och vad grannen tyckte om vad jag sa i hissen till världsläget och hur jag ska få min man att göra ditten och datten.

– Personer som lider av GAD ägnar en stor del av dagen åt att aktivt grubbla och oroa sig, i jämförelse ned dem som inte lider av GAD, som bara ältar måttligt. Det här upptar alltså deras tankeverksamhet nästan hela tiden, säger Maria Farm.

Grubbleriet är ofta förknippat med fysiska symptom som orolig mage, huvudvärk, spänningar, ont i nacken, att man biter ihop tänderna hårt nattetid och dålig sömn.

– GAD är lite som en känslofobi: ett sätt att använda tankar och ord för att lägga locket på negativa känslor. Om man pratar mycket i sitt huvud så dämpar man den känslomässiga delen av hjärnan och känner inte ilska eller obehag lika starkt.

Hur blir man hjälpt?

– Genom att exponera sig för känslor och hantera tankar som tankar i stället för som sanningar. Tankar är som elektriska impulser som kommer och går i hjärnan och man kan välja var man lägger fokus. Man måste inte "reda ut" allt.

LÄS OCKSÅ: 7 saker psykologerna gör för att lindra sin ångest

Foto: GETTY IMAGES

2. Paniksyndrom/panikångest

Kännetecken: En stark, obehaglig upplevelse av kroppslig ångest som går från noll till hundra på mindre än en minut. Man får flera symptom samtidigt, som hjärtklappning, varma och kalla vallningar, stickningar. Känslan är ofta att man kommer att tappa förståndet, svimma eller dö. Många tror felaktigt att de drabbats av hjärtfel.

Lösning: Att förstå i grunden vad panikångest är. Risken för attacker minskar om man inte oroar sig – och det är lättare att lugna en attack om man vet att den inte är livshotande.

Panikångest är ofta parat med en fobi för att få panikattacker på offentliga eller andra obekväma ställen. Man kan till exempel vara rädd för att sitta i ett möte eller åka buss. Men man kan också oroa sig för de kroppsliga reaktionerna som hjärtklappning, tryck över bröstet eller yrsel. Många som lider av panikångest vet inte varför symptomen uppstår, vilket ökar rädslan och risken för attacker ytterligare.

– En vanlig orsak är en längre period av stress. Nivåerna av adrenalin och kortisol i kroppen är förhöjda och bröstandningen är för grund. Då krävs inte så mycket för att balansen mellan syre och koldioxid i blodet ska rubbas. Många som drabbas av panikångest har sovit dåligt och misskött sin hälsa ett tag, säger Maria Farm.

Hur blir man hjälpt?

– Många blir hjälpta bara av att förstå vad det är som händer och varför: att panikångest är kroppens egen skyddsreaktion när något verkar hotfullt. Då blir de mindre nervösa för att det är något fel och kan lugna sig själva när symptomen kommer.

LÄS OCKSÅ: Christian, 31, levde med depression och panikångest

Foto: Colourbox

3. Specifik fobi

Kännetecken: Personen reagerar blixtsnabbt med fysisk rädsla när hen blir exponerad för ett objekt eller en situation, i verkligheten eller på bild. Man hoppar till och kan till exempel uppleva hjärtklappning, tunnelseende och att man blir kall eller varm.

Lösning: Så kallad "exponeringsbehandling". Man utsätter sig gradvis för det man är rädd för och plockar bort eventuella säkerhetsbeteenden.

Specifik fobi innebär att man är fobiskt rädd för ett specifikt objekt eller en särskild situation. Djurfobier är till exempel väldigt vanligt: många är rädda för ormar, insekter eller hundar. Man kan vara irrationellt rädd för att vistas på höga höjder eller i trånga utrymmen, liksom att ta sprutor.

Specifik fobi kan bero på att man varit med om en jobbig händelse, men det behöver inte vara så, säger Maria Farm:

– Ett bra exempel är att man som barn haft en obehaglig upplevelse med att "tvingas" vaccinera sig, kanske till och med blivit fasthållen. Efter det tillfället förvärrades rädslan och sedan har den vidmakthållits genom en massa undvikanden.

– Men många fobiker kan INTE peka på någon enskild händelse, utan upplever att de alltid varit rädda för situationen eller objektet i fråga. Ibland triggar en resa eller en livsförändring en specifik fobi: man kanske flyttar från lägenhet till ett hus där det förekommer spindlar. Eller så har mamma varit rädd för spindlar och överfört rädslan till en själv.

Hur blir man hjälpt?

Många med specifik fobi har utvecklat säkerhetsbeteenden som att distrahera sig genom att titta bort eller helt enkelt undvika situationer där man tror att det skulle kunna dyka upp något hotfullt/det man rärdd för. Steg för steg måste dessa nötas bort, så att man klarar av att möta det man är rädd för. Det kan man göra tillsammans med en terapeut eller på egen hand.

LÄS OCKSÅ: Att säga, och inte säga till nån som är deppig

Foto: iStock

4. Social ångest (tidigare social fobi)

Kännetecken: Personen undviker aktivt situationer som upplevs som ångestväckande. Man tackar nej till fester eller vågar inte dejta eller söka nya jobb.

Lösning: Att utsätta sig för de situationer man är rädd för utan säkerhetsbeteenden – och se att man faktiskt överlever.

Social fobi, som det hette tidigare, har flera likheter med specifik fobi. Men om man lider av social ångest upplever man väldigt många fler situationer som ångestväckande.

Man är rädd inför vissa sociala situationer, som man då antingen undviker eller utsätter sig för under rejäl ångest, vilken man i sin tur försöker hantera genom vissa säkerhetsbeteenden. Det kan vara att man vid ett möte på jobbet måste sitta vid en specifik plats, kanske nära en dörr, eller att man sminkar sig för att dölja rodnad.

– Det är vanligt att personer med social ångest redan innan den bävade situationen planerar i detalj hur han eller hon ska uppträda. Till exempel vad hen ska säga till en person, vad denne kan tänkas svara och vad man då ska säga härnäst.

– Man är nervös för det oplanerade, för att det kan bli pinsamt. Tyvärr kan dessa beteenden resultera i att man de facto blir mer stel eller inflexibel i situationen och har svårt att följa med i vad andra säger eller gör, säger Maria Farm.

Många med social ångest har blivit mobbade eller retade som barn.

– Då har sociala situationer på riktigt varit jobbiga och förenade med rena bestraffningar, hån eller förakt.

Hur blir man hjälpt?

– Man kan behöva prata om det man varit med om som barn, men framför allt måste man bryta undvikandena i nuet steg för steg, för att börja leva mindre styrt av gammal rädsla.

LÄS OCKSÅ: Bästa metoden för att bota social ångest

Foto: Cornelia Nordström

Maria Farm.

5. Tvångssyndrom (OCD)

Kännetecken: Man vidmakthåller vissa rigida beteenden av rädsla för att något hemskt ska hända om man upphör med dem. Det kan till exempel vara att tvångsmässigt tvätta händerna eller kontrollera att sladden till strykjärnet är utdragen.

Lösning: Genom att INTE göra det man brukar när man utsätts för ångestfyllda tankar eller situationer.

Forskningsläget i dag tyder på att tvångssyndrom är ett neuropsykologiskt drag, alltså medfött. Hjärnan hos OCD-personer fungerar helt enkelt på ett sätt som skiljer sig från majoriteten.

Man kan lära sig hantera sitt tvång och leva i princip som man vill, men vid hög stress, oro eller påfrestande händelser i livet finns alltid risk att man fastnar i mönster igen. Tvångssyndrom är svårt att bli av med helt, säger Maria Farm.

– Tvångssyndrom vilar på två ben som hänger ihop: tvångstankar och tvångshandlingar. Att få tvångstankar är att uppleva "förbjudna" tankar som att man skulle kunna skada eller smitta någon, trots att man absolut inte vill det egentligen.

– Den tanken måste då göras ogjord eller ritualiseras bort, varvid tvångshandlingen kommer in. Det kan till exempel vara att tvätta händerna eller kontrollera apparater i hemmet på ett visst sätt.

Tvångssyndrom är starkt ärftligt, det finns ofta i släkten.

Hur blir man hjälpt?

– Genom att tvinga sig själv att exponera sig för det man är rädd för. Exempel: om man får tvångstanken att man fått med sig hiv från Konsum för att kassörskan hade plåster på sig så måste man avstå från att tvätta händerna och slänga maten man har köpt när man kommer hem.

– Tvång drar in så många, det är väldigt plågsamt för anhöriga. Därför blir det ofta stor skillnad när personer med svår OCD börjar må bättre.

LÄS OCKSÅ: 7 saker som alla deprimerade är trötta på att höra

Foto: Getty Images

6. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

Kännetecken: Kroppens system är ständigt vaksamt på hot eller fara. Man har sömnproblem, är lättstressad och har svårt att koncentrera sig.

Lösning: Det finns olika terapeutriska tekniker för att bearbeta traumat, så att det så småningom kan bli ett mindre laddat minne.

Posttraumatiskt stressyndrom är ett tillstånd som kan uppstå efter att man varit med om något slags trauma: en svår och drabbande händelse där man varit utsatt för hot om livet eller allvarlig skada. Det kan till exempel vara ett anfall, en våldtäkt eller krig och flykt.

Om man är i riskzonen beror mycket på vad man får för omhändertagande eller vård efter det inträffade, om man vågar berätta. Ett typiskt PTSD-symptom är att man får "flashbacks" eller blir överrumplad av starka minnen från traumat som påverkar en negativt.

– Man upplever sig, i drömmar eller i vaket tillstånd, vara med om det traumatiska igen. Det är väldigt obehagligt och störande.

– Händelsen i sig var så överväldigande att den inte har kunnat bearbetas av hjärnan, vilket resulterar i förhöjd irritabilitet överlag. Man blir studsig för minsta ljud och har svårt med uppmärksamheten, säger Maria Farm.

Hur blir man hjälpt?

– "Lindrigare" former av PTSD går att jobba med aktivt steg för steg: till exempel att man börjar köra bil igen efter en olycka där ingen dog. Svårare och/eller upprepade trauman behöver man ofta professionell hjälp för, ibland medicin.

LÄS OCKSÅ: Psykolog: Så bryter du själv din ångestspiral

Foto: Cornelia Nordström

Maria Farm: "Ångest, liksom depression, utgör helt klart en stor del av sjukskrivningarna i Sverige".

7. Sammanfattningsvis: ångest är väldigt vanligt

Gemensamt för de sex olika ångesttyperna som redovisats härinnan är att de grundar sig i kontrollbehov på ett eller annat sätt.

– En person med ångest har en väldigt låg tolerans för osäkerhet och det man upplever att man inte kan kontrollera. Sedan kan det vara väldigt olika saker som man vill ha kontroll över, och kontrollen man söker är ofta omöjlig att få, säger psykologen och kbt-terapeuten Maria Farm som har många års erfarenhet av att jobba med ångestproblem

Ångest och oro beskrivs ibland som världens vanligaste diagnos.

– Världens vanligaste vågar jag inte skriva under på men ångest, liksom depression, utgör helt klart en stor del av sjukskrivningarna i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Deppig? 7 tidiga varningssignaler du ska se upp med

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

Exklusivt nyhetsbrev för din hälsa varje vecka - Anmäl dig här